Polarhumla
Polarhumla Status i världen: Sårbar[1] Status i Sverige: Nära hotad[2] Status i Finland: Nära hotad[3] | |
(c) Arnstein Staverløkk, Norsk institutt for naturforskning, CC BY 3.0 Polarhumla, hane. | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Sexfotingar Hexapoda |
Klass | Insekter Insecta |
Ordning | Steklar Hymenoptera |
Underordning | Midjesteklar Apocrita |
(orankad) | Gaddsteklar Aculeata |
Överfamilj | Bin Apoidea |
Familj | Långtungebin Apidae |
Släkte | Humlor Bombus |
Undersläkte | Alpinobombus[3] |
Art | Polarhumla B. pyrrhopygus |
Vetenskapligt namn | |
§ Bombus pyrrhopygus | |
Auktor | Friese, 1902[4] |
Synonymer | |
Bombus polaris Curtis, 1835[5] | |
(c) Åslaug Viken, CC BY 4.0 Hane av polarhumla på vedel. | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Polarhumla (Bombus pyrrhopygus) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea) som finns i och nära Arktis.
Taxonomi
Nyligen gjorda genetiska undersökningar (2015) har visat att det som tidigare kallades polarhumla egentligen utgörs av två arter: En som finns i Nordamerika (inklusive Grönland) och som har behållit det gamla namnet Bombus polaris, och en som finns i Eurasien, och som har fått det nya namnet Bombus pyrrhopygus.[6][1][7]
Beskrivning
Polarhumlan är en stor humla med lång tunga[8], drottningen kan bli 20 till 22 mm lång, hanen 18 mm[2]. Arbetarna är mer variabla i storlek, men det är inte ovanligt att även de blir stora. Den tjocka pälsen är svart på mellankropp och början av bakkroppen, medan förutom de två, ibland tre första tergiterna[a] har bakkroppen blekt brunröd till orange päls. Könen har samma färgteckning. Alphumla och berghumla är förväxlingsarter.[2]
Ekologi
Polarhumlan förekommer i och nära Arktis i marker med skogsbär och vide, samt framför allt i Norge och Sverige på fjällängar. Arten är polylektisk, den flyger till blommande växter från många olika familjer.[1] Främst flyger den till snyltrotsväxter som svarthöarter och spiror[1], men den besöker även gärna ärtväxter som rödklöver och isvedel[8]. I Norden flyger drottningarna mellan mitten av maj till mitten av augusti, arbetarna mellan slutet av juni till slutet av augusti, och hanarna mellan mitten av augusti till början av september.[6]
Boparasit
Polarhumlan parasiteras av tundrahumlan som, utan att vara någon egentlig snylthumla uppträder som en sådan och tar över polarhumlans bon.[8]
Utbredning
Polarhumlan är en utpräglat cirkumpolär humla som framför allt lever på den arktiska tundran; den förekommer i Norge, norra Finland, norra Sverige och norra Ryssland inklusive Kolahalvön, Novaja Zemlja och Wrangels ö.[1]
I Sverige är den sällsynt förekommande i fjällkedjan från västra Härjedalen till nordligaste Lappland. I Jämtland och södra delarna av Lappland har utbredningen emellertid stora luckor. Arten är rödlistad som nära hotad ("NT").[2]
Arten har även påträffats i nordligaste Finland, där den 2019 har rödlistats som nära hotad (efter att tidigare varit klassificerad som livskraftig)[3] De flesta observationerna på senare tid (1981–2020) har gjorts i Enontekis kommun i nordvästra Lappland.[9]
Kommentarer
- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Källor
- ^ [a b c d e] Rasmont, P., Roberts, S., Cederberg, B., Radchenko, V. & Michez, D. 2016 Bombus pyrrhopygus . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 15 juli 2023.
- ^ [a b c d] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Polarhumla Bombus pyrrhopygus”. Artinformation. Artdatabanken. https://artfakta.se/artinformation/taxa/103269/detaljer. Läst 15 juli 2023.
- ^ [a b c] Juho Paukkunen. ”polarhumla (Bombus pyrrhopygus)”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204757. Läst 15 juli 2023.
- ^ [a b] ”Bombus pyrrhopygus Curtis, 1835” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=1129727#null. Läst 15 juli 2023.
- ^ Williams, P. (2016). ”Bombus pyrrhopygus Curtis, 1835 | polarhumla”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103269/details?lang=sv. Läst 15 juli 2023.
- ^ [a b] Arnstein Staverløkk. ”Polarhumle Bombus pyrrhopygus Friese, 1902” (på norska). Artsdatabanken (Norge). Norsk institutt for naturforskning. https://artsdatabanken.no/Pages/156313. Läst 16 juli 2023.
- ^ Hatfield, R., Jepsen, S., Thorp, R., Richardson, L., Colla, S. & Foltz Jordan, S. 2016 Polar Bumble Bee Bombus polaris . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 26 januari 2020.
- ^ [a b c] Holmström, Göran (2007). Humlor - Alla Sveriges arter. Västerås: Östlings Bokförlag Symposion AB. sid. 128-129. ISBN 978-91-7139-776-8
- ^ Juho Paukkunen. ”polarhumla (Bombus pyrrhopygus)”. Observationer i Finland. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/observation/map?target=MX.204757&countryId=ML.206&recordQuality=EXPERT_VERIFIED,COMMUNITY_VERIFIED,NEUTRAL&needsCheck=false. Läst 15 juli 2023.
Externa länkar
|
Media som används på denna webbplats
(c) Åslaug Viken, CC BY 4.0
Hann av polarhumle Bombus pyrrhopygus på mjelt (Astragalus sp.) i kalkrik fjellhei på Finnshøa (1440 moh.) i Oppdal, Sør-Trøndelag. Ett av ytterst få kjente bilder av polarhumle-hannen fra naturen.
(c) Arnstein Staverløkk, Norsk institutt for naturforskning, CC BY 3.0
Polarhumle Bombus pyrrhopygus hann