Peter Filipsson
| Peter Filipsson | ||
|---|---|---|
| Yrke | ärkebiskop av Uppsala stift från 1332 till sin död 1341 | |
Kyrkliga ämbeten | ||
| Kyrka | Romersk-katolska kyrkan | |
| Titel | Ärkebiskop | |
| Stift | Uppsala stift, ärkebiskop | |
| Period | 1332–1341 | |
| Företrädare | Olov Björnsson | |
| Efterträdare | Heming Nilsson | |
| Period | 1332–1341 | |
Personfakta | ||
| Död | 12 augusti 1341 | |
Släkt | ||
| Frälse- eller adelsätt | Rumbyätten | |
| Far | Filip Finvidsson av Rumbyätten | |
 | ||
Peter Filipsson (latin: Petrus Philippi) död 12 augusti 1341,[1] var en svensk dominikanmunk och ärkebiskop av Uppsala stift från 1332 till sin död 1341.
Biografi
Peter Filipsson var son till Filip Finvidsson av Rumbyätten, även kallad Filip röde, och hans till namnet okända hustru som var dotter till Karl Tjälfvesson (Fånöätten).[2][3] Fadern var riddare, riksråd och lagman under 1200-talets sista årtionden och släkt med flera av den tidiga medeltidens kungaätter.
Peter Filipsson inträdde som dominikanmunk i Sigtuna konvent.
Han förvärvade ett så högt anseende att han också lär ha blivit prior provincialis, det vill säga huvudman för alla dominikaner i hela Norden.
Efter att han och domkapitlet i Uppsala tilldelat en befattning som kanik med tillhörande prebenda till en Thomas Johansson gjorde även Mattias Halstensson från Västerås anspråk på den. Ärkebiskop Peter hotades bland annat med bannlysning av biskop Ödgils i Västerås, farbror till Mattias, som sade sig ha fått rätt till detta av påven. Peter Filipsson verkar inte ha tagit detta på större allvar, och frågan hänsköts efter ett tag direkt till kurian, som utsåg Styrbjörn, biskop i Strängnäs, samt domprost Hemming Nilsson i Västerås att undersöka saken. Frågan löstes efter ytterligare en tid genom att Mattias utsågs till domprost i Västerås, en post som blivit ledig då Hemming utsetts till ny ärkebiskop.[4]
Han krönte år 1336 Magnus Eriksson till kung. År 1340 lät han, enligt Rhyselius krönika, bygga en sakristia av sten på Biskops-Arnö. Han lär också där ha börjat bygga en klosterbyggnad, vilket dock avstannat.
Efter en tillrättavisning av påve Benedictus XII, skrev han till sina biskopar att man skulle samla in en skatt i silver för ett korståg till det heliga landet. Detta skulle samlas in utöver den sedvanliga peterspenningen.
Peter Filipsson avled i augusti år 1341 och begravdes hos dominikanerna i Sigtuna konvent.
Källor
- Nordberg, Michael (1995). I kung Magnus tid: Norden under Magnus Eriksson. Stockholm: Norstedts. Libris 7156826. ISBN 91-1-952122-7
- ^ Åsbrink, Gustav & Westman, Knut B., Svea rikes ärkebiskopar från 1164 till nuvarande tid, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 1935. Sidan 104
- ^ Svenskt biografiskt lexikon, band 29 s 228
- ^ Äldre svenska frälsesläkter, häfte I:2 s 183 ff
- ^ Nordberg (1995), sid 196-199
| Företrädare: Olov Björnsson | Ärkebiskop i Uppsala 1332–1341 | Efterträdare: Heming Nilsson |
Media som används på denna webbplats
Sveriges ärkebiskopsvapnet .
Författare/Upphovsman: Dan Köhl , Licens: CC BY 3.0
Vapensköld för svenska frälseätten Rumbyätten