Paulina Brandberg

Paulina Brandberg

Paulina Brandberg 2024.
Sveriges jämställdhetsminister- och arbetslivsminister
Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
18 oktober 2022
MonarkCarl XVI Gustaf
StatsministerUlf Kristersson
FöreträdareEva Nordmark
Född11 november 1983
Lund, Malmöhus län
NationalitetSverige Svensk
Alma materLunds universitet (LL.M.)
YrkeÅklagare

Paulina Brandberg, född 11 november 1983 i Lund i Malmöhus län, är en svensk jurist och liberal politiker. Sedan 2022 är hon Sveriges jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister, tillika arbetslivsminister, i Regeringen Kristersson.[1]

Hon arbetade från 2010 på Åklagarmyndigheten vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Hon är även tidigare rättspolitisk expert och debattör för Liberalerna. År 2021 utsågs Brandberg till årets svensk.

Biografi

Åklagarkarriär

Paulina Brandberg föddes 1983 i Lund. Hon studerade juristprogrammet vid Lunds universitet åren 2003–2008 och avlade juristexamen (LL.M) i juni 2008. Hon har även studerat kurser i juridik vid Hong Kong University och Suffolk Law School i Boston. Hon är bosatt i Stockholm med sin man och deras barn.[2][3]

Efter sin juristexamen började Brandberg arbeta som biträdande jurist vid Advokatfirman Lindahl i Malmö där hon arbetade i drygt ett halvår. Hon började sedan arbeta som tingsnotarie vid Helsingborgs tingsrätt åren 2008–2010. Efter notariemeriteringen blev hon åklagare 2010, först vid Malmö åklagarkammare och sedan vid Stockholms åklagarkammare. Hon gjorde ett uppehåll från åklagaryrket mellan juni 2018 och augusti 2019 då hon under drygt ett år arbetade som departementssekreterare vid Justitiedepartementet. Sedan september 2019 arbetar Brandberg som kammaråklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet i Stockholm där hon har haft flera uppmärksammade mål gällande gängrelaterad brottslighet.[4]

Politisk karriär

Sedan början av 2020 har Brandberg aktivt deltagit i den rättspolitiska samhällsdebatten. Genom ett stort antal tv-framträdanden, Twitterinlägg[5] och debattartiklar har hon bedrivit opinionsbildning kring frågor om skärpt lagstiftning och andra åtgärder för ökad brottsbekämpning. Hon har även varit fristående kolumnist på Expressens ledarsida.[6] Brandberg har varit särskilt aktiv i frågor som rör sexual- och relationsbrott samt gängrelaterad brottslighet. Hon har bland annat drivit frågan om en reform av den så kallade omedelbarhetsprincipen[7] och argumenterat för förvaringsstraff för grova brottslingar med hög återfallsrisk.[8]

Brandberg kandiderade för Liberalerna i riksdagsvalet 2022. Hon fick i uppdrag att utreda lämpliga partiförslag till nya politiska åtgärder mot den grövsta kriminaliteten.[9][10] Efter valet utsågs hon till Sveriges jämställdhetsminister och arbetslivsminister i Regeringen Kristersson.[1]

Priser och utmärkelser

Tidskriften Fokus utsåg henne till Årets svensk 2021.[11]

Brandberg har av Ohlininstitutet utsetts till Årets nätdebattör 2020.[12]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] ”Sverige får en ny regering”. SVT Nyheter. 11 augusti 2022. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/senaste-nytt-om-svensk-politik-och-valet-2022. Läst 18 oktober 2022. 
  2. ^ ”Om mig | Paulina Brandberg”. Paulina Brandberg -. https://www.paulinabrandberg.se/om-mig. Läst 23 januari 2022. 
  3. ^ ”Paulina Brandberg - Stockholms läns Riksdag”. liberalerna.cand.assembly-voting.com. Arkiverad från originalet den 23 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220123163201/https://liberalerna.cand.assembly-voting.com/stockholm_riksdag/profiles/rgcmmfc9-paulina-brandberg. Läst 23 januari 2022. 
  4. ^ ”Mitt CV | Paulina Brandberg”. Paulina Brandberg -. https://www.paulinabrandberg.se/mitt-cv. Läst 23 januari 2022. 
  5. ^ ”https://twitter.com/pau_brandberg”. Twitter. https://twitter.com/pau_brandberg. Läst 23 januari 2022. 
  6. ^ ”Paulina Brandberg”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/ledare/paulina-brandberg/. Läst 23 januari 2022. 
  7. ^ ”"Omedelbarhetsprincipen - ett stelbent hinder för åklagare i bevisföringen"”. Dagens Juridik. 18 augusti 2020. https://www.dagensjuridik.se/debatt/omedelbarhetsprincipen-ett-stelbent-hinder-for-aklagare-i-bevisforingen/. Läst 23 januari 2022. 
  8. ^ ”Låt farliga vara inlåsta – efter avtjänat straff”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/vQ1A2l. Läst 23 januari 2022. 
  9. ^ ”L vill ge polisen 500 miljoner extra”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/x8O2XG. Läst 23 januari 2022. 
  10. ^ ”Liberal budgetsatsning och utredning för trygghet i hela landet”. Liberalerna. 21 september 2021. https://www.liberalerna.se/nyheter/liberal-budgetsatsning-och-utredning-for-trygghet-i-hela-landet. Läst 23 januari 2022. 
  11. ^ ”Årets svensk utsedd: Paulina Brandberg”. Fokus.se. 26 februari 2022. https://www.fokus.se/arets-svensk/arets-svensk-utsedd-paulina-brandberg-ratt-ska-vara-ratt/. Läst 26 januari 2022. 
  12. ^ ”Årets nätdebattör för 2020 utsedd! -”. 25 februari 2021. https://ohlininstitutet.se/2021/02/25/arets-natdebattor-for-2020-utsedd/. Läst 23 januari 2022. 
Sveriges regering (Regeringen Kristersson)
Statsminister
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Statsministerns ställföreträdare
Departementschefer
Övriga statsråd

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Paulina Brandberg.png
Författare/Upphovsman: Lowelilliehorn, Licens: CC BY-SA 4.0
Jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg 2024