Pernå kyrka

Pernå kyrka, Sankt Mikael
Kyrka
Pernå kyrka
Pernå kyrka
LandFinland Finland
LandskapNyland
OrtLovisa
TrossamfundFinlands evangelisk-lutherska kyrka
StiftBorgå och Helsingfors
FörsamlingAgricola svenska församling och Agricola finska församling
PlatsPernå
Materialgråsten
Invigd1440

Pernå kyrka är en medeltida gråstenskyrka i Pernå i Lovisa i Nyland. Den är helgad åt Sankt Mikael och Sankt Erik. Den används av Pernå församling, från 2019 av Agricola svenska och finska församlingar.

Uppförande

Pernå socken nämns första gången år 1351 då kung Magnus Eriksson överlät patronatsrätten till Borgå och dess kapell Pernå till Padis kloster i Estland. Pernå kyrka nämns första gången år 1398 då påven beviljade avlat åt den som besökte kyrkan. Padis kloster återlämnade år 1428 patronatsrätten över Borgå och dess kapell till Åbo domkapitel.[1] Gråstenskyrkan i Pernå byggdes under 1430-talet enligt den plan och rumsdisposition som var gängse i Åbo stift under 1400-talet. Långhuset som uppfördes intill en äldre stensakristia stod klart 1439-1440 då virket till kyrkans takstolar fälldes. Kyrkan hör även till en grupp medeltida stenkyrkor som kännetecknas av rikt ornerade tegelgavlar och rikt dekorerade finska stjärnvalv , som inte förekommer i andra svenska stift och som kännetecknas av att ribborna delar valven i 28 delfält. Dessa egenskaper delar kyrkan med bl.a. Helsinge, Borgå, Sibbo, Pyttis och eventuellt Veckelax kyrka.[2] Valvslagningen i Pernå kyrka inleddes tidigast år 1452 och i de övriga kyrkorna i gruppen slogs valven någorlunda samtidigt så att Pyttis som den sista stod färdig 1462. I Pernå ersatte valven ett tidigare platt tak av trä. Den närmaste förebilden för de speciella valven finns i Sankt Olavs kyrkas mittskepp i Tallinn, som blev färdiga åren 1447-1448. Arbetena där leddes av den estniske byggmästaren Andreas Kulpesu. Möjligen har byggmästarlaget som slog valven i Sankt Olav därefter flyttat till östra Nyland och senare till västra Nyland och Egentliga Finland, där samma valvtyp också förekommer.[3]

Interiör

Kyrkans långhus har tre skepp, ett vapenhus och en sakristia. Långhuset avdelas av fem pelarpar, som bär upp innertakets stjärnvalv med sina 12 eller 28 travéer.

Kyrkans interiör bär spår från flera epoker: dopfunten är från 1300, triumfkrucifixet från 1400-talet, ett fragment av korskranket härstammar från 1600-talet, predikstolen och altarskåpet är från 1650 och så vidare. Kyrkan har också kalkmålningar, som till största delen härstammar från 1440-talet. Den yttre gaveln är dekorerad med konstfärdiga tegeldetaljer.

På församlingens område ligger en stor mängd herrgårdar (den idag mest kända är kanske Malmgård), vilket syns på de många vapensköldar som finns i kyrkans kor.

Pernå kyrkas klockstapel byggdes 1853. Glasmålningarna från 1939 har gjorts av Lennart Segerstråle.[4]

Bilder

  • Gaveln på Pernå kyrka.
    (c) Aadesig, CC BY-SA 3.0

    Gaveln på Pernå kyrka.

  • Kyrkans interiör.

    Kyrkans interiör.

  • Arvid Tönnesson Wildemans och Anna Hansdotter Björnrams gravsten.

    Arvid Tönnesson Wildemans och Anna Hansdotter Björnrams gravsten.

  • Lorentz Creutz d.y.:s gravsten.

    Lorentz Creutz d.y.:s gravsten.

  • Privat gravkapell vid Pernå kyrka.

    Privat gravkapell vid Pernå kyrka.

  • Pernå klockstapel, 1853.

    Pernå klockstapel, 1853.

Källor

  1. ^ Åbo domkyrkas svartbok, Finlands statsarkiv 1890, 138-140, 143, 152, 427, 430-432, Finlands medeltidsurkunder I, Finlands statsarkiv 1910, 1083
  2. ^ Hiekkanen, M: The stone churches of the medieval diocese of Turku, Helsinki 1994, s. 218, 250
  3. ^ Savolainen, P. M.fl: Itäuudenmaan keskiaikaisten kivikirkkojen kronologia ja rakennusvaiheet eristyistarkastelussa Pernajan kirkko (De medeltida östnyländska stenkyrkornas kronologi och byggnadsskeden med särskild hänsyn till Pernå kyrka), SKAS 2020:2, s. 25, 31-32, Tallinna ajaloo lugemik. Dokumente 13.-20. sajandini, Tallinn 2014, not 95
  4. ^ Markus Hiekkanen: Pernajan kirkonmäellä vuonna 1440, 2003, Evl.fi (Arkiverad artikel)

Media som används på denna webbplats

Pernaja tapuli.JPG
Författare/Upphovsman: Tappinen, Licens: CC BY-SA 3.0
bell tower of Pernå Church in Finland
Saint Michael Church Pernå.jpg
(c) Aadesig, CC BY-SA 3.0
Saint Michael Church in Pernå, Finland
Perna grave.JPG
Författare/Upphovsman: Tappinen, Licens: CC BY-SA 3.0
Private cenotaph at Pernå Church
Lorentz Creutz den yngres gravsten i St Mikaels kyrka i Pernå, Finland.jpg
Lorentz Creutz den yngre, född 31 mars 1646 i Finland, död 7 februari 1698, var en svensk friherre och ämbetsman. Han skrev sig till Sarflax, Tjusterby och Tykö.

Lorentz Creutz var son till Lorentz Creutz d.ä. och friherrinnan Elsa Duwall, samt bror till Johan Creutz och Carl Gustaf Creutz. Efter studier i Åbo och Uppsala blev Lorentz Creutz auskultant i Bergskollegium. Han studerade bergsvetenskap på resor runt om i Europa 1662-1668. 1669 blev han marskalk vid ambassaden i Polen och 1675 landshövding i Västerbottens län. Han utnämndes till vice president i Bergskollegium 1680 blev 1683 landshövding i Åbo och Björneborgs län. Som chef för det finska bergväsendet arbetade Creutz ivrigt för bergsnäringens utveckling och anlade själv bland annat järnbruk i Kauttua och Forsby.

Lorentz Creutz d.y. gifte sig första gången 1671 med Ebba Maria Fleming, och gifte om sig 1684 sedan han blivit änkling med Hedvig Eleonora Stenbock (1664-1729), dotter till riksrådet och fältmarskalken Gustaf Otto Stenbock. Han fick fyra barn i första äktenskapet och tio barn i andra.
Pernå Church interior.jpg
Författare/Upphovsman: Niera, Licens: CC BY-SA 4.0
Pernajan kirkko sisältä
Perna StMich1.JPG
Författare/Upphovsman: Tappinen, Licens: CC BY-SA 3.0
St Michael Church, Pernå, Finland
Arvid Tönnesson Wildemans och Anna Hansdotter Björnrams gravsten i St Mikaels kyrka i Pernå, Finland.jpg
Arvid Tönnesson Wildeman, till Tjusterby i Pernå, statsman och krigare, död 1617 och begraven i Pernå kyrka, Finland. Wildeman deltog 1593 i en beskickning från Klas Eriksson Fleming till Sigismund Vasa i Polen. Sedermera var han en av det kungliga partiets mest pålitliga och använda anhängare i Finland, var 1596 häradshövding i Borgå län och utsågs 1599 till amiral i Finland. I den därpå följande kampen med hertig Karl hade han ringa framgång. Hans flotta föll vid Helsingfors delvis i dennes händer, medan han själv med några fartyg flydde till Reval. Redan följande år försonade han sig dock med hertig Karl och vann inom kort hans ynnest. Han blev häradshövding i Kymmene härad samt Pyttis och Elimä socknar 1601, ståthållare på Viborgs slott 1602 samt lagman i Karelen 1608 och därjämte i Kexholms län 1611. Likaså användes han av Gustaf II Adolf såväl i krigiska värv som i underhandlingar. Wildeman var en av dem, vilka å Sveriges vägnar undertecknade freden i Stolbova 1617. Gift med Anna Hansdotter Björnram, dotter av amiralen Hans Larsson till Isnäs och hans första hustru Anna Pehrsdotter Ollon.

Gravhällen i Pernå kyrka framställer ståthållaren Arvid Tönnesson Wildeman i krigarrustning och hans fru Anna Hansdotter Björnram iklädd den tidens kvinnodräkt, båda med över bröstet till bön hoplagda händer. Upptill på stenen läses bibelspråket 11 Joh. 25—26 mellan Wildemanska och Björnramska vapnen. Vad det senare beträffar så visar det en avvikelse från det vanligen förekommande. Skölden är nämligen här tudelad med trenne upprätta björnramar i övre fältet, varjämte hjälmprydnaden utgöres av tvenne sådana ramar. Under bilderna finnes följande uthugget:

[DENNA (?)] STEEN HÖR[ER(?) DE]N EDLE OCH WÄLBOR : DO . . M . . ARVID TÖNNESON [T]I[L] TIVSTERBY TILL . . S . . . [F]OR SIGH (?) SIN KÄRE HWSFRW ANNA HANS DOTTER OCH BEGGE[S]; THERES K[Ä]RE BARN ANNO DOMINI MDCX .