Pieter Burman den yngre
Pieter Burman den yngre | |
Född | 23 oktober 1713[1][2][3] eller 1713 Amsterdam[3] |
---|---|
Död | 24 juni 1778[1][2][3] eller 1778 Wassenaar eller Amsterdam[3] |
Andra namn | Petrus Burmannus |
Medborgare i | Republiken Förenade Nederländerna |
Utbildad vid | Universitetet i Utrecht |
Sysselsättning | Språkvetare, skribent, universitetslärare, historiker |
Arbetsgivare | Universitetet i Franeker Athenaeum Illustre (1742–1744)[4] Athenaeum Illustre (1744–1767)[4] Athenaeum Illustre (1767–1777)[5] |
Släktingar | Pieter Burman den äldre |
Redigera Wikidata |
Pieter Burman, född 23 oktober 1713 i Amsterdam, död 24 juni 1778 i Santhorst vid Wassenaar, var en nederländsk klassisk filolog. Han var son till Frans Burman (1671–1719), brorson till Pieter Burman den äldre samt bror till Johannes Burman och Frans Burman (1708–1793).
Burman blev professor i historia vid universitetet i Franeker 1736 och vid Athenaeum Illustre i Amsterdam 1744. Bland Burmans skrifter märks en kommenterad upplaga av Anthologia latina (1773), samt textupplagor av Aristofanes, Claudianus med flera. En av hans lärjungar var Jeronimo de Bosch.
Källor
- Svensk uppslagsbok, Lund 1930
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Biografisch Portaal, Biografisch Portaal-nummer: 59317458, omnämnd som: Pieter Burman, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Album Academicum, Amsterdams universitets Album Academicum-ID: id002045, läst: 9 september 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Album Academicum, läst: 15 september 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Album Academicum, Amsterdams universitets Album Academicum-ID: id002045, läst: 15 september 2019.[källa från Wikidata]
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Pieter Burman der Jüngere (1714–1778). Stich von J. Houbraken, 1759, nach einem Gemälde von J. M. Quinkhard (aus dem Besitz von Otto Rossbach).