Per Anders Örtendahl

Per Anders Örtendahl
Född24 april 1939 (84 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningIshockeyspelare, ämbetsman, politiker[1]
Befattning
Ledamot av Sveriges riksdag, Göteborgs kommuns valkrets (1978–1978)[1]
Generaldirektör (1982–1995)[1]
Politiskt parti
Centerpartiet[1]
Redigera Wikidata

Per Anders Örtendahl, född 24 april 1939 i Karlstad, är en svensk ämbetsman och nationalekonom.

Biografi

Per Anders Örtendahl studerade efter studentexamen vid Göteborgs universitet. Under åren 1964–1975 var han verksam som amanuens, universitetslektor och t f professor i nationalekonomi. 1975 doktorerade han i nationalekonomi på en avhandling[2] om substitutionsmöjligheterna inom en given anläggning och vid given kapitalutrustning mellan energi och arbetskraft.[3]

Under tiden i Göteborg var han ledamot av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. I den första borgerliga regeringen 1976–1979 var centerpartistiske Örtendahl statssekreterare i industridepartementet, och under 1979–1982 VD i Västsvenska Lantmän i Lidköping.

Han var generaldirektör för Vägverket 1982–1995 men avgick 1995, 56 år gammal, på grund av regeringskritik av Örtendahls tjänstebostad.[4]

Örtendahl har innehaft ett antal styrelseuppdrag såsom ordförande i Tyréns AB och Tyrénsstiftelsen.

Han invaldes 1991 som ledamot i Ingenjörsvetenskapsakademien.

Örtendahl var ishockeymålvakt under slutet av 1950-talet och spelade i Deje, Forshaga IF, Färjestads BK och Västra Frölunda IF. Han var 2003–2010 styrelseordförande i Västra Frölunda HC.[5] Han har efter sin tid i Vägverket varit ordförande i elitklubbarnas intresseförening Hockeyligan samt vice ordförande i Svenska Ishockeyförbundet.

Referenser

  1. ^ [a b c d] Björn Asker & Anders Norberg, Enkammarriksdagen 1971-1993/94 ledamöter och valkretsar / på Riksdagens uppdrag utarbetad av Björn Asker och Anders Norberg., vol. 2, 1996, s. 494, omnämnd som: Örtendahl, Per Anders (c), läst: 31 maj 2023, ”Örtendahl, Per Anders (c), f 1939, statssekretera­re, senare generaldirektör. Ersättare 1977/78 (4.5-3.6.1978)”.[källa från Wikidata]
  2. ^ Örtendahl, Per Anders (1975). Substitutionsaspekter på produktionsprocessen vid massaframställning. Memorandum / Department of Economics, University of Gothenburg, 0346-5292 ; 52. Göteborg. Libris 172663 
  3. ^ Lennart Hjalmarsson (1977). ”Substitutionsmöjligheter mellan energi och andra produktionsfaktorer”. Ds I 1977:17, bilaga 13. Industrins utredningsinstitut, Stockholm. sid. 19. https://www.ifn.se/media/x4rkls3b/1977-hjalmarsson-substitutionsm%C3%B6jligheter-mellan-energi-och-andra-produktionsfaktorer-webb.pdf. Läst 17 mars 2020. 
  4. ^ Tomas Skoglund (12 april 1995). ”Chefen lämnar vägverket - Regeringskritik av husaffären tvingar Örtendahl att avgå”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1995-04-12/9. 
  5. ^ ”Vägverkschefen som blev indianernas hövding”. Nya Wermlands-Tidningen. 14 juni 2008. https://www.nwt.se/2008/06/14/vagverkschefen-som-blev-indianernas-hovding/. 

Externa länkar

Företrädare:
Carl-Olof Ternryd		Generaldirektör för Vägverket
1982-1995		Efterträdare:
Jan Brandborn


Auktoritetsdata