Per Åkerman

Per Åkerman
Född	28 april 1826[1] Vingåker, Sverige
Död	15 november 1876[1] (50 år) Adolf Fredriks församling[1], Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Kungliga Tekniska högskolan
Sysselsättning	Orgelbyggare
Redigera Wikidata

Per Larsson Åkerman, född 28 april 1826 i Västra Vingåker socken, död 15 november 1876 i Stockholm, var en svensk orgelbyggare. Åkerman var grundare av företaget Åkerman & Lund Orgelbyggeri.^[2][3]

Mellan 1844 och 1847 var Åkerman elev hos organisten och orgelbyggaren Johan Samuel Strand i Vingåker och 1847–1849 hos orgelbyggarna Blomqvist & Lindgren i Stockholm. Han studerade vid Teknologiska institutet i Stockholm med examen därifrån 1852. Då hade han redan två år tidigare avlagt orgelbyggarexamen vid Kungliga Musikaliska Akademien. Åren 1851–1854 var Åkerman anställd som verkmästare hos orgelbyggaren Gustaf Andersson i Stockholm. Genom ett statsstipendium kunde han 1854–1856 studera orgelbyggeri i Tyskland, Belgien och Frankrike. I i Paris lärde han känna Aristide Cavaillé-Coll och i Bryssel orgelbyggarfirman Merklin, Schütze & Cie. (Joseph Merklin och Friedrich Schütze). I sistnämnda företag var han även föreståndare 1856 där han ombesörjde stämningen av en orgel på 64 stämmor beställd för domkyrkan i Murcia i Spanien. Även vann han hederspris, en guldmedalj, för en uppsatt 30-stämmig orgel vid Paris-utställningen 1857.^[4]

Efter återkomsten till Sverige etablerade han med Erik Adolf Setterquist en firma i Strängnäs. Där byggde de perioden 1856–1860 bland andra en stor orgel till Strängnäs domkyrka. År 1860 grundade Åkerman sitt orgelbyggeri i Stockholm. Från 1866 med Carl Johan Lund som kompanjon, då firmanamnet ändrades till P. L. Åkerman & Lund Orgelbyggeri. Med Åkerman kom den kontinentala orgelstilen, sådan den lanserats i Belgien och Frankrike, till Sverige. Han var den förste orgelbyggaren i Sverige, som på allvar introducerade svällverket, det fristående spelbordet, barkermaskinen och systemet med magasins- och regulatorbälgar. Åkerman byggde över 100 orglar av varierande storlek till kyrkor, kapell, skolor och ordenslokaler över hela Sverige. Hans största och mest betydande arbete blev den ännu bevarade orgeln i Uppsala domkyrka (1870–1871). Välklingande mindre orglar finns bevarade bland annat i Svärta (1862), Gistad (1865), Hulterstad (1866), Katedralskolan i Uppsala (1866) och Hablingbo (1866). Av samtiden ansågs P. L. Åkerman vara Sveriges främste orgelbyggare genom tiderna.

Den 22 januari 1864 invaldes Åkerman som ledamot nr 387 av Kungliga Musikaliska Akademien.^[5]

Den av Åkerman grundade orgelbyggarfirman Åkerman & Lund Orgelbyggeri existerar fortfarande och är Sveriges äldsta orgelbyggeri. Fram till 1893 fanns verkstaden på Norrmalm i Stockholm, men detta år flyttade man till en stor nybyggd fabrikslokal i Sundbyberg. Numer har orgelfirman sitt säte i Knivsta.

År	Ursprunglig kyrka	Stift	Bild	Manualer	Pedal	Stämmor	Bevarad orgel/fasad	Övrigt
1852/53	Kristine kyrka, Jönköping	Växjö						Tillsammans med G. Andersson.
1854	Bergshammars kyrka	Strängnäs					Nej/Nej	Tillsammans med G. Andersson.
1857	Östra Vingåkers kyrka	Strängnäs		2	Självständig	16		Tillsammans med G. Andersson.
1857	Julita kyrka	Strängnäs						Ombyggnad. Tillsammans med E. A. Setterquist.
1857	Vintrosa kyrka	Strängnäs						Tillsammans med E. A. Setterquist. Invigd 1 november 1857.[6]
1857	Norra Ny kyrka	Karlstad						Tillsammans med E. A. Setterquist.
1858	Karlskoga kyrka	Karlstad				24		Tillsammans med E. A. Setterquist. Invigd 18 juli 1858.[7]
1858	Övre Ulleruds kyrka	Karlstad				12		Tillsammans med E. A. Setterquist.
1859	Munktorps kyrka	Västerås		2	Självständig	20		Tillsammans med E. A. Setterquist.
1859	Helgarö kyrka	Strängnäs		1		7		Tillsammans med E. A. Setterquist.
1858	Strängnäs högre allmänna läroverk					5		Tillsammans med E. A. Setterquist. Såldes 1892 till Blacksta kyrka.
1859/60	Strängnäs domkyrka	Strängnäs		2	Självständig	37		Tillsammans med E. A. Setterquist.
1861	Lilla Malma kyrka	Strängnäs
1862	Fliseryds kyrka	Växjö (Kalmar)				10	Nej/Ja
1862	Stora Kopparbergs kyrka	Västerås		2	Självständig	18
1862	Edsbro kyrka	Uppsala				6
1862	Svärta kyrka	Strängnäs
1863	Glava kyrka	Karlstad				9
1863	Katarina kyrka	Stockholm				25
1863	Österhaninge kyrka	Stockholm				8
1863	Grava kyrka	Karlstad
1863	Stockholm Grubbens gärde
1864	Västra Eds kyrka	Linköping		2	Självständig	18
1864	Åsbo kyrka	Linköping				8
1864	Stockholms norra arbetsinrättning
1864	Stockholms norra Manillaskola
1864	Stockholm Kristienbergs kapell
1864	Stockholms barnahuskyrka
1864	Stockholms betlehemskyrka
1864	Mariestads domkyrka	Skara
1865	Ekeby kyrka	Linköping		2	Självständig	19
1865	Gistads kyrka	Linköping		1	Bihängd	10
1865	Vreta klosters kyrka	Linköping		1	Bihängd	9
1865	Säfsnäs kyrka	Västerås
1865	Lövångers kyrka	Luleå
1866	Lundby kyrka	Västerås
1866	Jäders kyrka	Strängnäs				12	Nej/Ja
1866	Vånga kyrka	Linköping		2	Självständig	16	Förstörd av brand 1959.
1866	Ullervads kyrka	Skara
1866	Hablingbo kyrka	Visby					Ja/Ja
1866/68	Hulterstads kyrka	Växjö (Kalmar)		1	Bihängd	8	Ja/Ja	Avprovades den 4 juni 1868.[8]

Orgelverkstad från 1866 tillsammans med C. J. Lund, se vidare Åkerman & Lund Orgelbyggeri.

• Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
• Åkerman i J. Leonard Höijer, Musik-Lexikon (1864)
• Romantikens orgel kring sekelskiftet. Artikel som Pdf om Åkerman av Bertil Wester, ur häftet Svenskt Gudstjänstliv 1952, Häfte 1. [C. W. K. Gleerups Förlag, Lund]