Per Johannes
Per Johannes, född 13 augusti 1896 i Leksands församling, Kopparbergs län, död 26 juni 1982,[1] var en svensk folkskollärare och skriftställare.
Johannes, som var son till lantbrukare Smeds Erik Nilsson och Brita Persdotter, avlade folkskollärarexamen i Strängnäs 1919 samt var folkskollärare i Leksand 1919–1938 och i Uppsala 1938–1960. Han var riksstudieledare i NTO 1927–1931, stiftare av Svenska familjevärnet 1941, innehade olika kommunala uppdrag och var nämndeman. han var även verksam som folklivsforskare, hembygdsvårdare och amatörskådespelare (bland annat Jeremias i Himlaspelet). Han skrev även skådespel för radioteatern och diverse läroböcker. Johannes var ledamot av Gustav Adolfs Akademien och hedersledamot av Västmanlands-Dala nation vid Uppsala universitet.
Bibliografi
- Gamla gården (1935)
- Vår socken (1938)
- Land i sikte (1941)
- Emil (1942)
- Siljansbygden (1948, engelsk översättning 1949)
- Sune får en uppgift (1952, finsk översättning 1955)
- Historiska scener (I, 1960; II, 1962; III, 1963)
- När höstlöven falla (1969)
- Sista aklejan (1972)
- Bäck Daniel (1973)
- Krök Jerk minns Ankarcrona och Alfvén (1975)
- Gustaf-Wasa – ett ångbåtssekel på Siljan (1975)
- Stor Henrik och Mats Bjur (1976)
- Anders Westgärds 100 år (1977)
- David Tägtström (1979)
- Hans Prins – En sentida dalmålare (1980)
Källor
- Johannes, Per i Vem är Vem?: Svealand utom Stor-Stockholm (andra upplagan, 1964)
- Johannes, Per i Vem är det 1981
Noter
- ^ Döda 1980–1984 i Vem är det 1985
|