Per Gustaf Hamberg

Per Gustaf Hamberg
Född7 september 1913[1][2]
Uppsala församling[2], Sverige
Död11 september 1978[1] (65 år)
Älvsborgs församling[1], Sverige
BegravdVästra kyrkogården, Göteborg[3]
MedborgarskapSverige
SysselsättningKonsthistoriker
FöräldrarAxel Hamberg
Sigrid Magdalena Nordlund
Redigera Wikidata

Per Gustaf Hamberg, född den 7 september 1913 i Uppsala, död den 11 september 1978 i Göteborg, var en svensk konsthistoriker. Han var son till professor Axel Hamberg (1863–1933) och dennes hustru Sigrid Nordlund (1885–1959).

Hamberg växte upp i Uppsala och efter faderns pensionering 1928 i Djursholm, där han tog studenten vid Djursholms samskola. Han blev fil. lic. 1940 och fil. dr samt docent i konsthistoria i Uppsala 1945 på avhandlingen Studies in Roman Imperial art. En del av avhandlingsarbetet utfördes i Rom 1943, mitt under andra världskriget. Ur hans övriga produktion kan nämnas Tempelbygge för protestanter (1955) och Norrländska kyrkoinredningar - idéhistoria, kulturförbindelser, mästare (1973). I serien "Konsten i Sverige" skrev han Vasatiden och den karolinska tiden, som utgavs postumt 1981.

År 1959 utsågs han till professor i konsthistoria med konstteori vid Göteborgs universitet, en tjänst som han uppehöll fram till sin bortgång.

Hamberg är begravd på Västra kyrkogården i Göteborg.[4] Han var gift med Ulla Berlin (1925–2012), dotter till borgmästare Nils Berlin (1888–1969) och dennes hustru Anna Abrahamsson (1896–1970).

Källor

  • Patrik Reuterswärd, "Per Gustaf Hamberg", Konsthistorisk Tidskrift, 1978, 47:3, s. 141-142.
  • Vem är det. Svensk biografisk handbok, 1975 (Stockholm, 1974), s. 385.
  • Svenska släktkalendern, 1980 (Stockholm, 1980).

Noter

  1. ^ [a b c] Svenskagravar.se, omnämnd som: Hamberg, Per Gustaf, läs online, läst: 17 februari 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Sveriges befolkning 1950, Arkiv Digital, omnämnd som: Per Gustaf Hamberg, född 1913-09-07, läs online, läst: 18 februari 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ Svenskagravar.se, omnämnd som: Hamberg, Per Gustaf, läs online, läst: 2 oktober 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ SvenskaGravar
Auktoritetsdata