Planigale ingrami
| Planigale ingrami Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Pungdjur Marsupialia |
| Ordning | Rovlevande pungdjur Dasyuromorphia |
| Familj | Rovpungdjur Dasyuridae |
| Släkte | Dvärgpungmöss Planigale |
| Art | Planigale ingrami |
| Vetenskapligt namn | |
| § Planigale ingrami | |
| Auktor | (Thomas, 1906) |
| Utbredning | |
 (c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Planigale ingrami[2][3][4][5] är en pungdjursart som först beskrevs av Oldfield Thomas 1906. Planigale ingrami ingår i släktet dvärgpungmöss och familjen rovpungdjur.[6][7] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Artepitet i det vetenskapliga namnet hedrar Sir William Ingram, en engelsk bokförläggare som gav pengar åt expeditionen som hittade djuret.[8]
Vuxna exemplar är 5,5 till 6,5 cm långa (huvud och bål) och svansen är bara lite kortare. De har en genomsnittlig vikt av 4,3 g. Ovansidan är täckt av gråbrun päls med inslag av gult på några ställen. Bakbenen är hos Planigale ingrami robustare än armarna så att den tidvis kan sitta upprätt. Arten har en naken svans. Förutom könsorganen finns inga skillnader mellan hanar och honor.[9]
Pungdjuret förekommer i norra Australien och i några avskilda regioner i centrala Australien. Arten vistas i gräsmarker. Per kull föds 4 till 8 ungar.[1]
I utbredningsområdet ligger regntiden mellan december och mars och större delar av landskapet är översvämmade. Under årets andra delar förekommer torka och spruckna jordskivor. Individerna gömmer sig mellan dessa skivor och letar efter föda som utgörs av ryggradslösa djur och andra smådjur.[9]
Underarter
Arten delas in i följande underarter:[6]
- P. i. brunnea
- P. i. ingrami
- P. i. subtilissima
Källor
- ^ [a b c] 2008 Planigale ingrami Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ (1998) , website Planigale ingrami, Mammal Species of the World
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
- ^ Nowak, Ronald M. (1991) , Walker's Mammals of the World, vol. 1, 5th ed.
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ A. F. Gotch, Mammals – Their Latin Names Explaint, Blandford Press, ISBN 0-7137-0939-1.
- ^ [a b] K. Olson (2 september 2008). ”Long-tailed planigale” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. https://animaldiversity.org/accounts/Planigale_ingrami/. Läst 10 mars 2020.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Planigale ingrami.
Wikispecies har information om Planigale ingrami.
|
Media som används på denna webbplats
(c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0
Long-tailed Planigale (Planigale ingrami) range