Plan- och bygglagen

Plan- och bygglagen, (PBL) är en lag i Sverige som reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande.^[1] PBL innehåller bland annat bestämmelser som gör alla kommuner skyldiga att upprätta en översiktsplan för hela kommunen.^[2] Lagen innehåller också föreskrifter om detaljplaner, bygglov, tillsyn, "svartbyggen" och byggnadsnämndernas verksamhet. Lagen trädde i kraft 2 maj 2011 och ersatte då den äldre Plan- och bygglagen 1987:10 (ÄPBL).^[3]

I PBL, PBF, BBR och EKS finns statens minimikrav på det som byggs.

Historik

Regeringen Persson tillsatte en kommitté för att se över lagen. Kommittén presenterade i september 2005 utredningen SOU 2005:77 med förslag till ny PBL.^[4] Enligt förslaget skulle bygglovplikten utvidgas. Undantagen för jordbruksfastigheter och för byggnader utanför detaljplan skulle avskaffas. Å andra sidan föreslogs större möjligheter att bygga utan bygglov, så kallade friggebodar. Systemet med två separata prövningar, en för bygglov och en för byggtillsyn, föreslogs avskaffat.

Regeringen Reinfeldt lade i maj 2007 fram ett förslag som tog upp delar av kommitténs förslag. Enligt förslaget skulle bland annat ytan för friggebodar och skärmtak ökas till 15 m², sanktionsavgifterna vid svartbyggen höjas och längsta tiden för tidsbegränsade bygglov sänkas till 10 år. Miljöorganisationer föreslogs få möjlighet att överklaga vissa detaljplaner. Ändringarna antogs av riksdagen den 5 december 2007 och började gälla från den 1 januari 2008.

Regeringen ansåg att kompetensen inom tillämpningen av PBL borde höjas och lanserade därför en kompetenssatsning under 2008-10. Målgruppen för åtgärderna är i första hand länsstyrelserna, men även andra statliga myndigheter berörs.

Den 21 juni 2010 beslöt riksdagen att anta en ny Plan- och bygglag efter framlagd proposition 2009/10: 170 "En enklare plan- och bygglag".^[5] Plan- och bygglagen (2010:900) trädde i kraft den 2 maj 2011.

Länsstyrelsen har tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet och ska samverka med kommunerna i deras planläggning. Boverket har den allmänna uppsikten över plan- och byggnadsväsendet i riket.^[6]

Egenkontroll

Se artiklarna Kontrollansvarig enligt PBL, Dimensioneringskontroll enligt EKS, Sakkunnig enligt PBL samt avsnittet om egenkontroll enligt plan- och bygglagen i artikeln om egenkontroll.

Problem med plan- och bygglagen

Om problem och hur det fungerar med plan och bygglagen skriver Boverket i Rapport 2013:16 Plan- och bygglagen i praktiken 2012.^[7]

Se även

• Ansvarig arbetsledare enligt PBL
• Byggnadsras i Sverige
• Bf9k
• Kvalitetsansvarig enligt PBL
• Planprocessen

Noter

Externa länkar

• Boverket
• Plan- och bygglag (2010:900)
• Plan- och byggförordningen 2011
• Får jag lov? Om planering och byggande SOU 2005:77
• En enklare plan- och bygglag Prop. 2009/10:170
• Kontrollplaner enligt bygglagstiftningen
• Vilka krav medför nya PBL-lagstiftningen? - Lars Nygård
• Myndigheternas och samhällets krav? - Mats Karlsson

Kulturmärkning i Sverige Typer av märkning Byggnadsminne · Q-märkning · Kyrkligt kulturminne · Kulturreservat · Riksintresse · Kulturmärkning av fartyg i Sverige · Stockholms stadsmuseums klassificering Lagrum Kulturmiljölagen · Förordningen om statliga byggnadsminnen · Plan- och bygglagen · Äldre Plan- och bygglagen · Miljöbalken Det allmänna Staten · Länsstyrelsen · Kommunen · Statens maritima och transporthistoriska museer