Pherkad

Pherkad (γ)
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildLilla Björnen
Rektascension15t 20m 43,71604s[1]
Deklination+71° 50′ 02,4596″[1]
Skenbar magnitud ()+3,05[2]
Stjärntyp
SpektraltypA2 III[3]
U–B+0,08[2]
B–V+0,09[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-3,9[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -17,73[1] mas/år
Dek.: +17,90[1] mas/år
Parallax ()6,70 ± 0,11[1]
Avstånd487 ± 8  (149 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()-2,84[5]
Detaljer
Radie15[6] R
Luminositet1 100[6] L
Temperatur8 280[7] K
Vinkelhastighet180[8] km/s
Andra beteckningar
Pherkad, Pherkad Major, Gamma Ursae Minoris, 13 Ursae Minoris, HR 5735, BD + 72 ° 679, HD 137422, SAO 8220, HIP 75097

Pherkad [9] eller Gamma Ursae Minoris (γ Ursae Minoris, förkortat Gamma UMi, γ UMi) som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i den södra delen av stjärnbilden Lilla björnen. Den har en skenbar magnitud på +3,05[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på 6,7[1] mas beräknas den befinna sig på ca 487 ljusårs (149 parsek) avstånd från solen. Tillsammans med Beta Ursae Minoris (Kochab), bildar den slutet av dipperpanen av "Little Dipper", som är en asterism som bildar björnens svans.

Nomenklatur

Gamma Ursae Minoris har det traditionella namnet Pherkad, som kommer från det arabiska فرقد farqad "kalven", kort för aḫfa al farkadayn "den svaga av de två kalvarna", det vill säga Pherkad och Kochab (hela namnet Ahfa al Farkadain används traditionellt för Zeta Ursae Minoris). Gamma Ursae Minoris kallades för det mesta Pherkad Major för att skilja det från Pherkad Minor (11 Ursae Minoris). År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[10] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde i augusti 2016 namnet Pherkad för Gamma Ursae Minoris, vilket nu ingår i listan över IAU-godkända stjärnnamn.[9]

På kinesiska är 北極 (Běi Jí), Nordpolen, en del av stjärnhimlen bestående av Pherkad, Kochab, 5 Ursae Minoris, 4 Ursae Minoris och Epsilon 1694.[11] Därför är Pherkad själv känd som 北極一 (Běi Jí yī), Nordpolens första stjärna.[12]

Egenskaper

Gamma Ursae Minoris är en blå till vit jättestjärna av spektralklass A2 II-III.[3] Den har en radie som är ca 15[6] gånger större än solens och utsänder ca 1 100[6] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 8 300 K.[13] Den klassificeras som en skalstjärna som har en omgivande skiva av gas vid stjärnans ekvator, vilket kan orsaka att den varierar i magnitud.[13]

Se även

  • Variabla stjärnor

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Gamma Ursae Minoris, 18 april 2019.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d] Fernie, J. D. (May 1983), "New UBVRI photometry for 900 supergiants", Astrophysical Journal Supplement Series, 52: 7–22, Bibcode:1983ApJS...52....7F, doi:10.1086/190856
  3. ^ [a b] Abt, Helmut A.; Morrell, Nidia I. (1995). "The Relation between Rotational Velocities and Spectral Peculiarities among A-Type Stars". Astrophysical Journal Supplement Series. 99: 135. Bibcode:1995ApJS...99..135A. doi:10.1086/192182.
  4. ^ Wielen, R.; et al. (1999), "Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions", Veröff. Astron. Rechen-Inst. Heidelb, Veröffentlichungen des Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, 35, Bibcode:1999VeARI..35....1W
  5. ^ Verdugo, E.; et al. (November 2005). "Do A-type Supergiants have Magnetic Fields?". In Ignace, Richard; Gayley, Kenneth G. The Nature and Evolution of Disks Around Hot Stars; Proceedings of a meeting held 7-9 July 2004 in Johnson City, Tennessee, USA. The Nature and Evolution of Disks Around Hot Stars. ASP Conference Series. 337. p. 324. Bibcode:2005ASPC..337..324V.
  6. ^ [a b c d] Kaler, James B., "Pherkad (Gamma Ursae Minoris)", Stars, University of Illinois, hämtad 2007-10-05
  7. ^ Zorec, J.; et al. (July 2009), "Fundamental parameters of B supergiants from the BCD system. I. Calibration of the (λ_1, D) parameters into Teff", Astronomy and Astrophysics, 501 (1): 297–320, arXiv:0903.5134, Bibcode:2009A&A...501..297Z, doi:10.1051/0004-6361/200811147
  8. ^ Royer, F.; et al. (October 2002), "Rotational velocities of A-type stars in the northern hemisphere. II. Measurement of v sin i", Astronomy and Astrophysics, 393 (3): 897–911, arXiv:astro-ph/0205255, Bibcode:2002A&A...393..897R, doi:10.1051/0004-6361:20020943
  9. ^ [a b] "Naming Stars". IAU.org. Hämtad 4 mars 2018.
  10. ^ Kostjuk, N. D. (2004). "VizieR Online Data Catalog: HD-DM-GC-HR-HIP-Bayer-Flamsteed Cross Index (Kostjuk, 2002)". VizieR On-line Data Catalog: IV/27A. Originally published in: Institute of Astronomy of Russian Academy of Sciences (2002). 4027. Bibcode:2004yCat.4027....0K.
  11. ^ (in Chinese) 中國星座神話, written by 陳久金. Published by 台灣書房出版有限公司, 2005, ISBN 978-986-7332-25-7.
  12. ^ (in Chinese) 香港太空館 - 研究資源 - 亮星中英對照表 Archived August 10, 2010, at the Wayback Machine, Hong Kong Space Museum. Upptagen on line 23 november 2010.
  13. ^ [a b] Hauck, B.; Jaschek, C. (February 2000), "A-shell stars in the Geneva system", Astronomy and Astrophysics, 354: 157–162, Bibcode:2000A&A...354..157H

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Ursa Minor IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Ursa Minor chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.