Penningreform

Det fraktionella banksystemet, som penningreformisterna vill avskaffa eller reformera. Expansionen av penningmängden genom bankernas kreditverksamhet beror bland annat på reservkravet.

Penningreform, på engelska "monetary reform", avser radikala förändringar av kreditprocessen, det vill säga det system som skapar pengar genom banklån. Penningreformrörelsen avser den rörelse som arbetar för reformer av penningväsenden.

Den ofta använda förklaringsmodellen för penningskapande via banksystemet, fractional-reserve banking, och som syns i figuren till höger, har ifrågasatts. Bank of England menar att den förklaringen, som bygger på att insättningar måste föregå utlåning inte stämmer. Bankerna behöver inte, som fractional reserve banking-beskrivningen anger, vänta på en insättning för att i nästan skede kunna göra ett utlån. Istället kan bankerna skapa utlån utan föregående insättning, så att utlån skapar insättning, inte tvärtom.[1]

Historik

Running the "machine". En satirisk teckning över den sedelpress som Abraham Lincoln och Kongressen använde sig av för att finansiera sina utgifter under det Amerikanska inbördeskriget.

Penningreform är till sin kärna en kritik av penningskapandet via banklån. Penningreformens historia är därför intimt förknippad med utbredningen av detta system, vilket är helt dominerande globalt idag. Det enskilda land som är mest förknippat med penningreformens historia är USA. Det beror delvis på USA:s ställning som ekonomisk supermakt, som dock utmanats under senare decennier, och Federal Reserve:s centrala roll i det globala finanssystemet. Men också på att kritiken mot det nuvarande banksystemets penningmakt i USA går tillbaks ända till 1600-talet.

Då fanns kolonier vilka hade egna penningsystem, men dessa förbjöds efter hand, efter starka påtryckningar från bankintressen från Storbritannien.[2] I början av 1800-talet fanns så gott som inga egna valutor kvar i USA, som inte var ihopkopplade med det brittiska systemet. I samband med det Amerikanska Inbördeskriget i början av 1860-talet godkände Abraham Lincoln utgivning av egna skuldfria amerikanska pengar. Dessa så kallade Greenbacks eller Demand Notes trycktes av Kongressen, och var därefter i cirkulation ända in i modern tid. Från 1873 och några decennier framåt var den så kallade free silver-rörelsen, vilken förordade bimetallism, stor i USA och kulmen kan säga vara William Jennings Bryans guldkorstal 1896.

1913 grundades Federal Reserve System (känt som "Fed") efter ett hemligt möte på Jekyll Island med några av den tidens storbankirer. En kort tid efter detta, runt 1920, skrev Clifford Hugh några böcker där han förenade bankreform och basinkomst, bland annat utifrån en räntekritisk grundsyn. Ett decennium senare, mitt i Den stora depressionen, publicerade ett antal ekonomer vid University of Chicago den så kallade Chicago-rapporten. Kärnan i rapporten var att centralbanken borde få monopol på penningskapandet i sin helhet (inte bara kontanter). Sedan dess har ett flertal liknande förslag publicerats, däribland IMF-rapporten Chicago Plan Revisited (2012). Ekologiska ekonomer såsom Herman Daly, men också österrikiska ekonomer såsom Murray Rothbard, har från var sitt håll drivit på för penningreform. Under 2000-talet och 2010-talet har också ett flertal organisationer bildats, däribland Positive Money (Storbritannien) och Monetative (Tyskland).

Skolor och teoribildningar

  • Social Credit-teorin grundades av Major C.H. Douglas åren runt 1920. Douglas bekymrade sig över att priset för de varor som fabrikerna tillverkade var större än summan av de löner och andra förmåner som betalades ut till arbetarna. Han menade att detta var ett generellt samhällsproblem och att det hängde samman med räntan. Lösningen på problemet, som han presenterade i en teori han gav namnet "Social Credit" och även innehöll hans filosofiska tankar i övrigt, var i korthet en kombination av penningreform och ovillkorlig, nationell basinkomst.
  • Demurrage (eller användaravgift på pengar) är ett penningsystem som karaktäriseras av att det finns en tidskostnad förknippad med att "hålla på pengar". Upphovsmannen till konceptet var den fritänkande österrikiske ekonomen Silvio Gesell. Ett system byggt på dessa principer prövades ett drygt år i Wörgl 1932-1933. Konceptet har även ingått i andra lokala valutor.
  • Den Österrikiska skolan är en nationalekonomisk inriktning som bland annat förknippas med bankreform. Ludwig von Mises menade att konjunkturcykler beror på att banker genom så kallad "fractional reserve banking" lånar ut pengar som de inte har täckning för. Lösningen enligt flera österrikiskt inriktade ekonomer och debattörer, däribland Murray Rothbard och Ron Paul, är att förbjuda bankerna att "skapa pengar" på detta sätt, men att tillåta banker och andra organisationer att skapa pengar om de kopplas till något fysiskt, såsom guld eller silver.
  • Sovereign Money, i Sverige "Suveräna Pengar", är en konkret modell för övergång till statsutgivna, skuldfria pengar, baserad på Irving Fishers m.fl. Chicago Plan från 1935 och vidareutvecklad av bl.a. Joseph Huber och Ben Dyson. Drivs av IMMR, Positive Money UK, Positiva Pengar Sverige, m.fl. organisationer.
  • Modern Monetary Theory (MMT) är en ekonomisk teori som inte i sig är en inriktning av penningreform, men som ändå ligger i nära anslutning. Den skiljer sig från andra reformmodeller genom att tillåta parallell penningutgivning, både från stat och privata banker. Kritiker menar att den bara kan fungera i USA, på grund av landets unika ställning i världsekonomin.

Penningreform i olika länder

Schweiz

I Schweiz kommer en omröstning att ske om huruvida banker även framgent ska tillåtas att skapa pengar. Omröstningsfrågan lyftes i parlamentet efter att medborgarinitiativet Vollgeld Initiative år 2015 samlat ihop de erforderliga 119 000 namnunderskrifter som krävs.[3]

Island

Finanskrisen och politiska följder

Frosti Sigurjonsson, författaren till den isländska bankutredning som det nu[när?] pågår en politisk process kring.

Debatten om bankreform på Island kan ses mot bakgrund av finanskrisen på Island 2008, då landets tre dominerande banker gick i konkurs. Rättsliga efterspel och misstro mot de etablerade politiska partierna som följde krisen, en misstro som ytterligare förvärrats efter Panamadokumenten. Birgitta Jonsdottir i Piratpartiet förespråkar offentliga banker och framhåller att detta tidigare varit vanligt på Island samt att bankprivatiseringen skedde bara några år före kraschen.[4]

Islandsrapporten

Mot bakgrund av finanskrisen och på uppdrag av Islands statsminister publicerades 2015 en rapport om banksystemet på Island, med fokus på argument och beskrivning av/för en genomgripande reform. Utredaren, Frosti Sigurjonsson hävdar att det nuvarande isländska banksystemet, baserat på fractional reserve banking, starkt bidragit till finanskrisen och att alternativa banksystem därför bör övervägas. Han nämner "A Monetary Reform for the Information Age" (Huber & Robertson 2001) liksom The Chicago Plan Revisited (Benes & Kumhof 2012) och det är också den typ av bankreform som föreslås.[5]

KPMGs uppföljande rapport

Den 5 september 2016 släppte konsultföretaget KPMG en ny rapport, på uppdrag av statsministern, med avsikt att klargöra de viktigaste delarna av det bankreformförslag som beskrivits i boken Modernising Money. I anslutning till presentationen av rapporten talade Financial Times chefsekonom Martin Wolf. Under konferensen som följde efter rapportens presentation tog chefen för Islands centralbank upp några vanliga invändningar. Han hävdade, framförallt, att direktfinansiering av stat/centralbank ofta varit huvudanledningen till skenande inflation. Men invände också att denna modell inte gör något åt skuggbankernas expansion. Och ifrågasatte om detta var förenligt med att Island är medlem i European Economic Area (EEA).[6]

Sverige

Sveriges Riksbank studerar flera modeller för ett framtida penningsystem. I det arbetet har man offentligt beskrivit "e-kronan", en digital valuta utgiven av Riksbanken, vilket kan ses som ett steg mot att återta ensamrätten att skapa pengar. [7]

Penningreformister

Ett urval av personer som på olika sätt är associerade med penningreformrörelsen, nutida och historiska.

Organisationer för penningreform

Historiska

Nutida

Se även

Källor

  1. ^ Money creation in the modern economy Arkiverad 11 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. McLeay, Michael med flera, Bank of England Quaterly Bulletin 2014 Q1 (läst 26 augusti 2015)
  2. ^ Brown, Ellen. Bankerna och skuldnätet.
  3. ^ ”Switzerland to vote on banning banks from creating money”. The Telegraph. 24 december 2015. http://www.telegraph.co.uk/finance/economics/11999966/Switzerland-to-vote-on-banning-banks-from-creating-money.html. Läst 28 september 2016. 
  4. ^ Se Jonsdottirs föredrag på Youtube. Rubrik: "Jonsdottir keeps her head at the Public Banking conference."
  5. ^ Iceland looks at ending boom and bäst with radical money plan Telegraph UK 31 mars 2015 (läst 23 september 2016)
  6. ^ Dyson, Ben KPMG Iceland luncheon campaign on sovereign money. 6 september 2016 (läst 22 september 2016)
  7. ^ [1] (läst 11 mars 2018)

Media som används på denna webbplats

Silvio Gesell (1895).jpg

Sammanfattning

Beskrivning The German Economist Silvio Gesell
Datum
Källa http://www.sozialoekonomie.info/BasisInformation/BasisInfo_2/Gesell_1895_beschn.jpg
Skapare OkändUnknown author
RunningtheMachine-LincAdmin.jpg
Title
Running the "machine"
Summary
A scathing attack on the ineptness and military ineffectualness of the Lincoln administration. The cartoon derives its title from an indiscreet letter written by secretary of war Edwin McMasters Stanton to past President James Buchanan immediately following the Union army's defeat at the Battle of Bull Run. Stanton wrote, "The imbecility of this Administration, culminated in that catastrophe (Bull Run), and irretrievable misfortune and national disgrace never to be forgotten are to be added to the ruin of all peaceful pursuits and national bankruptcy, as the result of Mr. Lincoln's `running the machine' for five months." William Pitt Fessenden (far left) cranks out greenbacks from "Chase's Patent Greenback Mill." Fessenden succeeded Salmon P. Chase as Treasury secretary. He says, glaring at the figures seated around the table, "These are the greediest fellows I ever saw. With all my exertions I cant satisfy their pocket, though I keep the Mill going day and night." Seated at the table (clockwise from top left) are Stanton, Lincoln, secretary of state William H. Seward, Navy secretary Gideon Welles, and two unidentified contractors. At left a messenger hands an envelope to Stanton, announcing, "Mr. Secretary! here is a dispatch. We have captured one prisoner and one gun; a great Victory." Elated over this minuscule achievement, Stanton exclaims "Ah well! Telegraph to General Dix [Union general John A. Dix] immediately." Meanwhile, Lincoln is guffawing because he is reminded of "a capital joke." (See "The Commander-in-Chief Conciliating the Soldiers Votes," no. 1864-31, for the allusion.) Seward, with a bell in one hand, hands an envelope "Fort Lafayette" to a young officer or cadet, saying, "Officer! I am told that Snooks has called me " Humbug'--Take this warrant and put him in Fort lafayette--I'll teach him to speak against the Government." Seward was criticized for arbitrarily arresting civilians and incarcerating them in federal prison at Fort Lafayette. Beside Seward Gideon Welles ineptly works out a problem. "They say the Tallahasse sails 24 miles an hour!--Well then, we'll send 4 Gunboats after her that can sail 6 miles an hour, and that will just make enough to catch her." At center bottom, the two contractors ask for more greenbacks.
Abraham Lincoln 1858.png
From a photograph loaned by W. J. Franklin of Macomb, Illinois, and taken in 1866 from an ambrotype made in 1858 in Macomb. This portrait figures in the collection in the Lincoln Home at Springfield, Illinois, and on the back of the photograph is the following inscription: "This likeness of Abraham Lincoln is a faithful copy of an original ambrotype, now in possession of James K. Magic. It was taken August 25, 1858, by Mr. T. P. Pierson, at Macomb, in this State, and is believed to be of anterior date to any other likeness of Mr. Lincoln ever brought before the public. Mr. Magie happened to remain over night at Macomb, at the same hotel with Mr. Lincoln, and the next morning took a walk about town, and upon Mr. Magie's invitation they stepped into Mr. Pierson's establishment, and the ambrotype of which this is a copy was the result. Mr. Lincoln, upon entering, looked at the camera as though he was unfamiliar with such an instrument, and then remarked: 'Well, do you want to take a shot at me with thtft thing?' He was shown to a glass, where he was told to 'fix up,' but declined, saying it would not be much of a likeness if he fixed up any. The old neighbors and acquaintances of Mr. Lincoln in Illinois, upon seeing this picture, are apt to exclaim: 'There! that's the best likeness of Mr. Lincoln that I ever saw!' The dress he wore in this picture is the same in which he made his famous canvass with Senator Douglas." This inscription was written by J. C. Power, now dead, but for many years custodian of the Lincoln monument in Springfield. -- Page 65 of The Early Life of Abraham Lincoln, by Ida M. Tarbell and J. McCan Davis, New York: S.S. McClure, 1896
Denniskucinich.jpg
Congressman Dennis J. Kucinich
C H Douglas.jpg
C. H. Douglas, founder of the "social credit" economic theory, in Edmonton, Alberta, Canada.
Joseph Huber 2011.jpg
(c) Joseph Huber, CC BY-SA 3.0
Joseph Huber 2011
Fractional-reserve banking with varying reserve requirements.gif
The expansion of $100 through fractional-reserve banking with varying reserve requirements. Created with openoffice.org Calc. Data obtained by using information from the Federal Reserve Bank of New York which explains how the process of fractional-reserve banking creates new money. See the description of the process on this page: http://www.newyorkfed.org/aboutthefed/fedpoint/fed45.html

It says:

Reserve requirements affect the potential of the banking system to create transaction deposits. If the reserve requirement is 10%, for example, a bank that receives a $100 deposit may lend out $90 of that deposit. If the borrower then writes a check to someone who deposits the $90, the bank receiving that deposit can lend out $81. As the process continues, the banking system can expand the initial deposit of $100 into a maximum of $1,000 of money ($100+$90+81+$72.90+...=$1,000). In contrast, with a 20% reserve requirement, the banking system would be able to expand the initial $100 deposit into a maximum of $500 ($100+$80+$64+$51.20+...=$500). Thus, higher reserve requirements should result in reduced money creation and, in turn, in reduced economic activity.
FrostiSigurjonsson.png
Författare/Upphovsman: Frosti Sigurjonsson, Licens: CC BY-SA 4.0
Frosti Sigurjonsson