Poetiska Eddan
![]() Denna artikel är en del av en serie om: | |||
Kristna sagor Facklitteratur | |||
Den poetiska Eddan är en samling nordiska kväden och verser med gudomliga och mytologiska motiv. Den har också kallats Sämunds edda (Edda Sæmundar) för att skilja den från Snorres Edda, baserat på den felaktiga tron att den skrevs av Sämund Frode. Dikterna anses huvudsakligen vara tillkomna i västra Norge och på Island under åren 800–1000.
Alla dikterna har under lång tid återberättats muntligt och ursprungsförfattarna är okända. Dikttypen uppvisar många likheter med forngermansk poesi. Vad gäller motiven är de första dikterna gudadikter, följt av en grupp sagor om hjältar från folkvandringstiden, framför allt Sigurd Fafnesbane.
Solsången är tillkommen i en kristen kulturkrets, antagligen i 1200-talets Norge och Den grönländska sången om Atle är skriven av norrmän boende på Grönland.
En bevarad handskrift, Codex Regius, med den poetiska eddan från det sena 1200-talet,[1] är nu återförd till Island. Den fanns tidigare på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn.
Många hedniska grupper och samfund har tagit till sig den äldre Eddan som sin heliga skrift.
Versmått
Utmärkande för diktningen i den poetiska eddan är allitteration (stavrim), kenningar och omkväden. Många av dikterna är författade på versmåttet fornyrdislag, exempelvis Kvädet om Trym. Fornyrdislag har strofer om åtta rader. I eddan förekommer också ett versmått som kallas ljodahattr (på fornisländska ljóðaháttr), som har sex rader per strof. Versmåttet i Den Höges sång är exempel på ljodahattr.
Innehållet
Nedan listas dikterna i den poetiska eddan. Dikternas ordning är efter hur de står i handskriften Codex Regius, men ordningen varierar något i olika översättningar. Svenska översättningar finns av bland andra Erik Brate (1913), Åke Ohlmarks (1948 resp. 1954), Björn Collinder (1957) och Lars Lönnroth (2016), se nedan. De svenska titlarna är ur Erik Brates översättning från 1913, men där titlarna hos Ohlmarks och Collinder skiljer sig markant från Brates, är även dessa angivna. Därtill står de isländska titlarna i kursiv stil.
Gudadikter
I Codex Regius
- Valans spådom (Spåkvinnans syn (ÅO); Völvans spådom (BC)), isl. Völuspá
- Den Höges sång (Den höges tal (ÅO); Havamål (BC)), isl. Hávamál
- Sången om Vavtrudner (Vaftrudnesmål (BC)), isl. Vafþrúðnismál
- Sången om Grimner (Grimnesmål (BC)), isl. Grímnismál
- Sången om Skirner (Sången om Skirnes färd (ÅO); Skirnesmål (BC)), isl. Skirnismál
- Sången om Harbard, isl. Hárbarðsljóð
- Kvädet om Hymer (Kvädet om Hymner (ÅO)), isl Hymiskviða
- Loketrätan (Trätan med Loke (ÅO)), isl. Lokasenna
- Kvädet om Trym (Sången om Trym (ÅO); Trymskvädet (BC)), isl. Þrymskviða
- Kvädet om Volund (Völundskvädet (BC)), isl. Völundarkviða
- Sången om Allvis (Allvismål (BC)), isl. Alvíssmál
Ej i Codex Regius
- Balders drömmar, isl. Baldrs draumar
- Rigstula, isl. Rígsþula
- Hyndlas sång, isl. Hyndluljóð
- Valans spådom den korta, isl. Völuspá in skamma
- Svipdags sång, isl. Svipdagsmál
- Groas trollsång (Groas galdrar (BC)), isl. Grógaldr
- Sången om Fjölsvinn (Fjölsvinnsmål (BC)), isl. Fjölsvinnsmál
- Grottesången, isl. Grottasöngr
- Odens korpsång, isl. Hrafnagaldur Óðins
Hjältedikter
Hjältedikterna rör komplexet med Völsungasagan. I många översättningar förekommer partier från Völsungasagan för att fylla ut luckorna i berättelsen i handskriften Codex Regius.
I Codex Regius
Dikterna om Helge
- Första kvädet om Helge Hundingsbane, isl. Helgakviða Hundingsbana in fyrri
- Kvädet om Helge Hjorvardsson, isl. Helgakviða Hjörvarðssonar
- Andra kvädet om Helge Hundingsbane, isl. Helgakviða Hundingsbana önnur
Niblungs-cykeln
- Om Sinfjötles död, isl. Frá dauða Sinfjötla
- Gripers spådom, Grípisspá
- Sången om Regin (Reginsmål (BC)), isl. Reginsmál
- Sången om Favner (Fafnesmål (BC)), isl. Fáfnismál
- Sången om Sigdriva, isl. Sigrdrífumál
- Brottstycke av det större kvädet om Sigurd, isl. Brot af Sigurðarkviða
- Första kvädet om Gudrun , isl. Guðrúnarkviða I
- Det korta kvädet om Sigurd (Det korta Sigurdskvädet (ÅO), isl. Sigurðarkviða in skamma
- Brynhilds färd till Hel, isl. Helreið Brynhildar
- Nivlungarnes dråp (Nivlungarnas fall (ÅO)), isl. Dráp Niflunga (förekommer inte i Codex Regius)
- Andra kvädet om Gudrun, isl. Guðrúnarkviða II
- Tredje kvädet om Gudrun, isl. Guðrúnarkviða III
- Oddruns gråt (Oddruns klagan (ÅO)), isl. Oddrúnargrátur
- Kvädet om Atle, isl. Atlakviða
- Den grönländska sången om Atle, isl. Atlamál in grænlensku
Jörmunrekkr-dikterna
- Gudruns eggelse (Gudruns eggelsesång (ÅO)), isl. Gudrúnarhvöt
- Sången om Hamder, isl. Hamðismál
Ej i Codex Regius
- Hlöds sång, isl. Hlöðskviða (från Hervarar saga)
- Angantyrs uppvaknande (från Hervarar saga)
- Solsången, isl. Sólarljóð

Översättningar
Eddan har översatts till svenska av:
- Arvid August Afzelius, 1818
- Peter August Gödecke, 1877
- Nils Fredrik Sander, 1893
- Edvin Thall, 1912
- Erik Brate, 1913
- Axel Åkerblom, 1920
- Åke Ohlmarks, 1948–56
- Björn Collinder, 1957 (omarbetad version 1964)
- Alexander Bågenholm, 2013 (gudasångerna)
- Lars Lönnroth, 2016.
Se även
Referenser
- ^ ”Edda”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/edda. Läst 12 augusti 2019.
Vidare läsning
- Hugo Pipping (1903), Bidrag till Eddametriken / Hugo Pipping., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113393928, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022029
- Hugo Pipping (1925), Eddastudier I / Hugo Pipping., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113518972, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022224
- Hugo Pipping (1926), Eddastudier. 2 / Hugo Pipping., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113518983, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022246
- Hugo Pipping (1928), Eddastudier. 3 / Hugo Pipping., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113518995, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022403
- Hugo Pipping (1930), Eddastudier. 4 / Hugo Pipping., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113519023, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022150
- Hugo Pipping (1933), Nya bidrag till eddametriken. 1-2 / Hugo Pipping., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113519055, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022113
- Hugo Pipping (1935), Nya bidrag till eddametriken. 3-13 / Hugo Pipping., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113519068, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022235
- Ragnar Hollmérus (1936), Studier över allitterationen i Eddan / Ragnar Hollmérus., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113519079, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022737
Externa länkar
Wikisource har originalverk som rör Poetiska Eddan.
- Eddukvæði på normaliserad fornvästnordiska från «Kulturformidlingen Norrøne Tekster og Kvad» i Norge.
- Den poetiska Eddan i översättning av Erik Brate från Projekt Runeberg.
- Den poetiska Eddan, i engelsk översättning
|
|
Media som används på denna webbplats
An amulet, "silver strongly gilt", representing the hammer of Thor. Found in 1877 in Skåne, Sweden.
Titelbladet till Edda Sæmundar hins fróda utgiven av Arvid August Afzelius år 1818. Tryckt i Stockholm 1818. Edda Sæmundar kallas även Äldre Eddan eller Poetiska Eddan.
Kringlublaðið [the Kringla leaf] is a vellum manuscript leaf, dated c. 1260, the only one to survive from a manuscript called Kringla that was destroyed in the 1728 great fire of Copenhagen. Kringla was well known as the best manuscript of the great set of historical sagas known as Heimskringla, written by the thirteenth-century writer and statesman Snorri Sturluson (1178-1241). The leaf was found in the Royal Library in Stockholm, and is likely to have been in Stockholm from the late seventeenth century. During his state visit in Iceland in 1975 King Carl Gustav XVI presented the manuscript leaf to the Icelandic people for preservation in the National Library. The text to be found on the leaf is from Óláfs saga helga [the saga of King Ólafur the Saint], the longest of Heimskringla's 16 sagas about the kings of Scandinavia.