Pehr Zethelius

Pehr Zethelius, född 10 november 1740 i Ulrika Eleonora församling, Stockholm, död 8 juli 1810 i Stockholm, var en svensk guldsmed. Han var son till garvmästaren Erik Zethelius och Margareta Kristina Lund.

Biografi

Zethelius inskrevs som lärling 1756 hos sin morbror Per Petersson Lund, och blev gesäll 1760 och mästare 1766. Efter avlagt och visat ett godkänt mästarstycke i form av en kaffekanna övertog han sin morbrors verkstad. Pehr Zethelius var även åkare och tvingades under en tid att fly från Stockholm, sedan han varit inblandad i en lotteriskandal.[1]

Han upparbetade verkstaden till en av Sveriges ledande silververkstäder i slutet av 1700-talet. Zethelius tidigare arbeten präglas av rokokon, men han fick sin stora konstnärliga betydelse som pionjär av den gustavianska stilen och från slutet av 1770-talet framträdde han med självständigt formgivna föremål som kom att bli stilbildande för andra silversmeder. Hans produktion var mycket stor vissa år i slutet av 1700-talet stämplade han lika mycket silver om samtliga Stockholmsmästare tillsammans. Han är representerad vid Nationalmuseum[2] med en gustaviansk gräddsnipa från 1776 samt vid Nordiska museet, Hallwylska museet, Kungliga silverkammaren, Gustav V:s samlingar i Stockholm och Röhsska museet[3] i Göteborg. Han har därtill utfört arbeten för Lagfors kapell i Medelpad, Kalmar kyrka i Uppland och Bolmsö kyrka i Småland.[1]

Han gifte sig första gången 1767 med Christina Thunius, andra gången 1771 med Rosina Eliander och tredje gången 1778 med Catharina Emerentia Westrell. Bland barnen märks silversmederna Adolf (1781-1864) och Carl Zethelius (1783-1809) samt kokboksförfattaren Margaretha Nylander (1783-1876).

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Svenskt Silversmide 1520-1850, Andrén, Hellner, Hernmarck och Holmquist. 2000 s. 161 + s. 791.
  2. ^ Pehr Zethelius i Nationalmuseums samlingar
  3. ^ Röhsska museet
Auktoritetsdata