Peter Schreier

Peter Schreier
Bundesarchiv Bild 183-1987-1023-057, Berlin, 750-Jahr-Feier, Staatsakt, Konzert (cropped).jpg
(c) Bundesarchiv, Bild 183-1987-1023-057 / Link, Hubert / CC-BY-SA 3.0
Född29 juli 1935[1][2][3]
Meissen[4], Tyskland
Död25 december 2019[5][6][7] (84 år)
Dresden[8]
MedborgarskapTyskland och Östtyskland
Utbildad vidKreuzschule,
Hochschule für Musik Carl Maria von Weber,
SysselsättningOperasångare, sångare[9], dirigent, kompositör
Utmärkelser
Zwickaus Robert Schumann-pris (1969)[10]
Fäderneslandets förtjänstorden i guld (1984)
Léonie Sonnings musikpris (1988)
Ernst von Siemens musikpris (1988)[11]
Folkvänskapens stjärna (1989)
Royal Academy of Music Bach Prize (2009)[12]
Internationaler Mendelssohn-Preis zu Leipzig (2011)[13]
Bach-medaljen (2013)[14]
Kunstpreis der Landeshauptstadt Dresden (2016)
Förtjänstkors med band av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden
DDRs nationalpris
Webbplatsmhalberstadt.net/
Redigera Wikidata

Peter Schreier, född 29 juli 1935 i Meissen i Sachsen, död 25 december 2019 i Dresden, var en tysk operasångare (tenor) och dirigent.

Schreier blev ledamot av Dresdner Kreuzchor efter att han flyttat till Dresden från Meissen år 1945. Han var en alt fram till 1951, när han kom i målbrottet, och han blev tenor. En inspelning finns med honom där han sjunger som en alt.

Schreier gjorde sin professionella sångdebut som en av de två fångarna i Beethovens Fidelio år 1959. Han hade framgång nästa år som Belmonte i Enleveringen ur Seraljen och Tamino i Trollflöjten, båda av Mozart. På 1960-talet blev han hedersmedlem i Wiener Staatsoper och han gjorde många framträdanden där.

Schreier hade en sångkarriär som varade i 46 år. Han var beundrad för sin sång av kompositörer som Bach, Mozart och Schubert, och för att ge föreställningar med dirigenter som Karl Böhm, Otmar Suitner, Herbert von Karajan och Nikolaus Harnoncourt. Han slutade sjunga opera år 2000 och avslutade sin sångkarriär i Prag 2005 som Evangelisten i Bachs Juloratoriet.

Schreier var sedan 1970 även dirigent, känd för att ge verk av Mozart och Bach.

Schreier var ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien i Sverige.

Referenser

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6cz3dv6, omnämnd som: Peter Schreier, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Discogs, artist-id i Discogs: 446577, omnämnd som: Peter Schreier, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: schreier-peter, omnämnd som: Peter Schreier.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tenor Peter Schreier mit 84 Jahren in Dresden gestorben (på tyska), Die Zeit, 26 december 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID: 00614290030866, omnämnd som: Peter Schreier.[källa från Wikidata]
  7. ^ Salzburgwiki, Salzburgwiki-ID: 69419, omnämnd som: Peter Schreier.[källa från Wikidata]
  8. ^ Muere tenor alemán Peter Schreier a los 84 años (på spanska), omnämnd som: Peter Schreier, läs online, läst: 27 december 2019.[källa från Wikidata]
  9. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.schumann-portal.de, läst: 23 november 2018.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.evs-musikstiftung.ch.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.ram.ac.uk, läst: 5 november 2018.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, www.mendelssohn-stiftung.de, läst: 22 november 2018.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.bachfestleipzig.de, läst: 13 november 2018.[källa från Wikidata]

Externa länkar

Mottagare av Léonie Sonnings musikpris
Igor Stravinskij (1959) • Leonard Bernstein (1965) • Birgit Nilsson (1966) • Witold Lutosławski (1967) • Benjamin Britten (1968) • Boris Christoff (1969) • Sergiu Celibidache (1970) • Artur Rubinstein (1971) • Yehudi Menuhin (1972) • Dmitrij Sjostakovitj (1973) • Andrés Segovia (1974) • Dietrich Fischer-Dieskau (1975) • Mogens Wöldike (1976) • Olivier Messiaen (1977) • Jean-Pierre Rampal (1978) • Janet Baker (1979) • Marie-Claire Alain (1980) • Mstislav Rostropovitj (1981) • Isaac Stern (1982) • Rafael Kubelík (1983) • Miles Davis (1984) • Pierre Boulez (1985) • Svjatoslav Richter (1986) • Heinz Holliger (1987) • Peter Schreier (1988) • Gidon Kremer (1989) • György Ligeti (1990) • Eric Ericson (1991) • Georg Solti (1992) • Nikolaus Harnoncourt (1993) • Krystian Zimerman (1994) • Yuri Bashmet (1995) • Per Nørgård (1996) • András Schiff (1997) • Hildegard Behrens (1998) • Sofija Gubajdulina (1999) • Michala Petri (2000) • Anne-Sophie Mutter (2001) • Alfred Brendel (2002) • György Kurtág (2003) • Keith Jarrett (2004) • John Eliot Gardiner (2005) • Yo-Yo Ma (2006) • Lars Ulrik Mortensen (2007) • Arvo Pärt (2008) • Daniel Barenboim (2009) • Cecilia Bartoli (2010) • Kaija Saariaho (2011) • Jordi Savall (2012) • Simon Rattle (2013) • Martin Fröst (2014) • Thomas Adès (2015) • Herbert Blomstedt (2016) • Leonidas Kavakos (2017) • Mariss Jansons (2018) • Hans Abrahamsen (2019) • Barbara Hannigan (2020)
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Bundesarchiv Bild 183-1987-1023-057, Berlin, 750-Jahr-Feier, Staatsakt, Konzert (cropped).jpg
(c) Bundesarchiv, Bild 183-1987-1023-057 / Link, Hubert / CC-BY-SA 3.0
Det tyska riksarkivet (Bundesarchiv) använder ofta originalbeskrivningen på sina bilder. Det kan förekomma att dessa texter är felaktiga, tendentiösa, föråldrade eller politiskt extrema. Info non-talk.svg
ADN-ZB Link 23.10.87 Berlin: Jubiläum-Staatsakt. Zum Abschluß des festlichen Staatsaktes ertönte Ludwig van Beethovens 9. Sinfonie. Unter den Solisten des Finalsatzes mit der Kantate über Schillers "Ode an die Freude" war Peter Schreier.