Pavane
Pavane [-va’n], via franska från italienskans Pava’na (Padova’na),[1] är en pampig renässansdans av italienskt ursprung (från Padua).[2] Den går i jämn takt och gravitetisk rörelse, och var särdeles omtyckt på 1500-talet. Den blev snabbt populär vid de kungliga hoven runt om i Europa.
På densamma följde vanligen en raskare efterdans i tretakt (gaillarde och dylika). I danssvitmusiken på 1600-talet gjordes pavane till bärare av den patetiska stilen. I Spanien dansades pavane när man bar sorg, vilket gav dansen en karaktär av allvar.
Pavanen är långsam och går i 2/4-takt eller 4/4-takt.[2]
Ibland har pavaner skrivits även i senare tid. Ett känt exempel är Maurice Ravels "Pavane för en död prinsessa" från 1899.[3]
Referenser
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Pavane, 1904–1926.
Noter
- ^ ”pavane - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pavane. Läst 14 oktober 2022.
- ^ [a b] ”pavane - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pavane. Läst 14 januari 2022.
- ^ ”Maurice Ravel - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/maurice-ravel. Läst 14 januari 2022.
