Pelikanfåglar
Pelikanfåglar | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Underklass | Neornithes |
Infraklass | Neognata fåglar Neognathae |
Överordning | Neoaves |
Ordning | Pelikanfåglar Pelecaniformes |
Vetenskapligt namn | |
§ Pelecaniformes | |
Auktor | Sharpe, 1891 |
Pelikanfåglar (Pelecaniformes) är en ordning bland fåglarna vars taxonomi varit mycket omdiskuterad och genomgått stora förändringar vid flera tillfällen under historien. Pelikanfåglar är medelstora fåglar som häckar och födosöker i närheten av vatten, deras föda består av fisk och andra vattendjur. Häckningen sker kolonivis och de är monogama.
Systematik
Traditionellt har ordningen omfattat pelikaner (Pelecanidae), ormhalsfåglar (Anhingidae), fregattfåglar (Fregatidae), tropikfåglar (Phaethontidae), sulor (Sulidae) och skarvar (Phalacrocoracidae). Sentida studier visar dock att många av likheterna inom ordningen Pelecaniformes, som traditionellt använts för att definiera ordningen, är resultaten av konvergent evolution, och att gruppen är parafyletisk.[1].
För att bättre beskriva kunskapen kring dessa familjers släktförhållanden omfattar ordningen numera utom familjen pelikaner även träskonäbbar (Balaenicipitidae), skuggstorkar (Scopidae), hägrar (Ardeidae) och ibisar (Threskiornithidae), medan familjerna fregattfåglar, sulor, ormhalsfåglar och skarvar lyfts ut till den egna ordningen Suliformes.
Tropikfåglarna (Phaethontidae) och den förhistoriska närbesläktade familjen Prophaethontidae placerades traditionellt i ordningen, men molekulära och morfologiska studier indikerar att de inte är nära besläktade med vare sig Pelecaniformes eller Suliformes, och de placeras därför i den egna ordningen Phaethontiformes.
Kladogram
Kladogram som följer AOU 2009.[2] De taxa som traditionellt förknippats med pelikanfåglarna är markerade med fetstil:
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Referenser
- ^ Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144:2, s. 157–175. HTML sammanfattning
- ^ AOU Committee on Classification and Nomenclature (North & Middle America) Proposals 2009-C Arkiverad 13 augusti 2012 hämtat från the Wayback Machine.
|