Pehr Stenberg

Pehr Stenberg
Född18 december 1758[1]
Umeå landsförsamling[1], Sverige
Död4 maj 1824[1][2] (65 år)
Umeå landsförsamling[1][2], Sverige
Medborgare iSverige[3]
Utbildad vidKungliga Akademien i Åbo
SysselsättningPräst[1], dialektolog[1], topografisk författare[1]
Noterbara verkPehr Stenbergs levernesbeskrivning: av honom själv författad på dess lediga stunder (fem volymer)
BarnGustaf Stenberg (f. 1801)
Carl Erik Stenberg (f. 1803)
Redigera Wikidata

Pehr Stenberg, född 18 december 1758 i Umeå socken, död 4 maj 1824 där, var en svensk präst, topograf, dialektolog och självbiografisk författare.

Pehr Stenberg var son till bonden Erik Persson och Anna Andersdotter i Stöcke söder om Umeå. Efter en tid i lära hos sin farbror Lars Ström, som var tullnär i Ratan, kom Stenberg till trivialskolan i Umeå. Därefter bedrev han akademiska studier i Åbo. Han inskrevs 1779 som student, prästvigdes 1786 och disputerade tre år senare på en avhandling om havtorn. Samma år, 1789, återvände han till Västerbotten och blev efter olika prästtjänster 1792 komminister i Umeå stadsförsamling och från 1804 till sin död 1824 komminister i Umeå landsförsamling.

Vid sidan av sin prästgärning var han sysselsatt med flera stora projekt, dels en detaljerad topografisk beskrivning över Umeå socken, dels en omfattande ordbok över umemålet. Men Stenbergs mest betydande arbete är hans öppenhjärtiga självbiografi, Pehr Stenbergs levernesbeskrivning, på nästan 5 000 handskrivna sidor. Detta verk, som har en tillkomsttid på över 40 år, är helt i klass med Årstafruns dagböcker men har andra kvaliteter, inte minst för att framställningen stilistiskt är närmast skönlitterär och har brev integrerade i narrationen[4]. Registret oräknat omfattar de fyra banden 1 693 sidor och liknas i en anmälan av Gunnar Balgård vid "en romanvärld av Tolstojs dimensioner".[5]

Pehr Stenberg var även botaniskt intresserad; hans herbarieblad är de äldsta bevarade från Övre Norrland. Han är också upphovsman till en postumt publicerad skrift om fågelfångst.

Hela hans produktion har blivit föremål för forskning. I oktober 2012 anordnades ett stort Pehr Stenberg-symposium vid Umeå universitet inför utgivningen av hans självbiografi, vars första del utkom 2014. Historisk tidskrift för Finland ägnade honom ett temanummer 2020 och 2023 utkom forskningsantologin Från Pehr Stenbergs värld, publicerad av Umeå universitet.[6]

Pehr Stenberg var gift två gånger. I äktenskapet med Elisabeth Turdfjæll, en syster till justitiekansler Jonas Gustaf Turdfjæll, blev han far till förste lantmätaren Gustaf Stenberg, komminister Pehr Stenberg och häradshövding Carl Erik Stenberg.

Bibliografi i urval

  • Stenberg, Pehr; Widmark, Gusten (1966-1973). Ordbok över Umemålet. Skrifter / utgivna genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. A, Folkmål, 99-0353353-5 ; 12. Uppsala. Libris 8207237. ISBN 91-7222-016-3 
  • Stenberg, Pehr; Wennstedt, Margit (1987). Pehr Stenbergs Umebeskrivning. Skrifter / utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 0348-6664 ; 10. Umeå: Johan Nordlander-sällskapet. Libris 620294 
  • Stenberg, Pehr; Elgh, Fredrik, Stenberg, Göran, Wennstedt, Ola (2014). Pehr Stenbergs levernesbeskrivning: av honom själv författad på dess lediga stunder. D. 1, 1758-1784. Urkunden, 0284-2734 ; 19. Umeå: Forskningsarkivet vid Umeå universitet. Libris 17171441. ISBN 9789176011089 
  • Stenberg, Pehr; Elgh, Fredrik, Stenberg, Göran, Wennstedt, Ola (2015). Pehr Stenbergs levernesbeskrivning: av honom själv författad på dess lediga stunder. D. 2, 1784-1789. Urkunden, 0284-2734 ; 20. Umeå: Forskningsarkivet vid Umeå universitet. Libris 17868536. ISBN 9789176011096 
  • Stenberg, Pehr; Elgh, Fredrik, Stenberg, Göran, Wennstedt, Ola (2015). Pehr Stenbergs levernesbeskrivning: av honom själv författad på dess lediga stunder. D. 3, 1789-1796. Urkunden, 0284-2734 ; 21. Umeå: Forskningsarkivet vid Umeå universitet. Libris 18662690. ISBN 9789176011102 
  • Stenberg, Pehr; Elgh, Fredrik, Stenberg, Göran, Wennstedt, Ola (2016). Pehr Stenbergs levernesbeskrivning: av honom själv författad på dess lediga stunder. D. 4, 1796-1807. Urkunden, 0284-2734 ; 22. Umeå: Forskningsarkivet vid Umeå universitet. Libris 19667062. ISBN 9789176011119 
  • Stenberg, Pehr; Elgh Fredrik, Stenberg, Göran, Wennstedt, Ola (2018). Pehr Stenbergs levernesbeskrivning: av honom själv författad på dess lediga stunder. D. 5, register. Urkunden, 0284-2734 ; 23. Umeå: Forskningsarkivet vid Umeå universitet. Libris 22508707. ISBN 978-91-7601-112-6 

Källor

Noter

  1. ^ [a b c d e f g] Pehr Stenberg, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Umeå landsförsamlings kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/HLA/1010219/F/1 (1808-1857), bildid: C0034544_00145, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 2 april 2018, ”Maj, 4,,Communist, Mag. Pehr Stenberg,1,16,65,16”.[källa från Wikidata]
  3. ^ Libris, 25 juni 2015, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Kristina Persson & Göran Stenberg, "Brev som kreativ resurs i Pehr Stenbergs levernesbeskrivning", Historisk tidskrift för Finland 2020:2, sid. 176–208
  5. ^ Balgård, Gunnar (5 april 2018). ”Som en romanvärld av Tolstojs dimensioner”. Västerbottens-Kuriren. http://fredrikelgh.se/wp-content/uploads/2018/04/180405-VK-G-Balgård-recension-av-PSL-e-del-5-1600x764.jpg. Läst 5 april 2018. 
  6. ^ https://www.umu.se/kalender/fran-pehr-stenbergs-varld_11857695/

Externa länkar


Auktoritetsdata