Peder Hersleb
Peder Hersleb | |
Född | 25 mars 1689[1][2] Steinkjers kommun, Norge |
---|---|
Död | 4 april 1757[1][2] (68 år) Köpenhamn |
Medborgare i | Norge |
Utbildad vid | Köpenhamns universitet |
Sysselsättning | Präst |
Befattning | |
Luthersk biskop i Oslo stift (1730–1737) Biskop (1737–1757) | |
Redigera Wikidata |
Peder Hersleb, född den 25 mars 1689 i Trondhjems stift, död den 4 april 1757, var en norsk teolog.
Hersleb, som blev student 1703 och magister 1713, kallades till fältpräst 1714. Efter att ha varit kyrkoherde i Gunderslev på Falster från 1718 blev han kung Fredrik IV:s hovpredikant i Köpenhamn 1725.
Hersleb befordrades 1730 till biskop över Kristiania stift. Som sådan arbetade han ivrigt på allmogens upplysning och verkade i synnerhet för konfirmationens införande. 1737 blev han biskop i Själlands stift.
Bland hans skrifter märks särskilt Guds børns daglige adgang til nådestolen, vilken länge var den i Norge mest spridda andaktsboken och även i Sverige, under titeln Guds barns dageliga framträdande (eller dagliga framgång) till nådastolen, utkommit i ett mycket stort antal upplagor (senast utgiven 1878).
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hersleb, 1. Peder, 1904–1926.
Noter
- ^ [a b] Store norske leksikon, Peder Hersleb.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Dansk Biografisk Lexikon, Peder_Hersleb, Peder Hersleb, läs online.[källa från Wikidata]
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Peder Hersleb