Personer i Sverige födda i Tyskland

Personer i Sverige födda i Tyskland
Tyskland Tyskland · Sverige Sverige
Antal sammanlagt
57 100 (31 december 2017)
varav 52 960 födda i Tyskland (2021) och 6 237 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Tyskland.[1]
Regioner med betydande antal
De 5 kommuner med flest antal personer födda i Tyskland
(31 december 2016)[2]
Stockholms kommun5 142
Göteborgs kommun2 880
Malmö kommun1 949
Uppsala kommun1 326
Lunds kommun1 160
Språk

svenska · tyska

Till personer i Sverige födda i Tyskland räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Tyskland. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2017 i Sverige sammanlagt cirka 50 900 personer födda i Tyskland.[1] 2019 bodde det i Sverige sammanlagt 116 427 personer som antingen själva var födda i Tyskland eller hade minst en förälder som var det. Tyskar har i Sverige historiskt varit verksamma inom flera näringar och därigenom bidragit till ett ökat välstånd under flera sekler.[3] Tyskar i Sverige och deras betydelse kan skönjas bland de ätter som adlats.

Historik

Medeltiden

Under 1000-talet besöktes Sverige av missionärer från det som i dag sedan 1871 är Tyskland.[4][5] Under Medeltiden hade Hansans köpmän stort inflytande på svensk handel och även det svenska språket. Enligt en undersökning är andelen tyska lånord i svenska 24–30 procent (lite beroende på hur man räknar).[6]

1600- och 1700-talet

Under stormaktstiden bildas ett antal tyska församlingar i Sverige. Däribland Karlskrona tyska församling, vilken sedan uppgick i Karlskrona amiralitetsförsamling. I dag (2020) finns ännu två aktiva tyska församlingar i Sverige. De är en del av Svenska kyrkans församlingar, Tyska Christinae församling och Tyska S:ta Gertruds församling består av tyska medborgare eller svenskar med tyskt ursprung. [7]

Första och andra världskriget

I samband med de två världskrigen kom flera tyska krigsbarn till Sverige. Mellan sent 1940-tal och tidigt 1990-tal kom även många östtyska flyktingar till Sverige.

Statistik

Den 31 december 2014 fanns 49 359 personer i Sverige som var födda i Tyskland, varav 23 195 män (47,0 %) och 26 164 kvinnor (53,0 %). Motsvarande siffra för den 31 december 2000 var 38 155, varav 16 965 män (44,5 %) och 21 190 kvinnor (55,5 %).[8]

Den 31 december 2014 fanns 28 172 personer i Sverige med tyskt medborgarskap.[9]

Utbildningsnivåer

År 2019 var tyska invandrare enligt SCB tillsammans med de kinesiska de mest högutbildade som migrerar till Sverige, med en andel på 70 procent som är högutbildade, vilket är långt över snittet för Sveriges befolkning som är 30 procent.[10]

Svenskar med tysk bakgrund

Den 31 december 2014 fanns 62 087 personer födda i Sverige med tysk bakgrund eller ursprung (enligt Statistiska centralbyråns definition):[11]

  • Personer födda i Sverige med båda föräldrarna födda i Tyskland: 6 003
  • Personer födda i Sverige med fadern född i Tyskland och modern i ett annat utländskt land: 3 838
  • Personer födda i Sverige med modern född i Tyskland och fadern i ett annat utländskt land: 4 831
  • Personer födda i Sverige med fadern född i Tyskland och modern i Sverige: 22 750
  • Personer födda i Sverige med modern född i Tyskland och fadern i Sverige: 24 665

Åldersfördelning

Åldersfördelningen bland personer födda i Tyskland boende i Sverige. Siffror från SCB enligt den 31 december 2014:[8]

  • 0–14 år: 2 782 (5,6 %)
  • 15–64 år: 28 593 (57,9 %)
  • 65 år och äldre: 17 984 (36,4 %)

Historisk utveckling

Östtyska medborgare i Sverige 1973-1989
ÅrAntal
1973
  
59
1975
  
94
1980
  
364
1985
  
603
1989
  
718
Befolkning den 31 december respektive år.
Källa: Statistiska centralbyrån[9]
Västtyska medborgare i Sverige 1973-1990
ÅrAntal
1973
  
18 402
1975
  
17 254
1980
  
14 039
1985
  
11 972
1990
  
12 952
Befolkning den 31 december respektive år.
Källa: Statistiska centralbyrån[9]
Tyska medborgare i Sverige 1991-2014
ÅrAntal
1991
  
12 951
1995
  
13 375
2000
  
16 357
2005
  
20 969
2010
  
27 584
2014
  
28 172
Befolkning den 31 december respektive år.
Källa: Statistiska centralbyrån[9]

Födda i Tyskland

Personer i Sverige födda i Tyskland 2000–2022[12][13][14]
ÅrFolkmängd
2000
  
38 155
2001
  
38 857
2002
  
39 447
2003
  
40 217
2004
  
40 826
2005
  
41 584
2006
  
43 044
2007
  
45 034
2008
  
46 854
2009
  
47 803
2010
  
48 158
2011
  
48 442
2012
  
48 731
2013
  
48 987
2014
  
49 359
2015
  
49 586
2016
  
50 189
2017
  
50 863
2018
  
51 140
2019
  
51 436
2020
  
51 434
2021
  
52 960
2022
  
55 642
Anm.: Befolkning den 31 december respektive år.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 1 juni 2018. 
  2. ^ ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3efa242002d943e8bd57debe22cdad82/be0101-utrikes-fodda-kom-fland-2016.xlsx. Läst 14 mars 2017. 
  3. ^ ”Invandrarna som byggde Sverige”. Företagskällan. 15 september 2016. https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/invandrarna-som-byggde-sverige/. Läst 20 april 2021. 
  4. ^ ”Tyskar”. Immigrantinstitutet. Arkiverad från originalet den 27 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170227150159/https://www.immi.se/encyklopedi/T#Tyskar. Läst 27 februari 2017. 
  5. ^ ”Invandringen till Sverige”. Popularhistoria.se. 21 augusti 2009. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/invandringen-till-sverige. Läst 20 april 2021. 
  6. ^ Låneord: Lånat och ärvt i svenskan
  7. ^ ”Svenska kyrkan”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/tyska/pa-svenska. Läst 6 april 2020. 
  8. ^ [a b] SCB Statistikdatabasen: Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2014. Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 18 mars 2015
  9. ^ [a b c d] SCB Statistikdatabasen: Utländska medborgare i riket efter medborgarskapsland, ålder och kön. År 1973 - 2013 Läst 3 september 2015
  10. ^ ”Stora skillnader i utbildningsnivå mellan nyinvandrade”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/stora-skillnader-i-utbildningsniva-mellan-nyinvandrade/. Läst 22 juli 2020. 
  11. ^ Statistiska centralbyrån: Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 20 januari 2016
  12. ^ ”Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/FodelselandArK. Läst 1 juni 2018. 
  13. ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 1 juni 2018. 
  14. ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2021” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland-19002020/. Läst 28 februari 2021. 

Vidare läsning

  • Åkesson, Åke (1998). Invandrare i Bergslagen: tyskar, finnar, valloner 
  • Dalhede, Christina (1998). Tyskarnas, nederländarnas, holländarnas och skottarnas Göteborg: om utländska bidrag till Karl IX:s och Gustav II Adolfs Göteborg. Libris 2503099 
  • Berggren, Ulf (2003). Tyska smeder. Libris 10104635 

Media som används på denna webbplats