Pi1 Cancri
| Pi1 Cancri (π1) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kräftan |
| Rektascension | 09t 12m 17,54871s[1] |
| Deklination | +14° 59′ 45,7382″[1] |
| Skenbar magnitud () | 6,77[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | G8 V + K1 V[2] / L8 + ~L8[3][4] |
| B–V | +0,73[5] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | 49,8252 ± 0,076[6] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -524,40 ± 0,60[1] mas/år Dek.: +245,64 ± 0,29[1] mas/år |
| Parallax () | 49,11 ± 0,54[1] |
| Avstånd | 66,4 ± 0,7 lå (20,4 ± 0,2 pc) |
| Absolut magnitud () | +4,95[7] |
| Detaljer | |
| Massa | 0,89 ± 0,029[6] M☉ |
| Radie | 1,06[5] R☉ |
| Luminositet | 1,03[7] L☉ |
| Temperatur | 5 475[5] K |
| Metallicitet | -0,14[8] dex |
| Andra beteckningar | |
| π1 Cnc, 81 Cancri, GJ 337, HD 79096, HIP 45170 | |
Pi1 Cancri (π1 Cancri, förkortad Pi1 Cnc, π1 Cnc), som är stjärnans Bayer-beteckning (även kallad 81 Cancri), är en multippelstjärna i östra delen av stjärnbilden Kräftan. Den har en skenbar magnitud av 6,77[2] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 49,1 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 66 ljusår (20 parsek) från solen.
Egenskaper
Primärstjärnan Pi1 Cancri A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G8 V[2] Den har en massa som är omkring 90 procent[6] av solens massa, en radie som är ungefär lika[5] med solens radie och avger lika stor[7] mängd energi som solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 5 500 K.[5]
Pi1 Cancri har länge varit känd som en dubbelstjärna både visuellt och spektroskopiskt (VBO = SB2O). Deras omloppsbana är excentrisk med en period på 2,7 år, upplöst av över 100 millibågsekunder. De två komponenterna har liknande massa och temperatur, där följeslagaren bara har ~0,04 solmassor lägre massa och är några hundra K svalare än primärstjärnan.
En brun dvärg, som i sig är en dubbelstjärna, upptäcktes 2001 i konstellationen.[4] Den nya komponenten, Pi1 Cancri C, befanns ha en spektraltyp av L8, nära LT-övergången. Separerad från den primära dubbelstjärnan med 43 bågsekunder och på ett avstånd av 20,4 parsek, har den bruna dvärgen en fysisk åtskillnad på minst 880 AE. Det bekräftades 2006[3] att den består av två bruna dvärgar, komponenterna C och D, som är separerade med ca 11 AE, och har en ömsesidig bana som sannolikt har en omloppsperiod på 150 år till följd av de små involverade massorna.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 20 mars 2019.
Noter
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Richichi, A.; et al. (2000). "New binary stars discovered by lunar occultations. V". Bibcode:2000A&A...361..594R.
- ^ [a b] Burgasser, Adam J.; et al. (2006). "Multiplicity among Widely Separated Brown Dwarf Companions to Nearby Stars: Gliese 337CD". arXiv:astro-ph/0503379. Bibcode:2005AJ....129.2849B. doi:10.1086/430218.
- ^ [a b] Wilson, J. C.; et al. (2001). "Three Wide-Separation L Dwarf Companions from the Two Micron All Sky Survey: Gliese 337C, Gliese 618.1B, and HD 89744B". arXiv:astro-ph/0108424. Bibcode:2001AJ....122.1989W. doi:10.1086/323134.
- ^ [a b c d e] https://www.universeguide.com/star/81cancri. Hämtad 2019-03-20.
- ^ [a b c] Pourbaix, D. (2000). "Resolved double-lined spectroscopic binaries: A neglected source of hypothesis-free parallaxes and stellar masses". Bibcode:2000A&AS..145..215P. doi:10.1051/aas:2000237.
- ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ Eggen, Olin J.; et al. (1998). "Kinematics and Metallicity of Stars in the Solar Region". Bibcode:1998AJ....115.2397E. doi:10.1086/300350.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Cancer chart
