Paul Hymans

Paul Hymans
Född	23 mars 1865[1][2][3] Ixelles[4], Belgien
Död	8 mars 1941[1][2][3] (75 år) Nice[5]
Begravd	Ixelles begravningsplats[6]
Medborgare i	Belgien
Utbildad vid	Université libre de Bruxelles (1834-1969)
Sysselsättning	Universitetslärare, jurist, diplomat, politiker, advokat
Befattning
Ledamot av Belgiens representantkammare Ambassadör Belgiens utrikesminister (1918–1920) Belgiens utrikesminister (1924–1925) Belgiens justitieminister (1926–1927) Belgiens utrikesminister (1927–1934) Belgiens utrikesminister (1934–1935) Belgiens utrikeshandelsminister Theunis IV government (1934–1935)
Politiskt parti
Liberala partiet
Maka	Thérèse Goldschmidt
Utmärkelser
Storkorset i Nederländska Lejonorden (1925)[7] Storkorset av Kristusorden Storkors av Vita örns orden Storkors av Sankt Olavs orden Uppgående solens orden, första klass Storkorset för Peruanska Solorden Storkors av Hederslegionen Storkors av Gregoriusorden Riddare med storkors av Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden Riddare av Hederslegionen Storkors av Sankt Stefansorden Skanderbegorden Storkorsriddare av Sankt Mauritius och Sankt Lazarusorden Bolivars bysts orden Storkorset av isländska falkorden Adolf av Nassaus civil- och militärförtjänstorden Storkorset av Karl III:s orden Kommendör med stora korset av Vasaorden Tre Stjärnors orden, första klass Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden Storkors av Kronorden Vita örnens orden Sankt Stefansorden Storkorset av Rumänska Stjärnans orden Orde del Cóndor de los Andes grado Gran Cruz Etiopiska Stjärnorden Storkors av Leopoldorden Muhammed Ali-orden Första graden av Danilo I:s orden Dannebrogorden
Redigera Wikidata

Paul Hymans, född 23 mars 1865, död 8 mars 1941, var en belgisk politiker. Han var son till Louis Hymans och brorson till Henri Hymans.

Hymans blev advokat i Bryssel 1885, och var professor i jämförande parlamentarisk historia där 1898-1914. Han blev 1900 liberal deputerad och senare partiets främste man. Vid första världskrigets utbrott var Hymans en av förgrundsfigurerna i belgisk politik, och spelade då och senare en framträdande roll i förhandlingarna med ententermakterna, sändes i speciell mission till president Woodrow Wilson i augusti 1914 och var senare samma år minister utan portfölj. 1915-17 var han sändebud i London och samtidigt inrikes-, respektive reparationsmininster. 1918-20 var han utrikesminister och Belgiens 1:a delegerade vid fredskonferensen 1919, 1920 president i Nationernas förbunds första församling. Under de följande freds- och ekonomiska konferenserna var han en av huvudpersonerna och Belgiens delegat hos Nationernas förbund 1920-25, samt flera gånger medlem av dess råd. På nytt utrikesminister 1924-25 och justitieminister 1926-27, fungerade Hymans från 1927 som utrikesminister i Henri Jaspars, Jules Renkins och Charles de Broquevilles regeringar. Hymans var en beprövad skiljedomare i internationella tvister, och var våren 1932 ordförande i den extra folkförbundsförsamlingen på grund av stridigheterna Kina-Japan.

• Carlquist, Gunnar, red (1932). Svensk uppslagsbok. Bd 13. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 578-79