Petjerskaklostret
 | Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2023-04) Motivering: Spårket bär många spår av att ha maskinöversatts från engelskans originaltext. Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| Sankta Sofiakatedralen och Petjerskaklostret i Kiev | |
3.JPG) | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Koordinater | 50°26′3″N 30°33′33″Ö / 50.43417°N 30.55917°Ö |
| Plats | Kiev |
| Land |  Ukraina |
| Region* | Europa och nordamerika |
| Data | |
| Typ | Kulturarv |
| Kriterier | i, ii, iii, iv |
| Referens | 527 |
| Historik | |
| Världsarv sedan | 1990 (14:e mötet) |
  Pertjerska- klostret . | |
| * Enligt Unescos indelning. | |
Petjerskaklostret (ukrainska: Києво-Печерська лавра/Kyjevo-Petjerska lavra; ryska: Киево-Печерская лавра/Kijevo-Petjerskaja lavra) också kallat Grottklostret i Kiev är ett historiskt ortodoxt kloster i Kiev, Ukraina. Sedan grottklostret grundades år 1015[1] har det varit ett framstående centrum för den östortodoxa kristendomen i Östeuropa.
Klostret är tillsammans med Sofiakatedralen upptaget på Unescos världsarvslista. Det utnämndes till ett av Ukrainas sju underverk den 21 augusti 2007, efter en omröstning bland experter och på internet.
Idag delas ansvaret för anläggningen mellan det statliga museet National Kyiv-Pechersk Historic-Cultural Preserve[2] och den Ukrainska ortodoxa kyrkan. Kyrkan ansvarar för klostrets huvudsakliga funktioner och dess ledare, Viktor Sabodan, har sitt residens där.
Etymologi och andra namn
Ordet petjera betyder grotta. Ordet lavra används av östortodoxa kyrkans munkar för att beskriva de mest högtstående klostren. Därför är klostrets namn även översatt till Kievs grottkloster eller Grottornas kloster i Kiev (на печерах).
Grundande och tidig historia
Enligt Nestorskrönikan, återvände Sankt Antonius, en östortodox munk från Esphigmenonklostret på Athos, och slog sig ner i Kiev som en missionär av klostertraditioner till Kievs ruser. Han valde en grotta i Berestovberget med utsikt över Dnepr och anhängarna växte i antal. Prins Iziaslav I av Kiev överlät hela berget till Antonitmunkarna som grundade ett kloster ritat av arkitekter från Konstantinopel.
Byggnadsverk
Petjerskaklostret har ett antal arkitektoniska monument, med alltifrån klocktorn och katedraler till underjordiska grottsystem och starka fortifikationsmurar i sten. Här finns Lavras stora klocktorn, en del av Kievs stadssiluett, och Marie avsomnandes katedral, förstörd under andra världskriget, men på senare år helt rekonstruerad. Andra kyrkor och katedraler i Lavra är Refektoriekyrkan, Alla helgons kyrka, Frälsarens kyrka i Berestove, Det heliga korsets upphöjelsekyrka, Trefaldighetskyrkan, Jungfruns födelses kyrka, Sankta Annas avlelses kyrka, och Livgivande källans kyrka. Lavra har även många andra byggnadsverk, däribland Sankt Nicholas kloster, Kievs teologiska akademi och seminarium och Debosquettemuren.
Lavras Stora klocktorn
Lavras Stora klocktorn är en av de mest synbara byggnaderna i Kievs stadssiluett och tillhör Lavras huvudattraktioner. Den var den största fritt stående klocktornet vid tiden för dess uppförande 1731–1745, och ritades av arkitekten Johann Gottfried Schädel. Den är i klassisk stil och krönt med en förgylld kupol. Dess totala höjd är 96,5 meter.
Treenighetens portkyrka
Treenighetens portkyrka ligger på toppen av Holiga portarna, som utgör ingången till klostret. Enligt en legend grundades kyrkan av Chernihiv-prinsen Sviatoslav. Den byggdes ovanpå en forntida stenkyrka som stått där tidigare.
.jpg)
Frälsarens kyrka i Berestov
Frälsarens kyrka i Berestov ligger norr om Petjerskaklostret. Den uppfördes i byn Berestove omkring sekelskiftet 1000 under prins Vladimir II Monomachs styre. Den fungerade senare som Monomachdynastins mausoleum, även med Jurij Dolgoruki, Moskvas grundläggare. Även om kyrkan ligger utanför Lavras fortifikationer, är den en del av komplexet.
Grottor
Petjerskaklostret grottor är ett komplext system av trånga underjordiska korridorer (omkring 1–1½ meter breda och 2–2½ meter höga), tillsammans med ett antal bostadskvarter och underjordiska kapell. År 1051, hade prästen Sankt Antonius av Kiev bosatt sig i en gammal grotta i en av kullarna som omger Petjerskaklostret. Synbarligen växte grottan, med ett antal utvidgningar inklusive korridorer och en kyrka, till vad som idag är känt som Bortre grottorna. 1057 flyttade Antonius till en grotta nära Övre Lavra, idag kallad Närliggande grottorna.
Utländska resenärer på 1500- och 1600-talet har skrivit att katakomberna i Petjerskaklostret sträckte sig hundratals kilometer, och att de nådde så långt bort som Moskva och Novgorod[3], som uppenbarligen tog med sin kännedomen om Petjerskaklostret ut i världen.
Gravar
- Ilja Muromets - i grottorna (11-1200-talet)
- Nestor Krönikören - i Närliggande grottorn (omkring 1114)
- Sankt Kuksja - i Närliggande grottorna (omkring 1114)
- Alipij av grottorna - i Närliggande grottorna (omkring 1114)
- Agapetus av Petjersk - i Närliggande grottorna (1100-talet)
- Oleg, Vladimir II Monomachs son - i Frälsarens kyrka i Berestove (1200-talet)
- Eufemia av Kiev, dotter till Vladimir II Monomach - i Frälsarens kyrka i Berestove (1139)
- Jurij Dolgoruki - i Frälsarens kyrka i Berestove (1157)
- Skirgaila - regerande storhertig av Litauen (1397)
- Vasilíj Kotjubej - nära Refektoriekyrkan (1708)
- Ivan Iskra - nära Refektoriekyrkan (1708)
- Pjotr Stolypin - nära Refektoriekyrkan (1911)
Museum
Petjerskaklostret är även en av de största museerna i Kiev. Utställningen är den faktiska samlingen av Övre (Närliggande grottorna) och Nedre (Bortre grottorna) Lavraområdena som omfattar mer än 100 arkitektoniska reliker från en svunnen tid. Samlingen inom kyrkorna och grottorna inkluderar artiklar av värdefulla metaller, tryck, porträtt av högre präster och sällsynta kyrkohierarkiska fotografier. Huvudutställningen har artiklar från 1500- till tidigt 1900-tal med bland annat kalkar, krucifix och textilier från 1500- till 1800-talet med sömnader och broderier av ukrainska mästare. Resten av samlingen består av bitar från Lavras tryckerihus och Lavras ikonmålningsverkstad[4]. Museet anordnar även turer till katakomberna som har mumifierade lämningar av ortodoxa helgon eller deras reliker.
Bilder
Interiör.
Interiör och ikonostasen.
(c) Tanya Dedyukhina, CC BY 3.0Tavla.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ [Magocsi P.R. A History of Ukraine. University of Toronto Press: Toronto, 1996. p 98.]
- ^ http://www.kplavra.kiev.ua/# Arkiverad 10 juni 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Malikenaite, Ruta (2003). Guidebook: Touring Kyiv. Kyiv: Baltia Druk. ISBN 966-96041-3-3
- ^ (på engelska) Kyiv Sightseeing Guide. Centre d'Europe. 2001. ISBN 966-7022-29-3
Källor
- Artikel om Petjerskaklostret i Brockhaus and Efron Encyclopedic Dictionary, publicerad på www.booksite.ru eller gatchina3000.ru.
- Kyivan Cave Monastery i Encyclopedia of Ukraine.
- Schotkina, Kateryna. "Kiev Pechersk Lavra: Take away and Divide" i Zerkalo Nedeli, 11-17 november 2006. Tillgänglig på ryska och ukrainska.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Petjerskaklostret.
| ||||||||||||||||||||||
| ||||||||
Media som används på denna webbplats
An A icon for grammar adjustments et certa in an article and for other purposes
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Coat of Arms of Kyiv
Författare/Upphovsman: Carport, Licens: CC BY-SA 3.0
Physical location map of Ukraine
Författare/Upphovsman: Ионова Тамара, Licens: CC BY-SA 4.0
This is a photo of a monument in Ukraine, number: 80-382-9002
.jpg)
Författare/Upphovsman: Jorge Láscar from Australia, Licens: CC BY 2.0
Kiev Pechersk Lavra or Kyiv Pechersk Lavra (Ukrainian: Києво-Печерська лавра), also known as the Kiev Monastery of the Caves, is a historic Orthodox Christian monastery which gave its name to one of the city districts where it is located in Kiev.
Since its foundation as the cave monastery in 1051[5] the Lavra has been a preeminent center of the Eastern Orthodox Christianity in Eastern Europe. Together with the Saint Sophia Cathedral, it is inscribed as a UNESCO World Heritage Site. The monastery complex is considered a separate national historic-cultural preserve (sanctuary), the national status to which was granted on March 13, 1996.[6] The Lavra also not only located in another part of the city, but is part of a different national sanctuary than Saint Sophia Cathedral. While being a cultural attraction, the monastery is currently active. It was named one of the Seven Wonders of Ukraine on August 21, 2007, based on voting by experts and the internet community.
Currently, the jurisdiction over the site is divided between the state museum, National Kiev-Pechersk Historic-Cultural Preserve, and the Ukrainian Orthodox Church (Moscow Patriarchy) as the site of the chief monastery of that Church and the residence of its leader, Metropolitan Volodymyr.
In the late 2010 a monitoring mission of UNESCO was visiting the Kiev Pechersk Lavra to check on situation of the site. According to the Minister of Culture Mykhailo Kulynyak the Kiev's historic site along with the Saint Sophia Cathedral is not threatened by the "black list" of the international organization [Wikipedia.org]
(c) Norbert Aepli, Switzerland, CC BY 3.0
Kiev Pechersk Lavra (Kiev, Ukraine)
Författare/Upphovsman: Аліна Мигидюк, Licens: CC BY-SA 3.0
This is a photo of a monument in Ukraine, number: 80-382-9002
(c) Sergiy Klymenko, CC BY-SA 3.0
Church of the Saviour at Berestove in Kiev, Ukraine.
Författare/Upphovsman: из ВКонтакте, Licens: CC BY-SA 3.0
Мощи преподобного Илии Муромца в Киево-Печерской Лавре.
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Voevoda antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 3.0
Description: Uspensky Sobor of the Cave Monastery in Kiev
- Author: Alexander Noskin
- Date: 8-11-2005
.jpg)
Författare/Upphovsman: Jorge Láscar from Australia, Licens: CC BY 2.0
In Eastern Christianity an iconostasis (plural: iconostases) is a wall of icons and religious paintings, separating the nave from the sanctuary in a church. Iconostasis also refers to a portable icon stand that can be placed anywhere within a church. The iconostasis evolved from the Byzantine templon, a process complete by the fifteenth century.
A direct comparison for the function of the main iconostasis can be made to the layout of the great Temple in Jerusalem. That Temple was designed with three parts. The holiest and inner-most portion was that where the Ark of the Covenant was kept. This portion, the Holy of Holies, was separated from the second larger part of the building's interior by a curtain, the "veil of the temple". Only priests were allowed to enter the Holy of Holies. The third part was the entrance court. This architectural tradition for the two main parts can be seen carried forward in Christian churches and is still most demonstratively present in Eastern Orthodox churches where the iconostatsis divides the altar, the Holy of Holies containing the concecrated Eucharist – the manifestation of the New Covenant, from the larger portion of the church accessible to the faithful. In the Eastern Orthodox tradition only men can enter the altar portion behind the iconostasis [Wikipedia.org].jpg)
(c) Tanya Dedyukhina, CC BY 3.0
Kiev Киево Печерская Лавра