Pehr Herman Rosén von Rosenstein
| Pehr Herman Rosén von Rosenstein | |
| Född | 7 maj 1763 Uppsala, Sverige |
|---|---|
| Död | 29 september 1799 (36 år) Vasa, Finland |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Militär |
| Befattning | |
| Guvernör över Svenska S:t Barthélemy (1787–1790) Befäl, Svartholm (1796–1799) | |
| Föräldrar | Samuel Aurivillius Anna Margareta Rosén von Rosenstein |
| Släktingar | Måns von Rosenstein (syskon) Carl von Rosenstein (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Svärdsorden (1797)[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Pehr Herman Rosén von Rosenstein, ursprungligen Aurivillius, född 7 maj 1763 i Uppsala, död 29 september 1799 i Vasa, var en svensk militär och guvernör.[2][3][4][5][6] Mellan 1787 och 1790 var von Rosenstein guvernör över kolonin Svenska S:t Barthélemy.
Biografi
Uppväxt
Han föddes som femte barn till livmedikus Samuel Aurivillius (1721–1767) och dennes maka Anna Margareta Rosén von Rosenstein (1736–1772). Faderns familj upptogs i adelskap på hustruns sida den 8 maj 1773.[3][5]
Rosén von Rosenstein började i det militära och blev sergeant vid Uplands regemente [5] och 1779 fänrik vid Österbottens regemente.
Svenska S:t Barthélemy
Den 6 mars 1785 anlände Rosén von Rosenstein som garnisonsbefäl med fartyget Sprengtporten till S:t Barthélemy.[6]
Den 24 januari 1787 samlades öns nybildade medstyre Konseljen med von Rosenstein som ordförande.[6] I Konseljen ingick även Johan Norderling och fyra av öns svenska invånare. von Rosenstein utnämndes därefter i april 1787 till guvernör över Svenska S:t Barthélemy; han innehade ämbetet till juni 1790.[2][4][7]
Slavhandel var tillåten på ön och den 30 juni 1787 författade von Rosenstein nya lagar (Code Noir-Svarta koden) som skulle styra livet för öns slavar. Regelverket publicerades den 6 juli och genom lagstiftningen delades befolkningen in i tre grupper: Vita, fria kulörta och svarta slavar. Svarta koden byggde på "Code de la Martinique" skriven av Jacques Petit de Viévigne som fastställdes 1767 på grannön Martinique.[8][9]
Den 3 februari 1790 beviljades von Rosenstein sitt avsked och han lämnade S:t Barthélemy i juni samma år.[6]
Efter hemkomsten återgick Rosén till Österbottens regemente där han 1791 befordrades till premiärmajor och tjänstgjorde också som adjutant hos Carl August Ehrensvärd.[5] Rosén utnämndes även till riddare av Svärdsorden.
von Rosenstein gifte sig aldrig och dog 1799 i Vasa i Finland.[3][5]
Utmärkelser
Riddare av Svärdsorden, 1 november 1797[1]
Källor
- ^ [a b] läs online, Projekt Runeberg.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Worldstatesmen.org (läst 20 oktober 2012)
- ^ [a b c] Adelsvapen (läst 20 oktober 2012)
- ^ [a b] Rulers.org (läst 20 oktober 2012)
- ^ [a b c d e] Svenska adelns Ättar-taflor, Gabriel Anrep (läst 20 oktober 2012)
- ^ [a b c d] S. Barthélemy under svenskt välde, E Högström, sida 2, 6, 7 (läst 20 oktober 2012)
- ^ S:t Barthélemysällskapet, översikt (läst 20 oktober 2012)
- ^ Potomitan (läst 20 oktober 2012)
- ^ Memoires St Barth (läst 20 oktober 2012)
Externa länkar
| Ämbetstitlar | ||
|---|---|---|
| Företräddes av Salomon M von Rajalin | Guvernör över Svenska S:t Barthélemy 1787–1790 | Efterträddes av Carl F Bagge af Söderby |
Media som används på denna webbplats
Saint-Barthélemy i slutet av 1700-talet