Peter Celsing

Peter Celsing
Peter Celsing år 1967.
Personfakta
Född29 januari 1920
FödelseplatsOscars församling, Stockholm
Död16 mars 1974 (54 år)
DödsplatsLovö församling, Stockholms län, Uppland
Alma materKungliga Tekniska högskolan[1] och Arkitekturskolan KKH[1]
Arbeten
Betydande byggnaderKulturhuset
Hitta fler artiklar i
Arkitekturportalen
KulturNav

Peter Elof Herman Torsten Folke von Celsing, född 29 januari 1920 i Oscars församling i Stockholm, död 16 mars 1974 i Lovö församling i Stockholms län,[2] var en svensk arkitekt och professor i arkitektur vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH).

Liv och verk

Kontoret vid Lilla Nygatan, Stockholm, 1967.

Peter Celsing studerade vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1944 och Kungliga konsthögskolan i Stockholm 1946, och var under en tid anställd hos Ivar Tengbom och Paul Hedqvist. Viktiga impulser gav honom två års arbete och resor till Mellanöstern och Medelhavsvärlden. 1948–1952 var han chef vid AB Stockholms Spårvägars arkitektkontor, där han ritade flera av förortsstationerna i Stockholms tunnelbana, till exempel Gubbängen, Åkeshov, Hökarängen och Blackeberg.

Han utnämndes till professor i arkitektur vid KTH 1960 och hade då pedagogisk erfarenhet därifrån sedan flera år under 1950-talet.

Celsing har blivit känd för sina kyrkobyggnader samt byggnader i Stockholms city. Mest kända är Kulturhuset vid Sergels torg från 1966 (invigt 1974) och intilliggande Riksbankshuset vid Brunkebergstorg, invigt 1970. Peter Celsing avled den 16 mars 1974[3] i sviterna av en hjärntumör.

Familj

Peter Celsing var son till bankdirektören Folke von Celsing och Margareta Norström samt bror till ambassadrådet Lars von Celsing. Celsing var från 1948 gift med Birgitta Dyrssen (1922–2004), dotter till ryttmästaren Thorsten Dyrssen och Gunhild Lipton. Deras son är arkitekten och professorn Johan Celsing.

Byggnadsverk i urval

Shell vid Strandvägen, mars 1959. En av de få arkitektritade bensinstationerna i Sverige, uppförd 1955-1956.

Bilder, arbeten i urval

Litteratur och källor

  • Bedoire, Fredric (2015). Den svenska arkitekturens historia 1800–2000. Stockholm: Norstedts i samarbete med Stockholms byggnadsförening och Kungl. konsthögskolan. ISBN 978-91-1-3067056 
  • Lars Ridderstedt, Adversus populum: Peter Celsings och Sigurd Lewerentz sakralarkitektur 1945–1975 1998.
  • Svensk arkitektur, ritningar 1640–1970, Byggförlaget, Stockholm 1986
  • Wang, Wilfried (1996). The Architecture of Peter Celsing. Stockholm: Arkitektur Förlag. ISBN 91-86-050-36-2 

Noter

  1. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  3. ^ "Han gav sitt bästa i en kyrka" Vecko-Journalen nr 13 (27 mars) 1974, av Eugen Wretholm, Stockholm 1974

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Hoghus 1-5 1964.jpg
Höghusen i Stockholms City under byggnad
Sight symbol black.svg
Architectural sight symbol (black)
Härlanda kyrka september 2013 03.jpg
Författare/Upphovsman: Mangan02, Licens: CC BY-SA 3.0
Härlanda kyrka i Göteborg
Peter Celsing 1967a.jpg
Arkitekt Peter Celsing på sitt kontor
Filmhuset 2009b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
"Filmhuset" i Stockholm (Svenska Filminstitutet)
Kulturhuset 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Kulturhuset i Stockholm
Shell Strandvägen 1950-tal.jpg
Fastigheten Skeppar svinfot, Strandvägen Stockholm. Ursprungligen byggd 1955 som Shellmack. Arkitekt Peter Celsing
Peter Celsing kontor 1967.jpg
Peter Celsings kontor, Lilla Nygatan, Stockholm 1967. På bordet syns modellen till Kulturhuset.
Brunkebergstorg, Riksbankens hus, 2020.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Brunkebergstorg med Riksbankens hus
Peter Celsing Sankt Tomas Vallingby.JPG
Författare/Upphovsman: Boberger. Photo: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Northern facade, S:t Tomas Church, by Peter Celsing, Vällingby, Stockholm, Sweden