Piteå kommun

	Piteå kommun; Kommun
	Rådhustorget i Piteå
Slogan	Det är hit man kommer när man kommer hem
	(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5; Piteå kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Norrbotten
Län	Norrbottens län (1971–)
Centralort	Piteå
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	42 344 (2023-12-31)
Areal	4 640,69 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	3 086,12 kvadratkilometer
- därav vatten	1 554,57 kvadratkilometer
Bef.täthet	13,72 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	65°20′00″N 21°30′00″Ö / 65.333333333333°N 21.5°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Luleå domkrets (2002-01-28–); Piteå domsaga (–2002-01-28)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2759
Anställda	4 575 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	2581
GeoNames	603569
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Piteå kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige. Centralort är Piteå.

Piteå kommun är belägen i södra delen av Norrbottens län, vid Pite älvs utlopp i Bottenviken. Kommunens näringsliv är mycket differentierat, med en tung basindustri i grunden.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Ända sedan 1911 har Socialdemokraterna, ibland med hjälp av stödpartier, haft makten i kommunen.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar Piteå socken där Piteå landskommun bildades vid kommunreformen 1862. I området fanns även Piteå stad som 1863 bildade en stadskommun. Ur landskommunen utbröts 1916 Norrfjärdens landskommun och 1918 Hortlax landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.^[5]

1967 uppgick i Piteå stad: Piteå, Norrfjärdens och Hortlax landskommuner. Piteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Piteå stad.^[6]

Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Piteå domsaga och ingår sen dess i Luleå domkrets.^[7]

Kommunen ansökte 2024 att få ingå i Förvaltningsområdet för samiska^[8]

Geografi

Hydrografi

Kommunen har kust mot Bottenviken. Genom kommunen rinner Pite älv från nordväst till sydöst och ut mot havet. Lillpiteälven skär rakt genom kommunen från väst till öst.^[9]

Totalt finns 212 sjöar, vattendrag och kustvatten i Piteå kommun.^[10] Bland dessa återfinns Bänkerträsket, en större sjö på 705 hektar samt Flakaträsket beläget väster om Koler.^[11]

Naturskydd

Det finns 13 naturreservat i Piteå kommun. Fingermanholmen är beläget i närheten av centralorten. Platsen har fått sitt namn eftersom platsen användes för att utdela straff till "tjuvar och andra illdådare [...] Ibland var straffet att fingrar höggs av - därav namnet på ön".^[12] Ett annat naturreservat är Vargön, beläget i skärgården. I reservatet samsas strandnära granurskogar med magrare gammeltallskogar högre upp på ön.^[13]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar – Hortlax församling, Norrfjärdens församling och Piteå församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt– Hortlax, Norrfjärden, Piteå landsdistrikt och Piteå stadsdistrikt.^[14]

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det 15 tätorter i Piteå kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Piteå	&&&&&&&&&&023067.&&&&&023 067
2	Bergsviken	&&&&&&&&&&&02251.&&&&&02 251
3	Rosvik	&&&&&&&&&&&01848.&&&&&01 848
4	Norrfjärden	&&&&&&&&&&&01562.&&&&&01 562
5	Roknäs	&&&&&&&&&&&01259.&&&&&01 259
6	Hortlax	&&&&&&&&&&&01128.&&&&&01 128
7	Jävre	&&&&&&&&&&&&0574.&&&&&0574
8	Svartudden	&&&&&&&&&&&&0478.&&&&&0478
9	Lillpite	&&&&&&&&&&&&0385.&&&&&0385
10	Hemmingsmark	&&&&&&&&&&&&0366.&&&&&0366
11	Sjulsmark	&&&&&&&&&&&&0353.&&&&&0353
12	Svensbyn	&&&&&&&&&&&&0345.&&&&&0345
13	Böle	&&&&&&&&&&&&0344.&&&&&0344
14	Blåsmark	&&&&&&&&&&&&0299.&&&&&0299
15	Kopparnäs	&&&&&&&&&&&&0225.&&&&&0225

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

Styre

Ända sedan 1911 har Socialdemokraterna, ibland med hjälp av stödpartier, haft makten i kommunen. 1911-1924 var det Folkpartiet man samarbetade med (båda partierna hade många hjärtefrågor gemensamt, såsom allmän rösträtt och krav på republik). Detta samarbete bröts 1928 då Folkpartiet drog sig mer åt höger. 1928-1932 samarbetade Socialdemokraterna i stället med Vänsterpartiet. 1932-2014 hade Socialdemokraterna egen majoritet i kommunen, men även efter detta har man haft teknisk valsamverkan med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det finns ingen annan kommun i landet där samma parti haft makten med egen majoritet 82 år i rad.

År	Partier
1995-2014^[15]	S
2014-2018	S	V	MP
2018-	S	V	MP

Anders Sundström (kommunalråd 1980–1994 och senare statsråd) och Curt Boström (även han statsråd) är kända socialdemokratiska politiker från Piteå. Liberalen Nils Edén (statsminister 1917-1920) var också från Piteå, liksom liberalen Eliel Löfgren (justitieminister 1917–1920 och utrikesminister 1926–1928).

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2018–2022
Ordförande	S	Stefan Askenryd
Förste vice ordförande	V	Maria Holmquist
Andre vice ordförande	M	Daniel Bergman

Källa:^[16]

Mandatfördelning i Piteå kommun, valen 1970–2022

I kommunvalet 1994 nådde Socialdemokraterna rekord med 66,6 procent av rösterna. Vid valet 2006 fick partiet 54,5 procent av rösterna.^[17] Trots att de borgerliga partierna vann riksdagsvalet det året gick Socialdemokraterna framåt i kommunen i jämförelse med valet 2002, då partiet fick 51,3 procent.^[17]

Valår

NS

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

4

30

9

3

2

3

4

30

9

3

51

90,9

46

1973

5

27

11

2

3

5

27

11

3

51

78,4

43

8

1976

4

28

10

3

4

28

10

3

51

93,4

40

11

1979

3

31

8

2

3

4

3

31

8

3

4

51

93,2

38

13

1982

3

32

7

1

3

5

3

32

7

3

5

51

93,5

36

15

1985

3

31

6

3

5

3

31

6

3

5

51

91,9

36

15

1988

3

31

1

6

4

3

31

6

4

3

51

89,2

35

16

1991

3

31

6

4

3

31

6

4

3

51

89,1

33

18

1994

4

35

4

3

2

3

4

35

4

3

51

89,7

28

23

1998

9

28

4

3

4

3

9

28

4

3

4

3

51

84,70

27

24

2002

6

26

1

5

4

3

2

6

26

5

4

3

51

83,50

28

23

2006

5

29

1

3

5

2

4

5

29

3

5

4

51

83,64

27

24

2010

5

30

2

1

3

2

6

5

30

3

6

51

86,25

25

26

2014

5

22

3

1

2

3

5

2

6

5

22

3

5

6

51

86,92

25

26

2018

6

19

1

2

3

5

6

1

2

6

19

3

5

6

51

88,22

26

25

2022

5

22

1

2

5

1

5

2

8

5

22

5

8

51

85,29

29

22

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav fem tillhör Socialdemokraterna. Moderaterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet har två vardera medan Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Sjukvårdspartiet och Skol- och landsbygdspartiet alla har vardera ett mandat.^[18]

Presidium 2018–2022
Ordförande	S	Helena Stenberg
Förste vice ordförande	S	Anders Lundkvist
Andre vice ordförande	V	Brith Fäldt

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Annie Persson, Socialdemokraterna, 1 januari 1971–1979^[19]
Anders Sundström, Socialdemokraterna, 1980–1994^[20]
Peter Roslund, Socialdemokraterna, 1995–31 december 2016^[21]
Helena Stenberg, Socialdemokraterna, 1 januari 2017–31 december 2022^[22]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Socialnämnden	S	Sven-Gösta Pettersson	V	Nina Lindström
Kultur- och fritidsnämnden	S	Elisabeth Lindberg	MP	Simon Granberg
Miljö- och tillsynsnämnden	V	Stig Sjölund	S	Ferid Letic
Fastighets- och servicenämnden	S	Marita Björkman Forsman	MP	Anna Åström
Överförmyndarnämnden	V	Maria Holmquist
Samhällsbyggnadsnämnden	V	Brith Fäldt	S	Jonas Lindberg
Barn- och utbildningsnämnden	S	Louise Mörk	S	Lena Jarblad
Valnämnden	S	Jonas Gunnarsson	C	Ulf Hartman

Källa:^[23]

Partiernas starkaste stöd i kommunfullmäktigevalet 2018

Parti	Valdistrikt		Kommun
Parti	Starkaste	Andel	Andel
S	Piteå Östra	52,57 %	37,63 %
M	Strömnäs	20,35 %	11,91 %
V	Djupvikens Norra	16,57 %	11,42 %
C	Lillpite	45,59 %	10,95 %
NS	Sikfors	16,67 %	9,11 %
SD	Roknäs	13,00 %	6,46 %
KD	Jävre	13,15 %	3,53 %
SLP	Alterdalen	25,76 %	3,48 %
MP	Djupvikens Norra	5,85 %	2,67 %
L	Djupvikens Södra	3,85 %	2,47 %
FI	Djupvikens Norra	1,06 %	0,28 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Vänorter

Piteå kommun har tre vänorter. Grindavík på Island och Sveriges tidigare koloni Saint-Barthélemy i Västindien tillkom som Vänorter under 1970-talet medan den ryska orten Kandalaksha till kom under 1980-talet. I samband med Rysslands invasion av Ukraina 2022 pausade dock allt samarbete med Kandalaksha. Sedan 2006 finns en vänortspark i Piteå, som inkluderar en "kopia av ett traditionellt hus från St. Barth".^[24]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Kommunens näringsliv är mycket differentierat. I grunden ligger en tung basindustri som bland annat utgörs av skogsindustrier som Smurfit Kappa Kraftliner som tillverkar kraftpapper och kraftpapp, SCA Munksund AB som även de tillverkar kraftpapper och kraftpapp och sågverket SCA Wood AB. Därtill finns flera medelstora företag, däribland komposittillverkaren ABB AB. Betydande för näringslivet är även turismen och tjänstesektorn, bland annat genom företagsbyn Furunäset. Små och medelstora jordbruk finns i och kring Piteälvens dalgång.^[25]

Energi och råvaror

Energimyndigheten uppgav att Piteå kommun år 2020 var den svenska kommun med störst installerad effekt av vindkraft med 894 MW.^[26]

I kommunen finns tre vattenkraftverk – Lillpite och Råbäcken 1 i Lillpiteälven samt Sikfors i Piteälven. Dessa har en produktionskapacitet på 40,9 MW, 188,5 GWh.^[27]

Infrastruktur

Transporter

Från söder till norr genomkorsas kommunen av Europaväg 4 längs kusten. Kommunen genomkorsas även av länsvägarna 373 och 374.^[25]

Piteå flygplats används av Piteå flygklubb och helikopterföretaget Kallaxflyg. Sjöflygplats finns i Piteälven, vintertid finns även skidflygstråk.^[28]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Piteå kommun 1970–2020^[29]

År			Folkmängd
1970			32 800
1975			35 547
1980			38 402
1985			38 870
1990			40 034
1995			40 923
2000			40 363
2005			40 873
2010			40 892
2015			41 548
2020			42 226
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Civilstånd

Den 31 december 2016 fördelades Piteå kommuns befolkning på följande sätt i avseende på civilstånd:^[29]

Civilstånd 31 december 2016	Antal	Andel	Varav män	Kvinnor
Ogifta	20 918	49,92 %	11 408	9 510
Gifta	15 074	35,97 %	7 534	7 540
Skilda	3 691	8,81 %	1 632	2 059
Änkor/änklingar	2 221	5,30 %	512	1 709

Könsfördelning

Den 31 december 2016 fördelades Piteå kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:^[29]

Män: 21 086; 50,32 %.
Kvinnor: 20 818; 49,68 %.

Åldersfördelning

Åldersfördelningen i Piteå kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2016:^[29]

Ålder 31 december 2016	Antal	Andel	Varav män	Kvinnor
0–14 år	6 752	16,11 %	3 523	3 229
15–24 år	4 876	11,64 %	2 579	2 297
25–54 år	15 335	36,60 %	7 906	7 429
55–64 år	5 356	12,78 %	2 648	2 708
65+ år	9 585	22,87 %	4 430	5 155

Utländsk och svensk bakgrund

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 880, eller 6,87 % av befolkningen (hela befolkningen: 41 904 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 711, eller 4,22 % av befolkningen (hela befolkningen: 40 531 den 31 december 2002).^[30]

Piteå kommun har den tredje lägsta andelen invånare med utländsk bakgrund av Sveriges 290 kommuner, efter Lekebergs kommun (lägst) och Öckerö kommun. Andelen utrikes födda är också den tredje lägsta i landet, efter Lekeberg och Öckerö.^[31]

Bakgrund den 31 december 2016	Antal	Andel	Varav män	Kvinnor
Utrikes födda	2 495	5,95 %	1 185	1 310
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar	385	0,92 %	222	163
Inrikes födda med en inrikes född förälder	1 988	4,74 %	981	1 007
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar	37 036	88,38 %	18 698	18 338

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Piteå kommun.^[32]

Födelseland 31 december 2021^[32]
Nr	Land	Antal	Andel	Andel i hela riket
1	Sverige	&&&&&&&&&&039370.&&&&&039 370	93,02 %	80,00 %
2	Finland	&&&&&&&&&&&&0383.&&&&&0383	0,90 %	1,31 %
3	Eritrea	&&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0212	0,50 %	0,46 %
4	Thailand	&&&&&&&&&&&&0194.&&&&&0194	0,46 %	0,43 %
5	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&0185.&&&&&0185	0,44 %	0,60 %
6	Syrien	&&&&&&&&&&&&0170.&&&&&0170	0,40 %	1,88 %
7	Norge	&&&&&&&&&&&&0142.&&&&&0142	0,34 %	0,39 %
8	Irak	&&&&&&&&&&&&0115.&&&&&0115	0,27 %	1,40 %
9	Iran	&&&&&&&&&&&&0104.&&&&&0104	0,25 %	0,80 %
10	Ryssland	&&&&&&&&&&&&&084.&&&&&084	0,20 %	0,22 %

Utländska medborgare

Den 31 december 2016 hade 1 327 invånare (3,17 %), varav 697 män och 630 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.^[33]

Kultur

Fornminnen

Det finns ett antal fornminnen i kommunen.^[34] Flera av dem finns samlade längs Arkeologstigen i Jävre, där Norrbottens äldsta befolkning tros ha varit bosatta omkring 1000 f.Kr. Exempel på lämningar är gravar, labyrinter och offerstenar. Längs sträckan återfanns också Jävresmycket, ett bronssmycke från 400-600 e. Kr.^[35] Ett annat område är Kyrkbyn Långnäs, det område som ursprungligen utgjorde Piteå. Där finns fortfarande synliga husgrunder i närheten av Klockån.^[36]

Kommunvapen

Blasonering: I fält av silver ett rött avhugget renhuvud med beväring av guld, därest dylik skall komma till användning.^[37]

Vapnet går tillbaka till staden Piteås privilegiebrev från 1621, där ett renhuvud föreskrevs som stadens märke. Det fastställdes som vapen 1946. Vid kommunsammanläggningen 1967 hade även Piteå landskommun ett vapen från 1952, men det beslöts att stadsvapnet skulle föras vidare i oförändrad form. Detta registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

Se även

Personer med anknytning till Piteå kommun

Referenser

Fotnoter

^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Piteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ Heikki, Jörgen (17 januari 2024). ”Gläds åt beslutet om att Piteå vill bli samisk förvaltningskommun”. Sameradion. https://sverigesradio.se/artikel/glads-at-beslutet-om-att-pitea-vill-bli-samisk-forvaltningskommun. Läst 17 januari 2024.
^ ”Piteå - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pite%C3%A5. Läst 16 maj 2022.
^ ”Sjöar och vattendrag - Natur och skog”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/invanare/Boende-miljo/Naturvard/Sjoar-och-vattendrag/. Läst 16 maj 2022.
^ ”Fiska - Friluftsliv och utesport - Fiska”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/invanare/Fritid-kultur/friluftsliv-och-utesport/fiska/. Läst 16 maj 2022.
^ ”Fingermanholmen - Se”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/Upplev/Se--gora/produkt/?lang=sv&TLp=465225. Läst 16 maj 2022.
^ ”Vargön - Se”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/Upplev/Se--gora/produkt/?lang=sv&TLp=204247. Läst 16 maj 2022.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016
^ ”Kommunfullmäktige”. Piteå kommun. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211018144738/https://pitea.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=864. Läst 25 oktober 2020.
^ [a b] Valmyndigheten
^ ”Kommunstyrelsen”. Piteå kommun. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211018133121/https://pitea.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=287. Läst 25 oktober 2020.
^ läs online, pt.se, läst: 23 september 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.ltu.se, läst: 24 september 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online och läs online, sverigesradio.se, läst: 7 mars 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.svt.se, läst: 7 mars 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Nämnder”. Piteå kommun. https://pitea.tromanpublik.se/. Läst 25 oktober 2020.
^ ”Vänorter - Internationellt”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/invanare/Kommun-politik/Internationellt/Vanorter/. Läst 10 augusti 2022.
^ [a b] ”Piteå - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pite%C3%A5. Läst 10 augusti 2022.
^ ”Ny statistik över installerad vindkraft 2020”. www.energimyndigheten.se. https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2021/ny-statistik-over-installerad-vindkraft-2020/. Läst 5 maj 2022.
^ ”Piteå Kommun - vattenkraft.info - Vattenkraften i Sverige”. vattenkraft.info. https://vattenkraft.info/?what=Pite%C3%A5+kommun&where=kommun. Läst 13 augusti 2022.
^ ”Piteå Airport - Upplev - Resa”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/upplev/Resa/?lang=sv&TLp=1138431. Läst 10 augusti 2022.
^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 27 mars 2017.
^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 27 mars 2017.
^ Statistik från Statistiska centralbyrån.
^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022.
^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 27 mars 2017.
^ ”Fornlämningar - Upplev - Sevärt”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/Upplev/Se--gora/?c=7&TLcat=69_886. Läst 16 maj 2022.
^ ”Arkeologstigen - Se”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/Upplev/Se--gora/produkt/?lang=sv&TLp=204172. Läst 16 maj 2022.
^ ”Kyrkbyn Långnäs - Se”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/Upplev/Se--gora/produkt/?lang=sv&TLp=204020. Läst 16 maj 2022.
^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 7 december 2008.

Externa länkar

Piteå kommuns officiella webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Piteå kommun.
Bilder & media

[a39278c0e7610a8adc66d744b76af930ba1cae16-1] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en

[6] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[7] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Piteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[8] Heikki, Jörgen (17 januari 2024). ”Gläds åt beslutet om att Piteå vill bli samisk förvaltningskommun”. Sameradion. https://sverigesradio.se/artikel/glads-at-beslutet-om-att-pitea-vill-bli-samisk-forvaltningskommun. Läst 17 januari 2024.

[9] ”Piteå - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pite%C3%A5. Läst 16 maj 2022.

[10] ”Sjöar och vattendrag - Natur och skog”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/invanare/Boende-miljo/Naturvard/Sjoar-och-vattendrag/. Läst 16 maj 2022.

[11] ”Fiska - Friluftsliv och utesport - Fiska”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/invanare/Fritid-kultur/friluftsliv-och-utesport/fiska/. Läst 16 maj 2022.

[12] ”Fingermanholmen - Se”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/Upplev/Se--gora/produkt/?lang=sv&TLp=465225. Läst 16 maj 2022.

[13] ”Vargön - Se”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/Upplev/Se--gora/produkt/?lang=sv&TLp=204247. Läst 16 maj 2022.

[14] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[SKLval-15] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016

[16] ”Kommunfullmäktige”. Piteå kommun. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211018144738/https://pitea.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=864. Läst 25 oktober 2020.

[val-17] [a b] Valmyndigheten

[18] ”Kommunstyrelsen”. Piteå kommun. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211018133121/https://pitea.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=287. Läst 25 oktober 2020.

[85cd68093f19d1f46f864bd18c8ccb8467485283-19] äs online, pt.se, läst: 23 september 2023.^{[källa från Wikidata]}

[5524656277b84c1f7bf853aa7fb7a18f9ca9efca-20] äs online, www.ltu.se, läst: 24 september 2023.^{[källa från Wikidata]}

[e5182d2479bfc831638598e97e0d1ceb7d6c9cea-21] äs online och läs online, sverigesradio.se, läst: 7 mars 2017.^{[källa från Wikidata]}

[eaa866594383310c5321f35b88e5c23d3c74d4bc-22] äs online, www.svt.se, läst: 7 mars 2017.^{[källa från Wikidata]}

[23] ”Nämnder”. Piteå kommun. https://pitea.tromanpublik.se/. Läst 25 oktober 2020.

[24] ”Vänorter - Internationellt”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/invanare/Kommun-politik/Internationellt/Vanorter/. Läst 10 augusti 2022.

[:0-25] [a b] ”Piteå - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pite%C3%A5. Läst 10 augusti 2022.

[26] ”Ny statistik över installerad vindkraft 2020”. www.energimyndigheten.se. https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2021/ny-statistik-over-installerad-vindkraft-2020/. Läst 5 maj 2022.

[27] ”Piteå Kommun - vattenkraft.info - Vattenkraften i Sverige”. vattenkraft.info. https://vattenkraft.info/?what=Pite%C3%A5+kommun&where=kommun. Läst 13 augusti 2022.

[28] ”Piteå Airport - Upplev - Resa”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/upplev/Resa/?lang=sv&TLp=1138431. Läst 10 augusti 2022.

[SCBCivÅldKön-29] [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 27 mars 2017.

[30] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 27 mars 2017.

[31] Statistik från Statistiska centralbyrån.

[Scbfödelseland-32] [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022.

[33] ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 27 mars 2017.

[34] ”Fornlämningar - Upplev - Sevärt”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/Upplev/Se--gora/?c=7&TLcat=69_886. Läst 16 maj 2022.

[35] ”Arkeologstigen - Se”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/Upplev/Se--gora/produkt/?lang=sv&TLp=204172. Läst 16 maj 2022.

[36] ”Kyrkbyn Långnäs - Se”. www.pitea.se. https://www.pitea.se/Upplev/Se--gora/produkt/?lang=sv&TLp=204020. Läst 16 maj 2022.

[37] ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 7 december 2008.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

[29]

[30]

[31]

[32]

[33]

[34]

[35]

[36]

[37]

Befolkning, areal
Piteå kommun Kommun
Rådhustorget i Piteå
Slogan	Det är hit man kommer när man kommer hem
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Piteå kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Norrbotten
Län	Norrbottens län (1971–)
Centralort	Piteå
Inrättad	1 januari 1971
Folkmängd	42 344 (2023-12-31)^[1]
Areal	4 640,69 kvadratkilometer (2019-01-01)^[2]
- därav land	3 086,12 kvadratkilometer^[2]
- därav vatten	1 554,57 kvadratkilometer^[2]
Bef.täthet	13,72 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	65°20′00″N 21°30′00″Ö / 65.333333333333°N 21.5°Ö / 65.333333333333; 21.5
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Luleå domkrets (2002-01-28–) Piteå domsaga (–2002-01-28)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2759^[3]
Anställda	4 575 (2019-11)^[4]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	2581
GeoNames	603569
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Navigation