Persiska kungsvägen

Historisk väg
Persiska kungsvägen
Basfakta
Längd2 400–2 700[1] km
Geografiska fakta

Karta över Akemenidiska riket och den del av vägen som var nedtecknad av Herodotos.
Börjar iSardis (några mil öster om dagens Izmir, Turkiet)
ViaNineve (idag Mosul, Irak) och till Babylon
Slutar ien sträckning till Ecbatana och längs Sidenvägen och en annan sträckning till Persepolis via Susa (2 400–2 700[1] km)

Den persiska kungsvägen var en antik väg som byggdes av den persiske kungen Dareios I på 400-talet f.Kr.[2] Vägen effektiviserade kommunikationen mellan olika landsdelar och användes flitigt av de persiska budbärarna, pirradaziš. De kungliga sändebuden kunde resa mer än 2 500 km på bara sju dagar.

Den grekiske historikern Herodotos skrev om Dareios I:s postväsen:

"Det finns ingenting annat här på jorden som rör sig snabbare än dessa budbärare, som är en persisk uppfinning. Det berättas att det med bestämda mellanrum finns lika många hästar och män stationerade som det är dagsresor på hela sträckan, det vill säga en häst och en man per dagsresa. Ingenting kan hejda dessa ridande budbärare; de tillryggalägger sina dagsetapper utan hänsyn till snö eller regn, hetta eller nattmörker."

Sträckning

Vägens dragning har rekonstruerats med utgångspunkt från Herodotos skrifter[3], arkeologiska undersökningar[4] och andra historiska källor. Den började i Sardis (några mil öster om dagens Izmir, Turkiet) och fortsatte österut till assyriernas forna huvudstad Nineve (idag Mosul, Irak) och därifrån till Babylon. Från Babylon antas det att vägen hade två sträckningar vidare österut: en sträckning till Ecbatana och vidare längs Sidenvägen och en annan sträckning till Persepolis via Susa.

Historia

Eftersom vägen varken följde den kortaste eller den lättaste vägen mellan de viktiga städerna i det persiska imperiet tror arkeologer att dess västligaste del byggdes av akemenidiska kungar, eftersom vägen gick igenom hjärtat av deras gamla imperium. Flera segment i öst gick ihop med Sidenvägen.[5]

Dareios insats för vägens utveckling var att förbättra den och sammanbinda de olika delarna till en helhet. Vägens kvalitet var sådan att den kunde användas in i romartiden. Vid Diyarbakir i Turkiet står fortfarande en bro, som byggdes under Dareios tid, kvar.[6]

Vägen var en garant för Persiens utveckling av handeln med fjärran länder, när den nådde sin höjdpunkt under Alexander den stores tid.[7]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Royal Road, 2 januari 2015.

Noter

  1. ^ ”Persian Royal Road” (på engelska). Encyclopedia Britannica. http://global.britannica.com/EBchecked/topic/452858/Persian-Royal-Road. Läst 20 januari 2015. 
  2. ^ D. F. Graf (red. Heleen Sancisi-Weerdenburg, Amélie Kurht och Margaret Cool Root) (på engelska). The Persian Royal Road System i Achaemenid History VIII Continuity and Change. Nederlands Instituut vor het Nabije Oosten, Leiden 
  3. ^ Herodotos (red. A. D. Godley) (på engelska). Histories kapitel 52-54 viii.98;. Harvard University, Cambridge. http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus%3Atext%3A1999.01.0126%3Abook%3D5%3Achapter%3D52%3Asection%3D1. Läst 20 januari 2015 
  4. ^ W. M. Calder (februari 1925). ”The Royal Road in Herodotus” (på engelska). Cambridge Journals 39 (1-2): sid. 7-11. http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=3627980&fileId=S0009840X0003448X. Läst 20 januari 2015. 
  5. ^ Rodney S. Young (15 augusti 1963). ”Gordion on the Royal Road” (på engelska). Proceedings of the American Philosophical Society (Institute for the Study of English in Africa, Rhodes University) 107 (4): sid. 348-364. http://www.jstor.org/discover/10.2307/985675?sid=21105110589921&uid=2129&uid=2&uid=3738984&uid=4&uid=70. Läst 20 januari 2015. 
  6. ^ Starr, S. F. (1962). ”he Persian Royal Road in Turkey” (på engelska). Yearbook of the American Philosophical Society: sid. 629-632. Läst 20 januari 2015. 
  7. ^ Debra Skelton, Pamela Dell (2009) (på engelska). Empire of Alexander the Great – Great empires of the past. Infobase Publishing. sid. 84-85. ISBN 978-1-60-413162-8. https://books.google.se/books?id=QcJuRH89a8UC&pg=PA84&lpg=PA84&dq=alexander+the+great+royal+road&source=bl&ots=KLzHVv_guN&sig=hhnU4IV5dvgyYkymzmzmkNjiJDk&hl=sv&sa=X&ei=ARG-VIGpIuWAywPmqYAQ&sqi=2&ved=0CGEQ6AEwCA#v=onepage&q=alexander%20the%20great%20royal%20road&f=false. Läst 20 januari 2015 

Media som används på denna webbplats

Map achaemenid empire en.png
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 2.5
Jag, upphovsrättsinnehavaren av detta verk, publicerar härmed det under följande licens: