Paul Lempelius

Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2023-09) Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan.

Paul Lempelius eller Paulus Andreae, född omkring 1592, död 29 september 1665, var en finlandsfödd skolrektor och präst verksam i Tallinn och i Röicks församling på Dagö. Om honom används även efternamnet Schröder och Scraderus.

Lempelius var son till Andreas Petri Scraderus (Schröder), hjälplärare i Åbo och senare kyrkoherde i Lembois, samt till Valborg Tynisdotter.^[2] Lempelius föddes omkring 1592 i Lembois och tog sitt efternamn efter sin födelseort. Han läste vid Katedralskolan i Åbo och examinerades år 1622 med utmärkta resultat. Titulerades som doktor 1624, trots att han inte hade studerat vid något universitet.

Mellan 1622 och 1624 arbetade han som lärare vid Tallinns katedralskola. Efter sin prästvigning den 1 juli 1624 blev han rektor vid samma skola fram till 1625. Till rektorns uppgifter hörde att bistå domprosten vid predikningar. Av okänd anledning avsattes han i augusti 1625. Sedan kallades han att tjäna som församlingspräst i en nybildad församling med centrum i Röicks och vigdes till denna tjänst den 7 september 1627.

I byn Pihla stod vid den tiden ett kapell byggt i trä. År 1628 bekräftade Jakob De la Gardie, som var länsherre över Dagö, utnämningen och fastställde de nya församlingsgränserna. Gudstjänsterna hölls gemensamt för både svenskar och ester, med predikningar på båda språken. År 1630 lät Lempelius bygga en ny kyrka och 1635 en ny prästgård. År 1633 uppförde han en av de första skvaltkvarnarna i trakten. Lempelius var tillsammans med kaplanen de första som ägnade sig åt folkbildning på orten. Han fortsatte att verka i församlingen fram till sin död 1665.

Lempelius var redan 1625 gift med Catharina Wyck, dotter till köpmannen och borgaren i Hapsal, Hans Wyck, och Sofia Netebohm. Vid tidpunkten för deras äktenskap var hon en ung änka. År 1642 besökte Paul Åbo för att "deponera sina söner" för studier vid Akademien och samtidigt hämta sina böcker och sitt föräldraarv. Hans resa till Åbo ledde till att familjen år 1642 anställde en smålänning, Jonas Nicolai Kempe, som hade utexaminerats från Tartu universitet, som informator åt barnen. Han blev senare kaplan i församlingen år 1644. Catharina rymde 1647 med honom till Åbo, men de greps och sändes tillbaka till Tallinn för rättegång och avrättning år 1649. Innan den tragiska avslutningen undersökte Lempelius möjligheten att få arbete i Dorpats stift och flytta dit med sin hustru och barn. Lempelius gifte om sig och hans änka levde fortfarande år 1669 i Röicks.

Övrigt

Romanen Prästen i Reigi

Aino Kallas gav 1926 på finska ut romanen Reigin pappi: Hiidenmaalainen tarina (på svenska Prästen i Reigi: En berättelse från Dagö). År 1928 gavs den ut på estniska och år 1936 på svenska i översättning av Bertel Gripenberg på Albert Bonniers förlag. Den bygger delvis på historiskt material om Paul Lempelius som efter en brand som dödade ett barn sändes som pastor till Röicks. Hans hustru Catharina Wycken föll dock för hjälpprästen Jonas Kempe och de flydde till Åbo, blev gripna och sända till Tallinn. Där avrättades de medan Paul Lempelius liv fortsatte i Röicks.^[3]

Reigi õpetaja (opera)

Operan Reigi õpetaja har komponerats av Eduard Tubin 1971. Librettot har skrivits av Jaan Kross och bygger på Aino Kallas roman Prästen i Reigi. Eftersom huvudrollen i operan var en präst, vilket väckte anstöt i Sovjetunionen, sköts urpremiären upp till 1979 på Vanemuine-teatern i Tartu och sedan 1988 på Estlands nationalopera. Tubin gjorde också en svenskspråkig version av operan. Nordiska Musikförlaget/Gehrmans Musikförlag har 1974 publicerat en CD med teaterns föreställning. Dirigent var Paul Mägi.^[4]

Reigi õpetaja (film)

Reigi õpetaja är en estnisk långfilm från 1977. Filmen bygger på Aino Kallas roman med samma namn och har anpassats för film av Valentin Kuik. Regissör var Jüri Müür och i huvudrollen som Paulus Andreas Lempelius ses Mikk Mikiver.^[5]

Referenser

Noter

Litteratur

• Aarma, L: Paul Lempelius i Aarma, G. & T: Põhja-Eesti vaimulike lühielulood 1525–1885 (Korta biografier om det nordestniska prästerskapet 1525–1885), Tallinn 2007, II s. 267
• Cederberg, A.R: Suomalainen aines Baltian kirkon ja koulun palveluksessa vuoden 1561:n jälkeen (Det finska inslaget i kyrkors och skolors tjänst i Balticum efter år 1561), Genealogiska samfundets i Finland Årsskrift 21, Helsingfors 1937, s. 110-149
• Hein, K: Ajaloolised isikud eesti ilukirjanduses' ' (Historiska personer i estnisk skönlitteratur), EstadaK 2012
• Hein, K: Reigi õpetaja lugu: armukolmnurk Hiiumaal lõppes pastori naise ja tema armukese pea maharaiumisega (Berättelsen om läraren i Reiki. En kärlekstriangel på Dagö slutade med halshuggningen av pastorns fru och hennes älskare) Eesti Naine 11.1.2017
• Jaago, K: Täiendusi Reigi kirikuõpetaja Paul Lempeliuse eluloole (Tillägg till biografin om kyrkoherden i Reigi Paul Lempelius), Artiklite kogumik, Eesti Ajalooarhiivi toimetised 2, Tartu 1997
• Mäeumbaed, V. & H.E Rebassoo: Tuletorniring ehk veel üks võimalus tutvumiseks Hiiumaaga (Fyrturen är ett annat sätt att lära känna Dagö), Eesti Raamat, Tallinn 1973, s. 22
• Paucker, H.R. (utg.): Ehtslands Geistlichkeit. In geordneter Zeit- und Reihefolge, Reval 1849, s. 322
• Põldvee A: Järelsõna (Efterord) till Eesti Päevalehts nyutgåva av Aino Kallas bok Reigi õpetaja, Akadeemia 2008
• Roosma, M: "Reigi õpetaja" ja úrikud, ("Prästen i Reigi" och dess källor), Paar sammukest eesti kirjanduse uurimise teed. Uurimusi ja materjale VI, Tallinn 1969
• Thomson, E: Tallinna Toomkooli Ajalugu (Tallinns katedralskolas historia), Tallinna Toomkool 2019
• Tiik, L: Tuulikute maa (Väderkvarnarnas land), Nõukogude Hiiumaa 30.10.1980 nr 3