Peters snabelhund
| Peters snabelhund Status i världen: Sårbar[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Macroscelidea |
| Familj | Springnäbbmöss Macroscelididae |
| Släkte | Snabelhundar Rhynchocyon |
| Art | Peters snabelhund R. petersi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Rhynchocyon petersi | |
| Auktor | Bocage, 1880 |
| Utbredning | |
 (c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Peters snabelhund (Rhynchocyon petersi[2][3]) är en däggdjursart som beskrevs av Bocage 1880. Rhynchocyon petersi ingår i släktet snabelhundar, och familjen springnäbbmöss.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar.[1]
Denna snabelhund når en kroppslängd (huvud och bål) av 25 till 31 cm, en svanslängd av cirka 25 cm och en vikt mellan 350 och 700 g. Pälsen är på huvudet och på främre delen av bålen rödbrun medan bakre delen är svartaktig. Liksom andra snabelhundar har den bakben som är tydlig längre än de främre extremiteterna och en långdragen nos som liknar en snabel.[6]
Arten förekommer med flera från varandra skilda populationer i östra Tanzania och sydöstra Kenya. Den hittas även på Zanzibar. Habitatet utgörs av skogar, buskskogar och övergivna jordbruksområden.[1]
Individerna är dagaktiva och går nästan uteslutande på marken. Hanar och honor lever antingen ensam eller i monogama par. Boet är troligen en liten grop som fodras med löv, liksom hos gulstjärtad snabelhund. Arten äter ryggradslösa djur som den hittar på marken.[1]
Peters snabelhund markerar sitt revir med körtelvätska. Den är vanligen tyst men ibland trummar den med foten på marken för att varna en artfrände i grannskapet. Arten gräver med snabeln i lövskiktet och den har en lång tunga för att plocka byten. Honan föder vanligen en eller två ungar per kull och ibland upp till fyra ungar. Det finns inga informationer för arten hur bra utvecklade ungarna är vid födelsen. Hos de flesta springnäbbmöss föds bra utvecklade ungar men ungar av andra snabelhundar behöver upp till tre veckor vår innan de är självständiga.[6]
Arten jagas av rovfåglar, ormar och den fångas även av människor.[6]
Underarter
Arten delas in i följande underarter:[4]
- R. p. petersi
- R. p. adersi
Bildgalleri
Källor
- ^ [a b c d] 2008 Rhynchocyon petersi Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2, Rhynchocyon petersi
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (3 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/rhynchocyon+petersi/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b c] Abby Jacques (3 oktober 2013). ”Black and rufous elephant-shrew” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Rhynchocyon_petersi/. Läst 6 februari 2017.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Peters snabelhund.
Wikispecies har information om Rhynchocyon petersi.
|
Media som används på denna webbplats
A picture of a male Black and Rufous Elephant Shrew at the National Zoo. The Elephant shrew is part of the small mammals exhibit at the zoo.
Författare/Upphovsman: Joey Makalintal from Pennsylvania, USA, Licens: CC BY 2.0
Black and rufous elephant shrew (Rhynchocyon petersi) in Philadelphia Zoo
(c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0
Black and Rufous Elephant Shrew (Rhynchocyon petersi) range
Black and Rufus Giant Elephant Shrew
Black and Rufus Giant Elephant Shrew.
.jpg)
Författare/Upphovsman: Cliff from I now live in Arlington, VA (Outside Washington DC), USA, Licens: CC BY 2.0
While most of the small elephant-shrews are active primarily at dawn and dusk (the technical word is crepuscular), the giant elephant-shrews are diurnal%u2014active during most of the day. At the Zoo, you will see our giants foraging for crickets and mealworms, and gathering simulated leaf litter to form the nests that they rest in at night.
A picture of a male Black and Rufous Elephant Shrew at the National Zoo. The Elephant shrew is part of the small mammals exhibit at the zoo.
_3.jpg)
Författare/Upphovsman: Cliff, Licens: CC BY 2.0
Although they enjoy good vision and hearing, elephant-shrews explore their world nose first. The noses twitch constantly, probing and sniffing every detail of their forest floor habitats, searching for crickets, spiders, termites, ants, and other invertebrates to eat. The noses are also busy investigating the scent messages left by other elephant-shrews. As elephant-shrews travel about their territories, they rub various glands along the ground, depositing odorous secretions for other elephant-shrews to “read.”