Pilen
- För andra betydelser, se pil.
| Pilen | |
 | |
| Lista över stjärnor i Pilen | |
| Latinskt namn | Sagitta |
|---|---|
| Förkortning | Sge |
| Rektascension | 19,83 h |
| Deklination | +18,66° |
| Area | 80 grad² (86) |
| Huvudstjärnor | 4 |
| Bayer/Flamsteedstjärnor | 19 |
| Stjärnor med exoplaneter | 2 |
| Stjärnor med skenbar magnitud < 3 | 0 |
| Stjärnor närmare än 50 ljusår | 1 |
| Ljusaste stjärnan | Gamma Sagittae (3,51m) |
| Närmaste stjärnan | Gliese 745 (28,14 lå) |
| Messierobjekt | 1 |
| Meteorregn | inga |
| Närliggande stjärnbilder | Delfinen, Herkules, Räven, Örnen |
| Synlig vid latituder mellan +90° och −70° Bäst synlig klockan 21:00 under augusti. | |
Pilen (Sagitta på latin) är en liten stjärnbild på norra stjärnhimlen.[1] Pilen är en av 88 moderna stjärnbilder som listas av IAU, Internationella astronomiska unionen.[2]
Historik
Pilen var en av de 48 konstellationerna som listades av astronomen Klaudios Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest.
Mytologi
I grekisk mytologi var Sagitta det vapen Herakles (Hercules i romersk mytologi) använde för att döda örnen som plågade Prometheus.[3]
Enligt en annan berättelse är det pilen som Heraklas sköt mot de stymfalidiska fåglarna i hans sjätte stordåd. Då påminner de angränsande stjärnbilderna, Örnen, Lyran (som också kallas Gamen) och Svanen om stordådet.[3]
I en annan myt är det frågan om pilen som Apollon dödade cykloperna med, som hämnd för att de tagit livet av hans son, Asklepios.[2]
En ytterligare förklaring till stjärnbilden på himlen är att det rör sig om pilen som Eros tillverkar för att få Zeus att bli förälskad i Ganymedes.[2]
Läge
Belägen strax norr om himmelsekvatorn går den någon gång under året att se från alla platser utom Antarktis. Stjärnbilden är den tredje minsta i storlek. Endast Södra korset och Lilla hästen är mindre.[2]
Grekerna kallade stjärnbilden Oistos och romarna kom att benämna den Sagitta.
Stjärnor
Det här är de ljusaste stjärnorna i konstellationen. [1]
- α - Alfa Sagittae (Sham) är en gul jätte av magnitud 4,37.
- β - Beta Sagittae bildar det befjädrade skaftet på pilen tillsammans med α Sge, 4,37.
- γ - Gamma Sagittae är ljusast I stjärnbilden, 3,51.
- δ - Delta Sagittae 3,82.
- ε - Epsilon Sagittae 5,66.
- η - Eta Sagittae 5,09.
- ζ - Zeta Sagittae 5,01.
- 15 Sagittae 5,8.
- S Sagittae 5,5 – 6,2.
Djuprymdsobjekt
Stjärnhopar
- Messier 71 (NGC 6838) är en klotformig stjärnhop.
- NGC 6839 som är en asterism som upptäcktes av William Herschel.
Nebulosor
- PN G054.2-03.4 är en planetarisk nebulosa som på engelska fått namnet Necklace Nebula.
Referenser
- Ian Ridpath och Wil Tirion, Stars and Planets Guide, Collins, London. ISBN 978-0-00-725120-9. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-691-13556-4, 2007
- ^ [a b] Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. sid. 442-443. ISBN 978-3-8331-4371-7
- ^ [a b c d] ”Sagitta Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/sagitta-constellation/. Läst 18 januari 2014.
- ^ [a b] Astronomica ”ASTRONOMICA PART 1, TRANSLATED BY MARY GRANT”. http://www.theoi.com/Text/HyginusAstronomica.html#15 Astronomica. Läst 18 januari 2014.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Pilen.
| |||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Sagitta chart
Författare/Upphovsman: Till Credner, Licens: CC BY-SA 3.0
Photography of the constellation Sagitta, the arrow