Pi Herculis

Pi Herculis (π)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildHerkules
Rektascension17t 15m 02,83436s[1]
Deklination+36° 48′ 32,9843″[1]
Skenbar magnitud ()+3,15[2]
Stjärntyp
SpektraltypK3 II[3][4]
U–B+1,66[2]
B–V+1,45[2]
VariabeltypObestämd[5]
Astrometri
Radialhastighet ()- 25,57 ± 0,20[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -27,29[1] mas/år
Dek.: +2,82[1] mas/år
Avstånd377 ± 5  (115 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()-2,10 +0,13 -0,12 [7]
Detaljer
Massa≥3,7[5] M
Radie72[5] R
Luminositet1 330[8] L
Temperatur4 170[9] K
Metallicitet-0,07[10]
Vinkelhastighet6,12[9]
Andra beteckningar
67 Herculis, BD + 36 ° 2844, FK5 643, HD 156283, HIP 84380, HR 6418, SAO 65890.

Pi Herculis (π Herculis, förkortat Pi Her, π Her) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ljusstark jättestjärna belägen i mellersta delen av stjärnbilden Herkules. Den har en skenbar magnitud på 3,2[11] och är synlig för blotta ögat. Som en av de fyra stjärnorna i asterismen Keystone är den en av de mera lätt igenkända i stjärnbilden. En minskning av stjärnans skenbara magnitud på grund av skymning från galaktiskt stoft är 0,11.[6] Baserat på parallaxmätningar inom Hipparcosuppdraget beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 377 ljusår (115 parsek) från solen.

Egenskaper

Pi Herculis är en ljus jättestjärna av spektralklass K3 II. [3][4] Philip C. Keenan och R. E. Pitts (1980) graderade den som en stjärna av spektraltyp K3 IIab[12] och den är ibland listad med denna alternativa klassificering. Stjärnan är enorm jämfört med solen, har en massa som är 4,5 gånger så stor som solens och en radie som är ca 60 gånger större beroende på vilken våglängd stjärnans vinkeldiameter är uppmätt vid. På grund av randfördunkling utgör alla jätte- och superjättestjärnor en unik utmaning vid mätning av dess fotosfär. Denna orangefärgade jättestjärna avger från dess ytterskikt ca 1 330 gånger mera energi än solen.[8] Den är en fotometrisk variabelstjärna med låg amplitud som visar en typisk förändring av ungefär 0,0054 i magnitud över en 24-timmarscykel.[13]

Planetsystem?

Variationer med låg amplitud i radialhastigheten med en period på 613 dygn hos Pi Herculis har föreslagits kunna bero på en eventuell närvaro av en substellär följeslagare. Om detta verkligen är fråga om ett lågmassobjekt, skulle en sådan följeslagare vara så liten som 0,027 solmassor (27 gånger massan hos Jupiter och förmodligen en brun dvärg) och separerad med tre astronomiska enheter från primärstjärnan. En substellär följeslagare är bara en av flera hypoteser för att förklara stjärnans beteende. Mest sannolika orsaken till variationen är en svag pulsering av stjärnans atmosfär.[8]

Med en ljusstyrka mer än 1 000 gånger större än solens, skulle en omloppsbana där en planet kunde vara beboelig ligga 37 AE skild från Pi Herculis eller, mätt i solsystemets termer, halvvägs mellan Neptunus och Plutos banor. Å andra sidan skulle den förmodade följeslagaren cirkulera i ett stekhett område och ha det lika varmt som en planet skulle ha vid cirkulation vid 0,08 AE runt en solliknande stjärna. I vilket fall som helst är det troligt att den snart skulle uppslukas av den expanderande jättestjärnan.[5]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c] Mermilliod, J.-C. (1986). "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)". Catalogue of Eggen's UBV data (PDF). SIMBAD. Bibcode:1986EgUBV........0M.
  3. ^ [a b] Morgan, W. W.; Roman, Nancy G. (November 1950), "Revised Standards for Supergiants on the System of the Yerkes Spectral Atlas", Astrophysical Journal, 112: 362–364, Bibcode:1950ApJ...112..362M, doi:10.1086/145351
  4. ^ [a b] Ivanov, Valentin D.; et al. (April 2004), "A Medium-Resolution Near-Infrared Spectral Library of Late-Type Stars. I", The Astrophysical Journal Supplement Series, 151 (2): 387–397, Bibcode:2004ApJS..151..387I, arXiv:astro-ph/0311596 Freely accessible, doi:10.1086/381752
  5. ^ [a b c d] Hatzes, Artie P.; Cochran, William D. (March 1999). "Long-period, low-amplitude radial velocity variations in the K giant star pi Herculis: rotation, substellar companion or non-radial pulsations?". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 304 (1): 109–118. Bibcode:1999MNRAS.304..109H. doi:10.1046/j.1365-8711.1999.02288.x. "Whereas the short-term variability is undoubtedly due to radial and/or non-radial pulsations, the long-term variability is still open to interpretation with viable hypotheses consisting of rotational modulation by stellar surface structure, planetary companions, or non-radial pulsations"
  6. ^ [a b] Famaey, B.; et al. (January 2005), "Local kinematics of K and M giants from CORAVEL/Hipparcos/Tycho-2 data. Revisiting the concept of superclusters", Astronomy and Astrophysics, 430: 165–186, Bibcode:2005A&A...430..165F, arXiv:astro-ph/0409579 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20041272
  7. ^ Carney, Bruce W.; et al. (March 2008), "Rotation and Macroturbulence in Metal-Poor Field Red Giant and Red Horizontal Branch Stars", The Astronomical Journal, 135 (3): 892–906, Bibcode:2008AJ....135..892C, arXiv:0711.4984 Freely accessible, doi:10.1088/0004-6256/135/3/892
  8. ^ [a b c] Kaler, James B., "Pi Herculis", Stars, University of Illinois, hämtad 2012-03-13
  9. ^ [a b] Hekker, S.; Meléndez, J. (2007). "Precise radial velocities of giant stars. III. Spectroscopic stellar parameters". Astronomy and Astrophysics. 475 (3): 1003–1009. Bibcode:2007A&A...475.1003H. arXiv:0709.1145 Freely accessible. doi:10.1051/0004-6361:20078233.
  10. ^ Cenarro, A. J.; et al. (January 2007), "Medium-resolution Isaac Newton Telescope library of empirical spectra - II. The stellar atmospheric parameters", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 374 (2): 664–690, Bibcode:2007MNRAS.374..664C, arXiv:astro-ph/0611618 Freely accessible, doi:10.1111/j.1365-2966.2006.11196.x
  11. ^ "67 Her -- Variable Star". SIMBAD Astronomical Object Database. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2010-11-15.
  12. ^ Keenan, P. C.; Pitts, R. E. (April 1980), "Revised MK spectral types for G, K, and M stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 42: 541–563, Bibcode:1980ApJS...42..541K, doi:10.1086/190662
  13. ^ Henry, Gregory W.; et al. (September 2000), "Photometric Variability in a Sample of 187 G and K Giants", The Astrophysical Journal Supplement Series, 130 (1): 201–225, Bibcode:2000ApJS..130..201H, doi:10.1086/317346

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
Hercules IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Hercules chart