Polis (stjärna)

Polis (μ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkytten
Rektascension18t 13m 45,8s[1]
Deklination-21° 03′ 32,0″[1]
Skenbar magnitud ()+3,85[2]
Stjärntyp
SpektraltypB8 Iap[3] + B1.5V [4]
U–B-0,52[5]
B–V+0,22[5]
VariabeltypEA + a Cyg[6]
Astrometri
Radialhastighet ()-2,70 ± 2,70[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 0,30 ± 0,28[7] mas/år
Dek.: -0,48 ± 0,16[7] mas/år
Parallax ()0,09 ± 0,28[1]
Avståndca 3 000  (920[8] pc)
Absolut magnitud ()-7,1[9]
Detaljer
Massa14,1 - 30[10] M
Radie67,9[10] R
Temperatur12 000[10] K
Andra beteckningar
Polis, μ Sagittarii, μ Sgr, Mu Sgr, 13 Sagittarii, CCDM J18210-2950, IDS 18078-2105, SAO 186497, WDS J18138-2104.

μ Sgr A: HD 166937, HIP 89341, HR 6812, PPM 268080, BD−21°4908, FK5 682, GC 24856. μ Sgr D: HD 314059, BD−21°4907.

μ Sgr E: HD 314057, BD−21°4909, 2MASS J18134906-2103528.

Polis eller My Sagittarii (μ Sagittarii, förkortat My Sgr, μ Sgr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en mutipelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Skytten. Den har en skenbar magnitud på 3,85[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 0,09[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 3 000 ljusår (ca 920 parsek) från solen och ingår i stjärnhopen Sagittarii OB1.

Nomenklatur

My Sagittarii har det traditionella namnet Polis som kommer från ett koptiskt ord som betyder föl.[11]

Egenskaper

Primärstjärnan i Polis är en blå till vit superjättestjärna av spektralklass B8 Iap[3]. Den har en massa som är ca 23[10] gånger större än solens massa, en radie som är ca 68[10] gånger så stor som solens och har en effektiv temperatur på ca 12 000[10] K.

Stjärnorna i multipelstjärnan Polis betecknas A till E, beroende på deras avstånd från den ljusaste komponenten, som är μ Sagittarii A, som också är en spektroskopisk dubbelstjärna. Av de fem synliga stjärnorna anses komponent C vara en optisk dubbelstjärna och fysiskt skild från de andra stjärnorna. Komponent D har av vissa referenser också listats som en rent optisk dubbelstjärna[9], medan andra anser att den är en del av ett trapetssystem av fyra gravitationsbundna stjärnor (plus en osedd följeslagare).[12]

KomponentSkenbar
magnitud
[5]
Separation
från Polis A
Minsta avstånd
från Polis A
A+3,88--
B+8,0416,9 bågsekunder42 200 AE eller 0,67 ly
C+10,9925,8 bågsekunder64 500 AE eller 1,02 ly
D+9,6348,5 bågsekunder121 200 AE or 1,92 ly
E+9,2550,0 bågsekunder125 000 AE eller 1,98 ly

Variabilitet

μ Sagittarii varierar i magnitud och klassificeras som en variabel stjärna.[6] De två spektroskopiska komponenterna av μ Sagittarii A förmörkar varandra med en period av 181 dygn, vilket medför en minskning av magnituden med 0,08.[10] Dessutom visar den mer oregelbundna variationer, som är typiska för oregelbundet pulserande heta superjättar som en a-Cyg-variabel. På grund av ockultation av den primära följeslagaren varierar den skenbara magnituden hos Polis A mellan +3,84 och +3,96.

Osäkerheter

Även om Polis är synlig för blotta ögat, är egenskaperna hos följeslagarna mycket osäkra. Den skenbara magnituden för μ Sagittarii B har uppmätts mellan +8,04[5] och 10,481[13], vilket leder till osäkerhet om dess fysiska egenskaper, avstånd och delaktighet i konstellationen. Washington Double Star Catalog ger en storlek på 10,48 och Catalog of Components of Double and Multiple Stars 11,5.[14][15]

μ Sagittarii D har en tidig spektraltyp B, nära B3.[16] Den fullständiga spektraltypen har uppmätts som B2 IV, och antagandet om luminositet hos en underjätte anger att den är mer avlägsen än konstellationens andra stjärnor.[9] Spektraltypen har också uppskattats fotometriskt som B2 V, och en huvudserieluminositet matchar avståndet för de andra stjärnorna.[12]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d] Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b] Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
  3. ^ [a b] Fraser, M.; Dufton, P. L.; Hunter, I.; Ryans, R. S. I. (2010). "Atmospheric parameters and rotational velocities for a sample of Galactic B-type supergiants". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 404: 1306. arXiv:1001.3337. Bibcode:2010MNRAS.404.1306F. doi:10.1111/j.1365-2966.2010.16392.x.
  4. ^ Zasche, P.; Wolf, M.; Hartkopf, W. I.; Svoboda, P.; Uhlař, R.; Liakos, A.; Gazeas, K. (2009). "A Catalog of Visual Double and Multiple Stars with Eclipsing Components". The Astronomical Journal. 138 (2): 664. arXiv:0907.5172. Bibcode:2009AJ....138..664Z. doi:10.1088/0004-6256/138/2/664.
  5. ^ [a b c d] Echevarria, J.; Roth, M.; Warman, J. (1979). "Photometric Study of Trapezium-Type Systems". Revista Mexicana de Astronomia y Astrofisica. 4: 287. Bibcode:1979RMxAA...4..287E.
  6. ^ [a b] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs. Originally published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
  7. ^ [a b c] https://www.universeguide.com/star/polis. Hämtad 2017-12-01.
  8. ^ Lindroos, K. P. (1986). "A study of visual double stars with early-type primaries. V - Post-T Tauri secondaries". Astronomy and Astrophysics. 156: 223. Bibcode:1986A&A...156..223L.
  9. ^ [a b c] Abt, H. A.; Cardona, O. (1983). "Confirmation among visual multiples of an increase of AP stars with age". Astrophysical Journal. 272: 182. Bibcode:1983ApJ...272..182A. doi:10.1086/161276.
  10. ^ [a b c d e f g] Polidan, R. S.; Plavec, M. J. (1984). "A hot companion to MU Sagittarii - an opportunity to sound the atmosphere of a B8 IA supergiant". Astronomical Journal. 89: 1721. Bibcode:1984AJ.....89.1721P. doi:10.1086/113678.
  11. ^ Allen, R. H. (1963). Star Names: Their Lore and Meaning (rep. ed.). New York City: Dover Publications Inc. ISBN 0-486-21079-0.
  12. ^ [a b] Lindroos, K. P. (1985). "A study of visual double stars with early type primaries. IV Astrophysical data". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 60: 183. Bibcode:1985A&AS...60..183L.
  13. ^ Lindroos, K. P. (1983). "A study of visual double stars with early type primaries. II - Photometric results". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 51: 161. Bibcode:1983A&AS...51..161L.
  14. ^ Mason, Brian D.; Wycoff, Gary L.; Hartkopf, William I.; Douglass, Geoffrey G.; Worley, Charles E. (2001). "The 2001 US Naval Observatory Double Star CD-ROM. I. The Washington Double Star Catalog". The Astronomical Journal. 122 (6): 3466. Bibcode:2001AJ....122.3466M. doi:10.1086/323920.
  15. ^ Dommanget, J.; Nys, O. (1994). "Catalogue of the Components of Double and Multiple stars (CCDM). First edition". Obs. R. Belg. 115. Bibcode:1994CoORB.115.....D.
  16. ^ Nesterov, V. V.; Kuzmin, A. V.; Ashimbaeva, N. T.; Volchkov, A. A.; Röser, S.; Bastian, U. (1995). "The Henry Draper Extension Charts: A catalogue of accurate positions, proper motions, magnitudes and spectral types of 86933 stars". Astronomy and Astrophysics. 110. Bibcode:1995A&AS..110..367N.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Sagittarius IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Sagittarius chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.