Pelarhelgon
Stylit eller pelarhelgon var en sorts kristen asket, särskilt i Syrien och Palestina, som under 400- och 500-talen bedrev sina botövningar uppe på en pelare som var mellan 3 och 18 meter hög. Högst upp fanns en plattform med en liten hydda och dit en stege ledde upp. Pelaren tjänade samtidigt som predikstol, eftersom styliterna ofta drog till sig besökare som lyssnade till deras förkunnelse.
Det räknades som ett munklöfte att inte lämna pelaren. En tid var antalet pelarhelgon så stort, att de gällde som ett särskilt stånd inom den kristna kyrkan. Ett kloster byggdes ofta i närheten av en sådan pelare.
Den mest kände är Symeon styliten.
Källor
- Styliter i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
- Svensk uppslagsbok 1955
Media som används på denna webbplats
The image shows, in the foreground, the columns of the Olympian Zeus and, in the background, the Acropolis. The notes of the photographer (see below) provide more details about the image. Print of an engraving based on a daguerreotype photograph taken by Pierre-Gustave Joly (Joly de Lotbinière) in October, 1839. Engraved by Appert. Published with the caption L'Acropolis à Athènes in Excursions daguerriennes, Noël Paymal Lerebours publisher, Paris, first published in 1840 and 1841. This reproduction is from a reedition published in 1842.
Excerpt from the notes of Pierre-Gustave Joly:
"October 1839. View of the columns of Olympian Jupiter, taken from the left bank of the Ilyssos, from the stadium. There are 16 columns; above the last two columns of the main group, there is a small rough structure into which had lived an ascetic or holy man, so the people call those columns the fool's columns ; at their foot is seen the Arch of Hadrian on which is written on the side: here is the city of Hadrian. That arch is much taller than it looks here, the level of the base being below that of the columns of Jupiter. In the backgroud the Acropolis and the temple of Minerva or Parthenon."