Pilen

För andra betydelser, se pil.
Pilen
Sagitta
Lista över stjärnor i Pilen
Latinskt namnSagitta
FörkortningSge
Rektascension19,83 h
Deklination+18,66°
Area80 grad² (86)
Huvudstjärnor4
Bayer/Flamsteedstjärnor19
Stjärnor med exoplaneter2
Stjärnor med skenbar magnitud < 30
Stjärnor närmare än 50 ljusår1
Ljusaste stjärnanGamma Sagittae (3,51m)
Närmaste stjärnanGliese 745 (28,14 )
Messierobjekt1
Meteorregninga
Närliggande stjärnbilderDelfinen, Herkules, Räven, Örnen
Synlig vid latituder mellan +90° och −70°
Bäst synlig klockan 21:00 under augusti.

Pilen (Sagittalatin) är en liten stjärnbildnorra stjärnhimlen.[1] Pilen är en av 88 moderna stjärnbilder som listas av IAU, Internationella astronomiska unionen.[2]

Historik

Pilen var en av de 48 konstellationerna som listades av astronomen Klaudios Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest.

Mytologi

I grekisk mytologi var Sagitta det vapen Herakles (Hercules i romersk mytologi) använde för att döda örnen som plågade Prometheus.[3]

Enligt en annan berättelse är det pilen som Heraklas sköt mot de stymfalidiska fåglarna i hans sjätte stordåd. Då påminner de angränsande stjärnbilderna, Örnen, Lyran (som också kallas Gamen) och Svanen om stordådet.[3]

I en annan myt är det frågan om pilen som Apollon dödade cykloperna med, som hämnd för att de tagit livet av hans son, Asklepios.[2]

En ytterligare förklaring till stjärnbilden på himlen är att det rör sig om pilen som Eros tillverkar för att få Zeus att bli förälskad i Ganymedes.[2]

Läge

Belägen strax norr om himmelsekvatorn går den någon gång under året att se från alla platser utom Antarktis. Stjärnbilden är den tredje minsta i storlek. Endast Södra korset och Lilla hästen är mindre.[2]

Grekerna kallade stjärnbilden Oistos och romarna kom att benämna den Sagitta.

Stjärnor

Stjärnbilden Pilen (Sagitta) somden kan ses med blotta ögat.

Det här är de ljusaste stjärnorna i konstellationen. [1]

Djuprymdsobjekt

Stjärnhopar

Nebulosor

Referenser

  • Ian Ridpath och Wil Tirion, Stars and Planets Guide, Collins, London. ISBN 978-0-00-725120-9. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-691-13556-4, 2007
  1. ^ [a b] Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. sid. 442-443. ISBN 978-3-8331-4371-7 
  2. ^ [a b c d] ”Sagitta Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/sagitta-constellation/. Läst 18 januari 2014. 
  3. ^ [a b] Astronomica ”ASTRONOMICA PART 1, TRANSLATED BY MARY GRANT”. http://www.theoi.com/Text/HyginusAstronomica.html#15 Astronomica. Läst 18 januari 2014. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
Sagitta IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Sagitta chart
SagittaCC.jpg
Författare/Upphovsman: Till Credner, Licens: CC BY-SA 3.0
Photography of the constellation Sagitta, the arrow