Peder Sjögren

Peder Sjögren
Peder Sjögren omkring 1950.
Född	Gösta Tage Filip Peder Sjögren 29 april 1905 Braås, Småland
Död	28 april 1966 (60 år) Stockholm
Yrke	Författare
Nationalitet	Svensk
Språk	Svenska
Verksam	1937–1964
Maka	Vera Alexandrova Lokman (1937–1945; skilda) Lilian Fidler (1954–1966; hennes död)

Gösta Tage Filip Peder Sjögren, född 29 april 1905 i Braås, Sjösås socken, Kronobergs län, död för egen hand 28 april 1966 i Stockholm,^[1] var en svensk journalist, författare och tecknare.

Biografi

Peder Sjögren lärde i sin ungdom känna Dick Beer och beslöt att själv bli målare, men han upptäckte snart att det inte var bildkonstnär han ville bli. Efter en tids läroverksstudier i Uppsala och Stockholm flyttade han 1922 till Rom, där han bland annat studerade konst, och efter några år flyttade han vidare till Paris. Konststudierna blev dock endast en episod i hans utveckling, och efterhand kom han mer och mer att arbeta som journalist samt med sitt författarskap.

Åren fram till andra världskrigets utbrott bodde han huvudsakligen utomlands, främst i Spanien, och återgav sina upplevelser i skisser och resebrev i Dagens Nyheter där han var medarbetare 1930–1943. Under åren 1929–1937 ägde han ägde en farm i Spanien, och när det spanska inbördeskriget bröt ut engagerade han sig som frivillig på regeringssidan. Efter att kriget upphört reste han omkring i Nordafrika, Baltikum, Polen och Balkanländerna, men när det finska vinterkriget bröt ut deltog han i den svenska frivilligkåren 1939–1940.^[2] Redan vid denna tidpunkt hade han gjort sig känd som författare med boken Bar Barbar^[3] från 1937 med upplevelser från spanska inbördeskriget, och han gestaltade senare i en psykologiskt analyserande prosaroman sina rese- och krigsupplevelser i boken Svarta palmkronor 1944.^[4] Svarta palmkronor utspelar sig i den spanska hamnstaden Valencia, och beskriver en samling kvarlämnade skandinaviska sjömän. Den har efter debuten utkommit i fem upplagor och även filmatiserats 1968.^[5]

Hans andra roman Kärlekens bröd utkom 1945,^[6] och filmatiserades 1953.^[7] Det är ett passionsdrama med finska vinterkriget som fond. Även den blev en kritikersuccé, sålde bra, och befäste Peder Sjögrens position som en av Sveriges mest populära författare bland dem som debuterade på 1940-talet. Hans nästa roman Jag vill gå ned till Thimnath (1947) nådde dock inte samma framgångar. Denna berättartekniskt mycket komplicerade roman kräver en uppmärksam och läsvan läsare. Kritikerna var positiva men läsarna svek, och den sålde betydligt sämre än Sjögrens två tidigare romaner. Detta visade sig vara en trend som höll i sig. Sjögrens författarskap blev mer och mer en angelägenhet för kritikerkåren, men bland läsarna föll han i glömska.

Hans efterföljande romaner är alla mörka berättelser som har formen av berättartekniska experiment. Han har sedan dess ansetts som en svår och udda författare som har varit svår att sätta in i gruppbildningar och traditioner, en särling som inte passar in.

Sjögrens romaner bygger mycket på självbiografiskt stoff. Hans upplevelser som frivillig i både spanska inbördeskriget och finska vinterkriget ligger till grund för flera av hans romaner. I hela hans författarskap kan en existentialistisk färgad grundsyn på livet anas, och romanerna innehåller ofta moraliska diskussioner i en cynisk och pessimistisk ton. I bok efter bok möter en djup misstro mot rationalister och moralister. Han beskriver hur den officiella kyrkan och samhällets institutioner har förvandlat moral till falsk moralism, och han hyllar oförnuftet, drömmen och fantasin. Döden är ett centralt tema i hans författarskap, och han skrev även korta radiopjäser som till exempel Möte i parken (1962).

Sjögren tilldelades en av statens konstnärsbelöningar 1965. I några av hans tidigare prosaböcker illustrerade han själv texterna med surrealistiska bildmontage eller teckningar i en stil som påminner om Börje Veslen. Sjögren är representerad vid Moderna museet^[8] med ett par teckningar.

Familj

Peder Sjögren, som tidigare kallades Gösta Sjögren var son till godsägaren Carl Otto Sjögren och Anna Elin Charlotta Gleisner och gift första gången 1937–1945 med dansaren Vera Alexandrova Lokman och andra gången från 1954 med Lilian Fidler fram till hennes död 1966. Peder Sjögren tog sitt eget liv 1966, fem dagar efter hustrun Lilians död. Han är gravsatt i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.^[9]

Bibliografi

• Bar barbar. Stockholm: Bonnier. 1937. Libris 1376409  - Reportage från Spanska inbördeskriget.
• Svarta palmkronor : roman. Stockholm: Medén. 1944. Libris 8073214 
  • (på finska) Mustat palmut : romaani. Helsinki: Tammi. 1945. Libris 1813220 
  • (på tyska) Pappila, Palmen und telle Kerle (Schwartze Palmwipfel) : Roman. Hamburg. 1953. Libris 3052568 
  • (på danska) Sorte Palmer. Kjøbenhavn. 1945. Libris 1829310 
  • (på norska) Svarte palmekroner : roman. Oslo. 1947. Libris 1744093 
  • (på nederländska) Zwarte palmkronen. 's-Gravenhage. 1949. Libris 1680359 
• Kärlekens bröd : [roman]. Stockholm: Medén. 1945. Libris 1427203 
  • (på nederländska) Het brood der liefde : roman. Den Haag. 1948. Libris 3052566 
  • (på färöiska) Kærleikans breyð. Sandi: Nýlendi. 1983. Libris 428714 
  • (på danska) Kærlighedens brød. Kjøbenhavn. 1946. Libris 9872078 
  • (på engelska) Bread of love = Kärlekens bröd. Nordic translation series. Madison: University of Wisconsin Press. 1965. Libris 10692467. http://digital.library.wisc.edu/1711.dl/NordicTrans.SjogrenBread 
• Jag vill gå ned till Thimnath : roman. Stockholm: Medén. 1947. Libris 1427202 
• Mannen som försökte smita : roman. Stockholm: Norstedt. 1949. Libris 1427204 
• Damen : [roman]. Stockholm: Norstedt. 1951. Libris 1447492 
• Bikten : noveller. Stockholm: Norstedt. 1954. Libris 673273 
• Ta ner stjärnorna : berättelse. Stockholm: Norstedt. 1957. Libris 2363911 
• ”Högmodet”. Dödssynderna : sju enaktare. Stockholm: Bonnier. 1959. sid. 57-68. Libris 846490 
• Till minne : [noveller]. Stockholm: Norstedt. 1959. Libris 1221094 
• Tre man : [Radioteatern 1959]. Stockholm: Sveriges radio. 1959. Libris 21179283 
• ”Vårt nummer : dialog för radio”. Svenska radiopjäser 1959. Stockholm: Sveriges radio. 1959. sid. 135-145. Libris 3681760 
• ”Möte i parken : scen för radio”. Svenska radiopjäser 1962. Stockholm: Sveriges radio. 1962. sid. 203-219. Libris 3681763 
  • Möte i parken. Västerås: Riksteatern, Västeråsensemblen. 1973. Libris 13931213  - Ursprungligen radiopjäs. Här med mycket obetydliga förändringar för scenbruk.
  • (på engelska) Encounter in the park : a radio play. Entry for the Italia prize competition 1962 : sound radio : dramatic work. Stockholm: Sveriges radio. 1962. Libris 1785594 
• ”Lilla Amirka : radiopjäs”. Svenska radiopjäser 1963. Stockholm: Sveriges radio. 1963. sid. 161-191. Libris 3681769 
• Nobelfest : pjäs i en akt. Repertoaren, 99-0871088-5 ; 2. Stockholm: Sveriges dramatikerförbund. 1962. Libris 918183 
• Elis : [roman]. Stockholm: Norstedt. 1964. Libris 8073215 
• ”När hela universum nickade till : radiopjäs”. Svenska radiopjäser 1964. Stockholm: Sveriges radio. 1964. sid. 143-163. Libris 3681764 
• Storheten : [Radioteatern 1965]. Stockholm: Sveriges radio. 1965. Libris 21180418 
• ”Ganska hög feber : en feberfantasi för radio”. Svenska radiopjäser 1966. Stockholm: Sveriges radio. 1966. sid. 133-147. Libris 3681766 
• ”Lahmannströjan : radiopjäs”. Svenska radiopjäser 1967. Stockholm: Sveriges radio. 1967. Libris 3681770 
• Ung i Paris : [radiopjäs]. Stockholm: Sveriges radio. 1968. Libris 21178738 
• Dansörens fru - det sista numret : [dramatik]. Växjö: Regionteatern Blekinge/Kronoberg. 2003. Libris 21174732 

Samlade verk och urval

• Råttorna i Paris och andra berättelser / [i urval och med efterord av Peter Ejewall]. Uppsala: Janus. 1985. Libris 7753904. ISBN 9185986291 

Priser och utmärkelser

• 1948 – Tidningen Vi:s litteraturpris
• 1956 – Sixten Heymans pris
• 1964 – Svenska Dagbladets litteraturpris
• 1964 – De Nios Stora Pris

Källor

• Svenskt konstnärslexikon del V, sid 174, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390296
• Sjögren, Gösta Tage Filip Peder i Vem är det, sid 976, 1963
• Svenskt författarlexikon: 2. (1953) , 5. (1968)
• Tyrberg, Anders: G T F (Peder) Sjögren i Svenskt biografiskt lexikon Band 32, sid 360, 2003–2006

Noter

Vidare läsning

• Ejewall, Peter (1993). Det för mig ytterst intressanta mysteriet jag: en bok om Peder Sjögren. Lund: Ellerström. Libris 7758542. ISBN 91-86488-78-3 
• Forsgren, Peter (1992). "Att lyssna med ögat": studier i Peder Sjögrens 1940-talsromaner. Göteborg: Daidalos. Libris 7756975. ISBN 91-86320-86-6 
• Leandoer, Kristoffer (1983). Det barmhärtiga brottet: Peder Sjögren och hans roman Mannen som försökte smita. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12655040 
• Rydh, Sven-Eric (1992). Peder Sjögren - en småländsk krigsreporter. Memoria, 0283-3026 ; [19]92:1. Växjö: Kulturfören. Memoria. Libris 1415550 
• Tyrberg, Anders (1985). Peder Sjögrens romaner: en studie i berättarteknikens tematiska funktion. [s.l.]. Libris 7677960. ISBN 91-7970-060-8 
• Tyrberg, Anders (1996). Skuldkänslans broderskap: en bok om Peder Sjögrens romaner = [The brotherhood of guilt] : [a study of Peder Sjögren's novels]. Stockholm: Carlsson. Libris 7622081. ISBN 91-7203-092-5 
• Uppman, Agneta (1997). Tala enkelt om sorgen: en bok om min styvfar Peder Sjögren. Stockholm : Norstedts. Libris 7157330. ISBN 91-1-971432-7
• Yrlid, Rolf (2006). Till Madrid: tre svenskars närvaro under det spanska inbördeskriget. Stockholm: Atlantis. Libris 10154520. ISBN 91-7353-133-2 

Externa länkar

• Peder Sjögren i Libris