Personer i Sverige födda i Ungern

Personer i Sverige födda i Ungern
Ungern Ungern · Sverige Sverige
Antal sammanlagt
20 869 (31 december 2017)
varav 16 792 födda i Ungern och 4 077 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Ungern.[1]
Språk

ungerska · svenska

Till personer i Sverige födda i Ungern räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Ungern. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2017 i Sverige sammanlagt cirka 16 800 personer födda i Ungern.[1] 2019 bodde det i Sverige sammanlagt 33 116 personer som antingen själva var födda i Ungern eller hade minst en förälder som var det. Av dessa är runt 10 000 protestanter, varav många utöver den ungerska protestantiska kyrkan i Sverige dessutom är medlemmar i Svenska Kyrkan - vilket tyder på en protestantisk överrepresentation bland gruppen i Sverige. [2]

Historik

En tidig ungrar-ättling var Christoffer Polhem vars far var tvungen att fly Ungern, till Svenska Pommern, då de österrikiska katolikerna förföljde de ungerska protestanterna. Medlemmar ur ätten Von Simolin (ursprungligen Báthory) bosatte sig i Åbo. Carl de Sharengrad flydde från österrikarna efter revolten 1848. Nobelpristagaren i medicin 1914 Robert Bárány satt i rysk krigsfångenskap och blev hjälpt till Sverige ca 1916. Efter freden i Trianon sökte sig många ungrare bort, bl.a. dirigenten Carl von Garaguly. Den ungerska Nobelpristagaren i kemi George de Hevesy flydde till Sverige 1944. Under Ungernrevolten i oktober-november 1956 flydde cirka 8 000 ungrare till Sverige,[3]

Historisk utveckling

Födda i Ungern

Personer i Sverige födda i Ungern 1900–2022[4][5][6]
ÅrFolkmängd
1900
  
50
1930
  
108
1950
  
2 030
1960
  
8 544
1970
  
10 650
1980
  
12 929
1990
  
15 045
2000
  
14 127
2001
  
14 027
2002
  
13 935
2003
  
13 794
2004
  
13 672
2005
  
13 600
2006
  
13 711
2007
  
14 057
2008
  
14 624
2009
  
15 119
2010
  
15 339
2011
  
15 441
2012
  
15 678
2013
  
15 953
2014
  
16 193
2015
  
16 531
2016
  
16 676
2017
  
16 792
2018
  
16 799
2019
  
16 728
2020
  
16 480
2021
  
16 381
2022
  
16 568
Anm.: Befolkning den 31 december respektive år förutom åren 1960 och 1970 som avser förhållandet den 1 november och år 1980 som avser förhållandet den 15 september.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 1 juni 2018. 
  2. ^ ”Ungerska protestantiska kyrkan”. Sveriges kristna råd. https://www.skr.org/medlemskyrkor/ungerska-protestantiska-kyrkan/. Läst 16 juli 2021. 
  3. ^ bl.a. konsertpianisten János Sólyom.Pernilla Ståhl (23 oktober 2006). ”Ungern -56 kunde ha slutat lyckligare”. Svenska dagbladet. https://www.svd.se/ungern-56-kunde-ha-slutat-lyckligare. Läst 5 februari 2017. 
  4. ^ ”Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/FodelselandArK. Läst 1 juni 2018. 
  5. ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 1 juni 2018. 
  6. ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2020” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland-19002020/. Läst 28 februari 2021. 

Media som används på denna webbplats