Pekka Haavisto

Pekka Haavisto

Pekka Haavisto juni 2019.

Tid i befattningen
6 juni 2019–20 juni 2023
PresidentSauli Niinistö
StatsministerAntti Rinne
Sanna Marin
FöreträdareTimo Soini
EfterträdareElina Valtonen

Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
21 mars 2007
1987–1995
ValkretsHelsingfors

Gröna Förbundets partiordförande
Tid i befattningen
2018–2019
FöreträdareTouko Aalto
EfterträdareMaria Ohisalo
Tid i befattningen
1993–1995
FöreträdarePekka Sauri
EfterträdareTuija Brax

Tid i befattningen
17 oktober 2013–26 september 2014
PresidentSauli Niinistö
StatsministerJyrki Katainen
Alexander Stubb
FöreträdareHeidi Hautala
EfterträdareSirpa Paatero

Tid i befattningen
13 april 1995–15 april 1999
PresidentMartti Ahtisaari
StatsministerPaavo Lipponen
FöreträdareSirpa Pietikäinen
EfterträdareSatu Hassi

FöddPekka Olavi Haavisto
23 mars 1958
Finland Helsingfors, Finland
NationalitetFinländsk
Politiskt partiGröna Förbundet
ResidensHelsingfors
PartnerAntonio Flores (2002–)
Webbplatspekkahaavisto.com

Pekka Olavi Haavisto, född 23 mars 1958 i Helsingfors, är en finländsk politiker (grön).

Han har varit Gröna förbundets riksdagsledamot åren 19871995 och sedan 2007. Han har också varit partiets ordförande (1993–1995), landets miljöminister i regeringen Lipponen I (1995–1999) och Europeiska gröna partiets ordförande (20002006). Han har varit medlem i riksdagens försvarsutskott, kulturutskott, lagutskott, stora utskott och utrikesutskott.

Han har arbetat med uppgifter inom FN, som fredsförhandlare inom EU och som chefredaktör för tre tidningar.[1]

År 2012 ställde Haavisto upp som De Grönas presidentkandidat, där han i andra omgången ställdes mot Samlingspartiets Sauli Niinistö,[2] som vann valet. I andra omgången åtnjöt Haavisto brett stöd i Svenskfinland.[3] Från 2013 till 2014 var han utvecklingsminister i regeringarna Katainen och Stubb. I presidentvalet 2018 var han åter De Grönas kandidat och kom åter tvåa efter Niinistö. Mellan juni 2019 och juni 2023 var han utrikesminister i regeringen Rinne och den därpå följande regeringen Marin. Han kandiderade i presidentvalet 2024 via valmansförening. Haavisto förlorade mot Alexander Stubb i valets andra omgång.[4]

Privatliv

År 2002 ingick Haavisto registrerat partnerskap med Antonio Flores (född 1978), som ursprungligen kommer från Ecuador.[5][6] Haavisto är även discjockeyfritiden.[7]

Utmärkelser

  •  Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden, 6 december 1998[8]
  •  Militärens förtjänstmedalj, 4 juni 2008[9]
  •  Riddare av Hederslegionen, 2018[10]
  •  National Medal of Ghazi Muhammad Akbar Khan, 2021[11]
  •  Storkorset av Finlands Lejons orden, 6 december 2022[12]

[Redigera Wikidata]

Referenser

  1. ^ Eduskunta (Finlands riksdag): Pekka Haavisto (finska) Arkiverad 27 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Björkqvist, Jeanette. ””Det blir en promenadseger””. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/niinisto-slass-mot-gron-sensation_6789117.svd. Läst 23 januari 2012. 
  3. ^ ”"Forskare: Radikal förändring bland finlandssvenskarna"”. Arkiverad från originalet den 1 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120201182330/http://hbl.fi/nyheter/2012-01-30/yle-finlandssvenskarna-rostar-pa-haavisto. 
  4. ^ Peter, Buchert; Bjon, Sylvia. ”Alexander Stubb är Finlands nästa president: Jag är oändligt stolt”. www.hbl.fi. Hufvudstadsbladet. https://www.hbl.fi/artikel/a997a47d-72d0-57cc-86d9-00f2e09fbd0c. Läst 11 februari 2024. 
  5. ^ Kaleva.fi: Puoliso on puoli presidenttiä Arkiverad 14 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Ex-ministeri Pekka Haavisto rekisteröi parisuhteensa (finska)
  7. ^ https://www.hbl.fi/artikel/5d3b06a4-095e-4284-883e-6de2a85e465d
  8. ^ Kaius Niemi (red.), Vapaudenristin, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Helsingin Sanomat (på finska), Sanoma Media Finland, 6 december 1998, Wegelius, Heikki, läs online, läst: 13 december 2021 .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.savonsanomat.fi , läst: 28 maj 2023.[källa från Wikidata]
  10. ^ Pekka Haavisto (på finska), läs online, läst: 13 december 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.bakhtarnews.af , läst: 6 december 2023.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, ritarikunnat.fi , läst: 8 december 2022.[källa från Wikidata]

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

FIN Military Merit Medal BAR.svg
Ribbon bar: Military Merit Medal – Finland.
AFG National Medal of Ghazi Muhammad Akbar Khan ribbon.png
Författare/Upphovsman: Fons den Dekker, Licens: CC BY-SA 4.0
National Medal of Ghazi Muhammad Akbar Khan ribbon (Afghanistan)
FIN Order of the White Rose Commander BAR.png
Order of the White Rose Commander
Pekka Haavisto (pekka-haavisto-6598).jpg
Författare/Upphovsman:
OkändUnknown author
, Licens: CC BY 4.0
Ministers / Pekka Haavisto / pekka-haavisto-6598
FIN Order of the Lion of Finland 1Class BAR.png
Order of the Lion of Finland 1Class Ribbon