Polisen i Sverige

Polisen
(c) Koyos, CC BY-SA 2.5
UnderordnadSveriges regering
DepartementJustitiedepartementet
Ansvarigt statsrådjustitieministern
OrganisationstypPolis
LedningPolismyndigheten
Säkerhetspolisen
SäteStockholm
KommunStockholms kommun
LänStockholms län
SyfteUpprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp.
FöregångareStatspolisen
Inrättad1 januari, 1965
Rikspolischefen
Antal anställda34 000 (2020)
InstruktionSFS 1984:387 (lagen.nu)
Webbplatspolisen.se

Polisväsendet i Sverige ska enligt lagen arbeta för att "upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp". Den är uppdelad i Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.[1]

Polisman är i Sverige en person som tjänstgör inom polisen med sådan tjänsteställning som anges i polisförordningen (2014:1104). Även personer som tjänstgör som militärpoliser inom försvarsmakten enligt förordning (1980:123) är att anses som polisman[2]. Polisman skall under tjänstgöring ha med sig tjänstekort för polisman (i folkmun kallat "polislegitimation") eller polisbricka.

Den svenska polismyndigheten hade (September 2020) cirka 34 000 medarbetare varav cirka 21 000 poliser.[3]

Svenska polisens historia

Plymouth Valiant polisbil från 1974.

Från 1500-talet upprätthölls lagen av länsmän med hjälp av fjärdingsmän. 1850 års reform bestämde att det skulle finnas poliser i städer och köpingar och en fjärdingsman i varje socken, och vid början av 1900-talet fanns det cirka 2 800 stycken i Sverige.[4]

1910 inrättades en polisskola i Uppsala, vilket var den första egentliga polisutbildningen i Sverige.[5] 1935 infördes de första radiobilarna på prov hos Polisen i Göteborg.[6] 1958 började de första kvinnorna sin tjänst.[4]

Vid 1962 och 1964 års riksdagar beslutades det att polisen i Sverige skulle förstatligas, vilket genomfördes den 1 januari 1965.[4] I och med detta fick Sverige 119 polisdistrikt istället för 554. I samband med förstatligandet bildades Rikspolisstyrelsen som samordnande myndighet för polisverksamheten,[4] skillnaden mellan fjärdingsmän och poliskonstaplar upphörde,[4] sjöpolisen bildades, alla polisbilar målades svart-vita (med undantag för civilbilar) och patrullerande poliser upphörde att bära sabel.

1 januari 2015 omorganiserades Polisen och 21 polismyndigheter slogs samman till de båda myndigheterna Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.[5] 2016 tjänstgjorde cirka 20 000 poliser i Sverige och cirka 8000 civilanställda. Bland dessa finns civila utredare, specialister, administrativ personal, kommunikatörer och övriga med civil kompetens men utan polismans befogenhet. Totalt hade Polismyndigheten drygt 28 500 anställda.[5]

Organisation

Polisen i Sverige är sedan 1 januari 2015 omorganiserad till myndigheterna Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Polismyndigheten

Polismyndigheten är en myndighet under regeringen och sorterar under Justitiedepartementet. Polismyndigheten är en enrådighetsmyndighet med rikspolischefen som chef.

Polisregioner

Polisregionerna med huvudsätena som röda punkter.

Polismyndigheten är indelad i polisregioner som i sin tur är indelade i polisområden. Varje polisregion leds av en regionpolischef och en biträdande regionpolischef. Alla polisregioner har enheter för utredning, underrättelse och operativ verksamhet, samt ett regionkansli.

Polisregioner
RegionHuvudortLän
Polisregion NordUmeåJämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län
Polisregion MittUppsalaGävleborgs, Västmanlands och Uppsala län
Polisregion BergslagenÖrebroDalarnas, Värmlands och Örebro län
Polisregion StockholmStockholmGotlands och Stockholms län
Polisregion VästGöteborgVästra Götalands och Hallands län
Polisregion ÖstLinköpingJönköpings, Södermanlands och Östergötlands län
Polisregion SydMalmöBlekinge, Kronobergs, Kalmar och Skåne län

Polisområden

Polisområdena omfattar i de flesta fall ett helt län. De största länen är indelade i mer än ett polisområde.

Varje polisområde leds av en polisområdeschef och en biträdande polisområdeschef. Ett polisområde har enheter för utredning och underrättelse, lokalpolisområden och ett kansli.

Lokalpolisområden

Ett polisområde är indelat i lokalpolisområden som ska ha enheter för utredning, brottsförebyggande- och ingripandeverksamhet. Lokalpolisområdet kan också ha en enhet för stöd- och service.

Nationella operativa avdelningen

Nationella operativa avdelningen för bland annat Nationella insatsstyrkan, Polisflyget, Nationella bombskyddet, Nationella ledningscentralen, samordning av flera myndigheters insatser mot grov organiserad brottslighet samt fungera som nationell kontaktpunkt mot Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt.

Polisutbildningen

Polisutbildningen innefattar fem terminers heltidsstudier och ges vid Södertörns högskola i Stockholm, Linnéuniversitetet i Växjö, Umeå universitet, Malmö universitet samt Borås högskola. Femte terminen består i en aspiranttjänstgöring på ett lokalpolisområde där man tjänstgör som polis under vissa begränsade former. Utbildningen ges som uppdragsutbildning. Efter avslutad polisutbildning och godkänd aspiranttjänstgöring anställs man som polisassistent. Polishögskolan ansvarar för polisprogrammet.

Antalet anställda

Ridande polis 2004.
Poliser informeras om färdvägen inför ett kulturevent i Stockholm 2018.
Antal anställda 2000–2021Andelen poliser och civilanställda 2000 och 2021
ÅrTotaltPoliserCivila
200022 29416 0896 205
200122 70816 1206 588
200222 91816 1496 769
200323 06216 2926 770
200423 64416 8916 753
200523 94017 0736 867
200624 63117 4237 208
200725 83817 8667 972
200826 12218 3217 801
200926 89119 1447 747
201028 01720 2927 725
201128 38220 3987 984
201228 34719 8908 457
201328 488[7]19 9118 577
201428 689 [8]200518 638
201528 264[9]19 9038 361
201629 517 [10]20 0259 492
201729 599[11]19 7419 858
201830 33920 04010 299
2019[3]31 72820 42311 305
2020[12]33 72620 94212 784
2021[13]34 21121 38612 825







År 2000

 poliser (72 %)
 civilanställda (28 %)







År 2021

 poliser (63 %)
 civilanställda (37 %)

Kritik av organisationens effektivitet

2006 års förvaltningskommitté pekade i sitt slutbetänkande 2008 (SOU 2008:118) ut den svenska polisen som ineffektiv.[14][15]

När Regeringen Reinfeldt tillträdde 2006 fick polisen historiskt stora resurstillskott. Trots detta blev polisen sämre på att klara upp brott och polisens tillgänglighet minskade. Enligt rikspolisstyrelsen klarades endast 17% brott upp, den lägsta siffran på 80 år. Endast 1 av 40 inbrott klarades upp.[16] Andelen brott som klaras upp var 2012 den lägsta på åtta år trots fler poliser.[17] Den negativa trenden fortsatte och hösten 2013 kom statistik från BRÅ som visade att polisen löst 15500 färre brott, 12% färre, än samma period 2012.[18]

Enligt polisforskaren Rolf Granér ledde ineffektiviteten 2016 till så svår resursbrist att förundersökningsledare tvingades att snarare leta efter skäl att lägga ner utredningar än att söka efter skäl att gå vidare med dem.[19]

Kritik av organisationens kultur

Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet (som har omkring 21000 medlemmar och representerar 97% av alla poliser), sade att organisationens kultur inte klarar att ta till sig av kritik.[20] Även polisforskaren och lektor på polisutbildningen vid Linnéuniversitetet Rolf Granér menade 2016 att polisens organisation inte kunde ta till sig av kritik som nonchalerades, bortförklarades eller stoppades istället för att välkomnas den och att lösningar eftersöktes. Han tillade att den hade påtagligt svårt att lära av sina misstag och att utvärdera sig själv. Att göra något var viktigare än kvalitén på det som gjordes.[19]

År 2015 sade 832 poliser upp sig vilket var den högsta siffra dittills noterad, de nyutbildade polisaspiranterna var 646 till antalet och innebar ett underskott på 186 poliser. En ökning noterades i uppsägningar bland poliser i åldrarna yngre än 40 och 40-60 år, förutom att fler poliser väljer att pensionera sig före 65 års ålder. Polisförbundet menar att ökningen beror på en omorganisation som deras medlemmar är missnöjda med. En grupp poliser som sagt upp sig rekryterades av Migrationsverket och Försäkringskassan.[21][22]

Kritik av yrkesgruppens löner och svårigheter med rekrytering

Många poliser upplever att deras lön inte kompenserar[23] för de risker som är förknippade med yrket. Polisfacket har kämpat för att höja ingångslönerna för poliser generellt i landet. Medianlönen för en polis[24] i riket ligger på 26.000. I januari 2020 kom en rapport[25] som beskriver svårigheterna att uppnå de mål om 10.000 nya poliser över en fyra års period. Bland annat så har siffrorna om att totalt 651 personer antagits till vårterminen 2020 sänkt förväntningarna, vilket är långt ifrån de 1 045 som krävs för att hålla rätt ökningstakt av yrkesgruppen. Riksdagens utredningstjänst, RUT, beräknar att med den rekryteringsnivån kommer kraven att nås först 2028, vilket är fyra år senare än politikernas krav.

Verksamheten

Svensk polis utför nykterhetskontroll.
Hastighetskontroll med laserpistol vid en skola.
Beriden polis eskorterar Högvakten i Stockholm.

Förutom ren brottsbekämpning handhar polisen även utfärdande av pass och nationella id-kort, trafikfrågor, tillståndsgivning, vapenärenden, hittegods och narkotikafrågor. Man jobbar också med anmälningar vid brottsmisstanke och förebyggande av brott. Vissa arbetsuppgifter som tidigare utfördes av poliser utförs numera allt oftare av ordningsvakter. Orsaken till detta brukar ofta motiveras med resursbrist hos polisen. Eftersök av försvunna personer är också det ett polisiärt ansvarsområde samt räddningsaktioner i fjällvärlden där man samarbetar med fjällräddningen.

Det brottsförebyggande arbetet underlättas bland annat genom en polisorganisation där områdespoliser har ansvaret för en stor del av det dagliga arbetet. En områdespolis är en polis som riktar in sig på att arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande inom ett lokalområde utöver det vanliga polisarbetet.

En ingripandepolis är, till skillnad från en områdespolis, en polisanställd som främst arbetar med att rycka ut på uppdrag som kommer in via bland annat 112.

Polisens arbetsuppgift kan vara att patrullera vissa geografiska områden i bil, på cykel, till häst eller till fots och ingripa när någon behöver hjälp eller om de ser något misstänkt. Polisen får akuta utryckningsuppdrag, till exempel om en butik blivit rånad eller om det har hänt en trafikolycka. Övervakning av idrottsevenemang, konserter eller demonstrationer är andra uppdrag. Vid trafikövervakning kontrolleras hastighet, nykterhet, behörighet, bilbälte samt fordonets utrustning och eventuella last.

Polisen informerar olika grupper i samhället om hur man förebygger brott. Man är till exempel ofta med i trafikundervisningen samt lag- och rättsundervisningen i grundskolan. Polisen bedriver även i vissa fall opinionsbildning för rådande lagar. Detta främst genom att polisen deltar i antinarkotikakampanjer tillsammans med exempelvis skola, socialtjänst, kriminalvård och tull.

Att spana efter misstänkta personer och försvunna föremål är andra exempel på polisuppgifter. Polisen skriver också rapporter och protokoll efter olika ingripanden och händelser.

Brottsbekämpning

När brott har begåtts så tar polisen emot brottsanmälningar från allmänheten. Polisens nödtelefonnummer (SOS Alarm) är 112. Numera kan man även ringa till 114 14 för mindre akuta fall. Nödsamtal ska alltid ringas in till 112. Det är ännu så länge inte möjligt att skicka ett fotografi bildbevis/signalement från en mobiltelefon med kamera, eftersom polisen ännu inte har utrustning för att mottaga sådant.

I samband med ett ingripande, där det finns misstanke om brott, gör polisen en utredning. De kan då titta på eventuella bildbevis/signalement i till exempel mobilkamera. Om det gäller enklare ärenden utreder områdespoliserna omständigheterna kring brottet. Det kan till exempel gälla att förhöra vittnen och misstänkta samt de människor som anser att de blivit utsatta för brott. Andra arbetsuppgifter är att göra tekniska undersökningar som att säkra fingeravtryck eller samla in viktiga föremål vid brottsplatsen. I utredningen kan också ingå att fotografera och göra skisser.

Krishantering

Polisen har speciella enheter som används vid svårare ordningsstörningar eller allvarliga hot mot säkerheten, till exempel de regionala insatsstyrkorna baserade i storstadsregionerna (f.d Piketen) och Nationella insatsstyrkan. Vid mer omfattande påfrestningar fanns det tidigare även möjlighet att få förstärkning från Beredskapspolisen.

Militärpolis

En militärpolisman är att anse som polisman, något förenklat, då denne fullgör uppgifter som rör Försvarsmakten.[26]

Inom försvarsmakten används internt för militärpolisen kriterierna:

  • Geografiskt - områden som ägs, hyrs, disponeras av Försvarsmakten eller där Försvarsmakten bedriver verksamhet.
  • Personellt - försvarsmaktens personal även då den befinner sig utanför Försvarsmaktens område.
  • Materiellt - försvarsmaktens materiel, exempelvis fordon, vapen och/eller övrig materiel. Detta gäller även utanför Försvarsmaktens område.

Militärpolisen agerar med samma rättigheter och skyldigheter som ordinarie polis så länge detta sker inom Försvarsmakten. Utanför Försvarsmakten äger militärpolis ingen annan rätt än envar. Detta innebär dock inte att militärpolisen endast agerar inne på militärt område eller mot militär personal.

Vid svenska internationella militära insatser ansvarar militärpolisen för att utreda brott begångna av/mot svensk personal samt upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten i insatsområdet.

Pass och nationellt identitetskort

Polisen ansvarar för att utfärda pass och nationellt identitetskort i Sverige.

Svensk polisbåt.

Tillstånd

För vissa aktiviteter krävs tillstånd från polisen, t.ex.

  • större sammankomster,
  • konserter,
  • tävling eller uppvisning i sport eller idrott,
  • tivoli,
  • karnevalståg,
  • marknad eller mässa,
  • sprängning,
  • försäljning av fyrverkerier,
  • uppskjutande av raketer,
  • handel och förvaring av explosiva varor,
  • störande buller,
  • penninginsamling,
  • lotterier,
  • att vara ordningsvakt,
  • eldningstillstånd,
  • demonstration på offentlig plats,
  • danstillstånd

Statistik och information om ärenden

Anmälda brott per 100 000 personer 1993–2013
  Samtliga brott
  Bostadsinbrott
  Misshandel, grov misshandel
  Sexualbrott 6 kap, inkl våldtäkt
  Rån, grovt rån
  Mord, dråp och misshandel m. dödlig utgång

Den statliga myndigheten Brottsförebyggande rådet (Brå) ansvarar för den svenska officiella kriminalstatistiken. Medan antalet anmälda brott under 2000-talet legat på ungefär samma nivå eller stigit svagt, omkring 1,4 miljoner för samtliga brottskategorier, även om det varierat i typer av brott, så har andelen som klarats upp visat en sjunkande trend.[27][17][18]

Polismyndighetern har olika presstalespersoner som är de som ansvarar att informera allmänheten via media vid allvarliga incidenter. Incidenter dokumenteras även i polisrapporter och polisutredningar, som sedan kan leda till underlag för åtal vid domstol. Polismyndigheten informera sedan på sedvanligt sätt om sin verksamhet och dess resultat.

Kritik av redovisad statistik

Riksrevisionen kritiserade polisen 2016 för att i sin årsredovisning inte ha redovisat den försämrade brottsuppklaringen.[28]

Enligt polisforskaren Stefan Holgersson är polisen systematisk i sitt skönmålande av de resultat de uppnår. Som exempel uppgav han polisens påstående 2010 att deras hårdföra linje hade marginaliserat Black Cobra, vilket fick rekryteringen att gå i motsatt riktning, något man i närheten av länsledningen även kände till.[källa behövs]

Kritik av information om ärenden

I maj 2013 uppgav polisen att en man som de skjutit hade förts till sjukhus med ambulans när han i själva verket hade avlidit på plats. Skjutningen blev en förevändning, eller till och med den tändande gnistan, för Upploppen i Stockholm 2013.

I juni 2016 sköts en man i Bagarmossen till döds av polisen, som först kommunicerade att mannen hade avlossat skott mot polisen. Först över en månad senare korrigerade polisen uppgiften och sade att han inte hade avlossat något skott.[29]

Statsåklagaren Nils-Eric Schultz och riksdagsledamoten Peter Althin anklagade 2008 polisen för att sedan mitten av 1990-talet i hundratals fall ha förfalskat och undanhållit bevisning för domstolar och försvarsadvokater. Anklagelsen bygger i stor utsträckning som den kritik som chefs-JO Mats Melin och justitiekanslern Göran Lambertz framfört och som går ut på att polisen har gjort sig till "en stat i staten".[30]

Ett uppmärksammat fall var när polisen hade manipulerat filmmaterial som användes i en rättegång efter Göteborgskravallerna i juni 2001 där polisen hade klippt ihop bilder från olika tillfällen och lagt på ljud från en talkör som inte hördes vid tidpunkten.

Fordon och utrustning

Fordon

Svensk polisbil av typen Volvo XC70.
Polisutrustning i bälte, sett bakifrån.
En segwaypolis i Stockholm.

Svenska polisen använder många olika typer av fordon, bland annat:

Övrig utrustning

Samtliga poliser i yttre tjänst har ett utrustningsbälte runt midjan, alternativt utrustningsväst och benhölster, där man har sin tjänstepistol av fabrikatet Glock (oftast Glock 45)[31], extra magasin, expanderbar batong, handfängsel, kommunikationsradio av märket Sepura, mobiltelefon, pepparspray, nycklar och handskar. Utöver det har man en insatsväska där man har tilläggsutrustning som är bland annat skyddsmask 90, hjälm, benskydd och tyngre ballistisk skyddsväst. Polisens pistolammunition byttes 2003 från den icke-expanderande Norma till en dumdumkula av fabrikat Speer Bullets (Speer gold dot), vilken expanderar i kroppen efter träff.[32] Fram till 2023 användes pistoler av fabrikatet SIG Sauer som polisens tjänstevapen, därefter övergick huvudbeväpningen till Glock. Som förstärkningsvapen använder polisen i Sverige den tyska kulsprutepistolen Heckler & Koch MP5. Vid polisens insatsenheter finns tyngre förstärkningsvapen av AR15-derivat i kaliber 5.56 och 7.62.

Intern radiokommunikation

Polisen använder ett radiosystem vid namn RAKEL som är digitalt och krypterat. Polisen gjorde de första testerna med RAKEL i april 2006.

RAKEL är helt omöjligt att avlyssna med en polisscanner/polisradio som går att köpa i teknikaffärer.

Extern kommunikation

Genom ökad närvaro på sociala medier, både nationellt och lokalt, når polisen ut med sin information och får in tips och vittnesuppgifter för att kunna lösa specifika brott.

Polisrollen

Tjänstegrader

Kravallutrustad polis i yttre tjänst, 2007.

Beteckningen som visar en polis tjänstegrad bärs på polisuniformens axelparti i form av axelklaffar.[33] Tjänstegraden visar vilken position i hiearkin en polis har, och indikerar oftast också dess lön. Från och med 2023 finns följande tjänstegrader, listade från lägsta till högsta, inom den svenska polisen:

För anställning som polisaspirant krävs avklarad grundutbildning på polisprogrammet. För anställning som polisassistent eller som polisinspektör eller poliskommissarie krävs fullgjord grundutbildning och godkänd aspirantutbildning, utbildning som specialist eller motsvarande utbildningar enligt äldre bestämmelser. Efter att man arbetat som polisassistent ett antal år kan man, söka eller bli erbjuden anställning som inspektör. För att få titeln kommissarie krävs vanligast att man söker en så kallad kommissarietjänst, vanligen enhetschef eller liknande.

För anställning som polismästare, polisöverintendent, polisintendent eller polissekreterare krävs antingen att lämplig akademisk examen eller har genomgått grundutbildning till polisman. I bägge fallen tillkommer efter anställning särskild chefsutbildning. Även den som genomgått "annan motsvarande utbildning och i övrigt uppfyller kraven kan anställas på dessa tjänster.

Befogenheter

En statlig utredning, SOU 2010:103[34], fick i uppdrag att närmare överväga särskilda spaningsmetoder som infiltration, provokativa åtgärder samt användning av tekniska spaningshjälpmedel som för närvarande sker med stöd av de allmänna befogenheterna i bland annat polislagen (1984:387).[35]

Poliser som har dött i tjänst

Se Polismord i Sverige

Under åren 1900 till 2017 har 99 poliser dött i tjänst genom våld eller olyckor. Främsta orsaken till dödsfall i tjänsten är trafikolyckor med 57 dödsfall, följt av skjutvapen som orsakat 24 dödsfall.[36]

Användande av våld

Verkanseld med dödlig utgång 2007−2015
årantal
2007
  
0
2008
  
0
2009
  
1
2010
  
0
2011
  
1
2012
  
0
2013
  
4
2014
  
3
2015
  
2
2016
  
3
2017
  
1
2018
  
6
2019
  
1
Polisens verkanseld med dödlig utgång i Sverige 2007−2015[37][38]

Polisens rätt till att använda våld, en del av våldsmonopolet, har diskuterats då det är svårt att dra gränser till vad som är berättigat och icke-berättigat våld. Ofta uppstår dessa diskussioner vid speciella händelser, bland annat när personer dödats eller skadats allvarligt. I svenska medier uppstod stora diskussioner om polisbrutalitet efter de så kallade Göteborgskravallerna. Även fallet om Osmo Vallo rönte stor uppmärksamhet. En rapport från Polishögskolan 2010 visade att minst 30 personer hade avlidit i samband med ingripanden från polis, ordningsvakter och vårdpersonal de senaste 25 åren.[39] En rapport 2016 visade att det hade blivit vanligare att polisen använde vapen som påtryckningsmedel vid ingripanden.[37]

Verkanseld med dödlig utgång

Polisen skjuter verkanseld mot personer i snitt 20 gånger per år. 2016 hade i genomsnitt en person per år dött av polisskott de senaste 20 åren, men där siffran de senaste åren ökat till 2, 3 och 4 per år.[40]

Facklig anslutning

Poliserna fackliga organisation är Polisförbundet inom TCO. Akavia inom Saco organiserar en del poliser med juristutbildning. Åren 2017-2019 låg poliserna fackliga organisationsgrad i intervallet 94-98 procent.[41] Åren 2001-2003 var cirka 99-100 procent av poliserna fackligt anslutna.

Se även

Äldre uniformer på Polismuseet.

Referenser

Noter

  1. ^ SFS 1984:387 (lagen.nu)
  2. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Förordning (1980:123) med reglemente för militärpolisen Svensk författningssamling 1980:1980:123 t.o.m. SFS 2014:1212 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1980123-med-reglemente-for_sfs-1980-123. Läst 26 mars 2019. 
  3. ^ [a b] ”Årsredovisning 2019” (pdf). Polisen. 1 augusti 2020. sid. 94. https://polisen.se/siteassets/dokument/polisens-arsredovisning/ars2019_komplett_webb_200219.pdf. Läst 9 september 2020. 
  4. ^ [a b c d e] ”Polisen i Sverige växer fram”. Polismuseet. https://polismuseet.se/veta-mer/polishistoria/polisen-i-sverige-vaxer-fram/. Läst 4 juli 2023. 
  5. ^ [a b c] Polis igår och polis idag Arkiverad 3 juli 2016 hämtat från the Wayback Machine. Polismuseet Läst 2016-07-13
  6. ^ Gert Ekström (1986) s:92
  7. ^ Antal anställda per personalkategori 2000-2013 Arkiverad 6 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Antal anställda per personalkategori 2001-2014
  9. ^ Polisens årsredovisning 2015
  10. ^ Polisens årsredovisning 2016
  11. ^ ”Polisens årsredovisning 2017”. https://polisen.se/siteassets/dokument/polisens-arsredovisning/polisens-arsredovisning-2017.pdf. Läst 12 april 2018. 
  12. ^ ”Polismyndighetens årsredovisning 2020” (pdf). Polismyndigheten. februari 2021. sid. 116. https://polisen.se/siteassets/dokument/polisens-arsredovisning/polismyndighetens-arsredovisning-2020.pdf. Läst 7 mars 2022. 
  13. ^ ”Årsredovisning 2021 - Polisen” (pdf). Polismyndigheten. februari 2022. sid. 141. https://polisen.se/contentassets/a831279ac69a4ce8bab5f930b5fd989a/polismyndighetens-arsredovisning-2021.pdf. Läst 7 mars 2022. 
  14. ^ Olsson, Tobias. ””Slå samman polisen””. SvD.se. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2201733.svd. Läst 23 mars 2017. 
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160105223736/http://www.sou.gov.se/forvaltkom/pdf/SOU%202008_118.pdf. Läst 15 december 2008.  2008-12-15
  16. ^ "Hur ta tillbaka initiativet? Fredrik Reinfeldt", Ekots lördagsintervju, 9 juni 2012. Hört den 12 juni 2012.
  17. ^ [a b] ”http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.969224-samsta-polissiffrorna-pa-atta-ar”. Göteborgs-Posten. 8 juni 2012. Arkiverad från originalet den 8 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120608175748/http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.969224-samsta-polissiffrorna-pa-atta-ar. Läst 25 juli 2012. 
  18. ^ [a b] ”Bottensiffror för polisen”. Aftonbladet. 9 september 2013. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17501474.ab. Läst 19 september 2013. 
  19. ^ [a b] "Krisen inom svensk polis" (vid 10 minuter 30 sekunder), Studio Ett, Sveriges Radio, 31 augusti 2016. Åtkomst den 31 augusti 2016.
  20. ^ "Aktuellt 20 februari 2012", SVT, sett den 21 februari 2012.
  21. ^ ”Polisen oroas av alla avhopp”. Dagens Nyheter. 22 mars 2016. http://www.dn.se/nyheter/sverige/polisen-oroas-av-alla-avhopp/. Läst 20 augusti 2016. 
  22. ^ ”Polisförbundet: Poliser säger upp sig efter omorganisationen”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6471264. Läst 20 augusti 2016. 
  23. ^ Xhaferi, Valentina (31 oktober 2017). ”Låga löner skrämmer bort poliser”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/poliser-ligger-fortfarande-efter-i-lonestatistiken. Läst 28 januari 2020. 
  24. ^ ”Polis lön, löner och lönestatistik säkerhet”. www.lonestatistik.se. https://www.lonestatistik.se/loner.asp/yrke/Polis-1002. Läst 28 januari 2020. 
  25. ^ Kudo, Per (18 januari 2020). ”Rapport: Svårt att klara mål om fler poliser”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/rapport-svart-att-klara-mal-om-fler-poliser. Läst 28 januari 2020. 
  26. ^ ”Förordning (1980:123) med reglemente för militärpolisen”. 10 april 1980. https://lagen.nu/1980:123. Läst 23 mars 2017. 
  27. ^ Enligt statistik redovisad av Brottsförebyggande rådet
  28. ^ "Polisen lät bli att redovisa sitt dåliga resultat", dn.se, 12 september 2016. Åtkomst den 13 september 2016.
  29. ^ Monika Titor. "Polisen backar om dödsskjutning", Sveriges Radio, 27 juli 2016. Åtkomst den 28 juli 2016.
  30. ^ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3462&a=844249 2008-12-08
  31. ^ ”I princip alla kommer ha Glock 45”. Polistidningen. 27 april 2022. https://polistidningen.se/2022/04/i-princip-alla-kommer-ha-glock-45/. Läst 19 januari 2024. 
  32. ^ Dagens Nyheter den 21 december 2015, sidan 8
  33. ^ ”Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om polisens uniformer (PMFS 2022:10, FAP 798-1), 5 kap. 3§”. Polismyndigheten. 30 november 2022. https://polisen.se/siteassets/forfattningssamling/fap-nummer/fap_798_1_pmfs_2022_10.pdf/download/. Läst 19 januari 2024. ”3§ Gradbeteckningar ska bäras på uniformens axelparti om det inte av taktiska eller säkerhetsmässiga skäl är olämpligt. Vid bärande ska eklöven peka bakåt med stjälkarna riktade framåt.” 
  34. ^ Justitiedepartementet, Polismetodutredningen. "Särskilda spaningsmetoder SOU 2010:103", Regeringens webbplats, 22 december 2010. Hämtad den 30 augusti 2011.
  35. ^ Justitiedepartementet, Polismetodutredningen. "Särskilda spaningsmetoder SOU 2010:103", Regeringens webbplats, 22 december 2010. Hämtad den 30 augusti 2011.
  36. ^ ”Svenska Polismäns Minnesportal”. Arkiverad från originalet den 10 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170610004446/http://www.spmp.se/site/index.php?option=com_content&view=article&id=109&Itemid=109. Läst 25 juli 2017. 
  37. ^ [a b] Aktuellt kl 21 (vid 3 min 30 sek), Sveriges Television, 18 juli 2016.
  38. ^ Hur ofta använder polisen skjutvapen?, Polisen, 3 mars 2021.
  39. ^ "30 har dött i polisingripanden", Sveriges radios Ekot, 14 december 2010. Läst den 2 januari 2012.
  40. ^ "Luncheko" (vid 4min 20sek), Lunchekot, Sveriges radio, 29 maj 2016. Åtkomst den 29 maj 2016.
  41. ^ Anders Kjellberg (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029, Stockholm: Arena Idé, sid 32

Tryckta källor

  • Gert Ekström (1986) Från larmklocka till blåljus: ambulanser, brandbilar, polisbilar och bärgare genom åren, Winberg förlag, Hudiksvall ISBN 91-87004-10-0
  • Lindorm, Erik (1939). Gustaf V och hans tid 1907-1918 
  • Tidens kalender - 1954. Tidens Förlag. 1954 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Circle frame.svg
A transparent circle on a light-colored background (hex color code #F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
13 polisintendent.png
Författare/Upphovsman: Ieie65, Licens: CC0
Gradbeteckning för svensk polisintendent (chef för lokalpolisområde). Denna fil är en förbättrad variant av en redan existerande bild med förbättrade detaljer.
Polisutrustning, bälte.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Polisutrustning i bälte.
Polisassistent nivå 3.png
Författare/Upphovsman: Ieie65, Licens: CC0
Gradbeteckning för svensk polisassistent nivå 3. Har redan gjort en bild innan men denna är en förbättrad variant.
Segway police Sweden.jpg
Författare/Upphovsman: Adville, Licens: CC BY-SA 4.0
Polis som kör Segway.
Biträdande polisdirektör.png
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC0
Polissekreterare.png
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC0
Polisaspirant axelklaff.png
Författare/Upphovsman: Ieie65, Licens: CC0
Gradbeteckningen för svensk polisaspirant. Denna är en förbättrad variant. Skapad själv med hjälp av Sketchbook.
1974plymouthvaliantpolicecar.jpg
Författare/Upphovsman: Liftarn, Licens: CC BY-SA 3.0
A 1974 Plymouth Valiant Swedish police car. Built in Windsor, Canada, it has a 225 ci Slant Six with 105hp (79kW) and an automatic transmission, and belongs to the Police School in Stockholm. Photographed by myself at Prins Bertil Memorial in Stockholm, Sweden 2005.
20 rikspolischef.png
Författare/Upphovsman: Ieie65, Licens: CC0
Gradbeteckning för svensk rikspolischef. Denna fil är en förbättrad variant av en redan existerande bild med förbättrade detaljer.
Kravallpolis.jpg
Swedish police with riot gear, notice the extended telescopic baton
Polismuseet 2012c.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Polismuseet utställningen
Ridande polis.jpg
Ridande polis vid Stockholms slott.
Polisinspektör.png
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC0
Swedish police are being informed before cultural events.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Swedish police are given information before cultural events in Stockholm in 2018.
Polismästare överintendent.png
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC0
Volvo XC70 Swedish police car.jpg
Författare/Upphovsman: WikiaWic, Licens: CC BY-SA 4.0
Volvo XC70 police car in Sundsvall, Sweden
11 kommissarie chef.png
Författare/Upphovsman: Ieie65, Licens: CC0
Gradbeteckning för svensk polis-/kriminalkommissarie som är chef på ledningsnivå 3 eller 4. Denna fil är en förbättrad variant av en redan existerande bild med förbättrade detaljer.
Beriden Polis Högvakten 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Beriden Polis framför Högvakten på Norrbro
Bitr.säpochef.png
Författare/Upphovsman: Ieie65, Licens: CC0
Gradbeteckning för svensk biträdande säkerhetspolischef. Denna fil är en förbättrad variant av en redan existerande bild med förbättrade detaljer.
Laserpistole 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Use of a hand-held lidar laser speed gun| to measure the speed of vehicles in a school zone in Sweden
4 Polisassistent nivå 4.png
Författare/Upphovsman: Ieie65, Licens: CC0
Gradbeteckning för svensk polisassistent nivå 4. Har redan gjort en bild innan men denna är en förbättrad variant.
Polismästare2.png
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC0
Svensk polisbåt.jpg
Författare/Upphovsman: Tord Strømdal, Sweden, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish police boat, Skerfe, 87050, Göteborg.
Polismästare3.png
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC0
Nykterhetskontroll (2).jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Nykterhetskontroll i Huddinge
5 Polisassistent nivå 5.png
Författare/Upphovsman: Ieie65, Licens: CC0
Gradbeteckning för svensk polisassistent nivå 5. Har redan gjort en bild innan men denna är en förbättrad variant.
Kommissarie förbättrad.png
Författare/Upphovsman: Ieie65, Licens: CC0
Gradbeteckning för svensk polis-/kriminalkommissarie. Denna fil är en förbättrad variant av en redan existerande bild med förbättrade detaljer.
Polisnspektör befäl.png
Författare/Upphovsman: Ieie65, Licens: CC0
Gradbeteckning för svensk polis-/kriminalinspektör med särskild tjänsteställning befäl/arbetsledare. Denna är en förbättrad variant av redan existerande fil med förbättrade storlek på eklöven
Polisdirektör.png
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC0
Number of crimes reported per 100,000 population in Sweden, 1993-2013.svg
Författare/Upphovsman: Gavleson, Licens: CC BY-SA 3.0
Anmälda brott per 100 000 av medelfolkmängden, åren 1993–2013
8 inspektör gruppchef.png
Författare/Upphovsman: Ieie65, Licens: CC0
Gradbeteckning för svensk polis-/kriminalinspektör med särskild tjänsteställning gruppchef. Denna fil är en förbättrad variant av en redan existerande bild med förbättrade detaljer.
Polisassistent nivå 1.png
Författare/Upphovsman: Ieie65, Licens: CC0
Gradbeteckningen för svensk polisassistent nivå 1 (nyutexaminerad polis med <4 års anställning). Har redan gjort en liknande men denna är en förbättrad variant. Skapad med Sketchbook.
Polisassistent nivå 2.png
Författare/Upphovsman: Ieie65, Licens: CC0
Gradbeteckning för svensk polisassistent nivå 2 eller polisassistent med 4 års anställning för de som inte ingår i nya KUV-systemet. Har gjort en version innan men denna är en förbättrad variant.
Polisregioner.png
Författare/Upphovsman: Mrkommun, Licens: CC BY-SA 4.0
Subdivision of the Swedish police.
Kommissarie befäl förbättrad.png
Författare/Upphovsman: Ieie65, Licens: CC0
Gradbeteckning för svensk polis-/kriminalkommissarie med befälstjänst. Denna fil är en förbättrad variant av en redan existerande bild med förbättrade detaljer.