Paul Hedqvist

Paul Hedqvist
Paul Hedqvist, .
Född21 juli 1895[1]
Stockholm[2]
Död23 juni 1977[1] (81 år)
Stockholm[2]
Medborgare iSverige
Utbildad vidArkitekturskolan KTH
SysselsättningArkitekt[1], universitetslärare, stadsplanerare
ArbetsgivareKungliga Akademien för de fria konsterna
Noterbara verkSkatteskrapan och DN-skrapan
Utmärkelser
Prins Eugen-medaljen (1954)
Redigera Wikidata
Paul Hedqvist i sitt arbetsrum 1947.

Paul Gunnar Hedqvist, född 21 juli 1895 i Stockholm, död 23 juni 1977 i Stockholm, var en svensk arkitekt som ritade övervägande i funktionalistisk stil. Paul Hedqvists arkitektur har präglat Stockholms stadsbild i hög grad. Han var arkitekt bakom stora byggen som Tranebergsbron, Västerbron, Bromma flygplats, Skatteskrapan och DN-huset. Dessutom stod han som arkitekt för ett 60-tal skolbyggnader runtom i Sverige.[3]

Liv och verk

Ritningsstämpel med Hedqvists signatur.
Hedqvist och Gustaf VI Adolf, 1961.
Eskilstuna badhus i stram funktionalism.

Paul Hedqvist växte upp på Södermalm i Stockholm. Familjen var inflyttad från Hälsingland och fadern Carl Erik Hedqvist var föreståndare för Lindgrenska uppfostringsanstalten på Bangårdsgatan. Fadern var också engagerad i Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Paul Hedqvist gifte sig 1923 med Greta Price.[4] Hans smeknamn var "Pulon".[5]

Paul Hedqvist läste vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm 1914-1918. Hans lärare på KTH var Lars Israel Wahlman (husbyggnadslära), Erik Lallerstedt (arkitektur), Per Olof Hallman (stadsanläggningslära) och Carl Bergsten (ornamentik).[6] 1918-1920 besökte han Kungliga Konsthögskolan och företog därefter studieresor till Paris, Tunis, Sicilien och Grekland.[7] Sedan praktiserade Paul Hedqvist hos Ragnar Östberg och Cyrillus Johansson.

År 1924 startade han en egen arkitektverksamhet tillsammans med kompanjonen och tidigare kurskamraten David Dahl. Under 1920-talet genomförde Hedqvist och Dahl en lång rad arkitekttävlingar. Bland dem finns tävlingen om Katarina realskolaSödermalm, som förde direkt till ett uppdrag. Efter 1920-talet gick de skilda vägar med undantag för Västerbron och Tranebergsbron som de projekterade gemensamt.

Hedqvist anställdes vid Byggnadsstyrelsen 1925, och blev 1927 Tekniska högskolans första assistent i arkitektur under Erik Lallerstedt, som var professor.[8] Från 1931 var Hedqvist byggnadsråd. Snart blev Hedqvist intresserad av de nya funktionalistiska idéerna från Tyskland med Walter Gropius och Bauhausskolan i spetsen. Hans första arbeten i denna stilriktning är Katarina realskola i Helgalunden, Stockholm från 1930-31 och Badhuset i Eskilstuna från 1930.

Typisk för Hedqvist var rätvinkligheten och förkärleken för kvadratiska proportioner i fasad- och fönsteruppdelning. Kvadraten som proportion och blocket som volym förekom bland annat i Eskilstuna badhus från 1933. Byggnaden tillkom efter en inbjuden tävling som Hedqvist vann med sitt förslag ”Gå och bada”. Typiskt för badhuset i Eskilstuna är bassängrummets sju våningshöga fönster som utformades som en stående dubbelkvadrat. Mot det står fasadernas stora, rena putsytor i ljus kulör. Det arkitektoniska släktskapet med Hedqvists Lovö vattenverk från samma år är tydligt.[9] Hedqvists byggnad väckte både nationell och internationell uppmärksamhet. Men allmänheten och arkitektkollegan Ragnar Östberg var kritiska till den avskalade funkisarkitekturen.[10] Idag är byggnaden q-märkt.

Stockholmsutställningen 1930 var Hedqvist en av arkitekterna bakom den mycket uppmärksammade bostadsavdelningen, tillsammans med bland annat Gunnar Asplund, Sven Markelius, Uno Åhrén och Sigurd Lewerentz.[11]

Hedqvist var en mycket mångsidig arkitekt. Till hans verk hör bostads-, kontorshus, tekniska anläggningar, idrottsanläggningar och inte minst ett 60-tal skolbyggnader runtom i Sverige, vilket gjorde honom till landets främste skolhusarkitekt. Han anlitades gärna som domare i arkitekttävlingar. Som mest hade Hedqvists kontor ett 30-tal medarbetare. Under årens gång arbetade hos honom bland andra Helge Zimdal, Holger Blom, Sven Backström, Nils Sterner, Nils Tesch, Carl Nyrén, Léonie Geisendorf, Peter Celsing och Nils Islinger.[12] Hedqvist var verksam i sitt yrke ända fram till sin död 1977. Hans sista genomförda arbete var laboratorium och kontor för Socialstyrelsens läkemedelsavdelning i Uppsala (1973-1976).

Stadsplaneraren

Paul Hedqvist kommenterar sitt förslag med sex höghus i Expressen den 19 maj 1952.

Hedqvist var professor på Kungliga Konsthögskolan (1938-48) och stadsplanearkitekt i Stockholm. Som sådan engagerade han sig i planeringsarbetena för Norrmalmsregleringen och speciellt i frågan om Hötorgsskraporna. Redan tidigt i sin karriär, 1924-1929, tjänstgjorde han på Stockholms stadsplanekontor. Tillsammans med sina kollegor kom han snart i konflikt med Albert Lilienberg, den 1927 nytillträdde stadsbyggnadsdirektören. Striden gällde bland annat Sveavägens södra avslut, som Lilienberg ville ha vid Gustav Adolfs torg, medan Hedqvist och kollegor talade för ett slut vid dagens Sergels torg. Bakom sig hade Hedqvist borgarrådet Yngve Larsson, som satte stort tilltro till dennes idéer.[13]

Höghusen vid Hötorget hade diskuterats i åratal, redan 1928 hade Artur von Schmalensee kommit med ett förslag med nio 30-våningshöghus. Men det fanns idéer med både två, tre, fyra och sex höghus. Att det skulle bli en viktig accent med höghus i citykärnan var alla överens om, mindre om utformningen. Länge arbetade Stadsbyggnadskontoret med ett alternativ med fyra höghus, men man ville ha ett högt exploateringstal (utnyttjandegrad) och då hade fyra höghus blivit klumpigare än fem smäckra för samma exploateringstal.

Samtidigt gav antalet fem en annan dynamik än fyra, eller som David Helldén, arkitekt vid stadsbyggnadskontoret, uttryckte det: " ...man ger en dam fem rosor, inte fyra." Paul Hedqvist tyckte ändå att stadsbyggnadskontorets förslag liknade ett "Grönköpings Manhattan", hans eget förslag med sex stjärnhöghus betecknades i debatten som ett "Gröndals Manhattan" (Backström & Reinius' Stjärnhusen, Gröndal var just aktuella då).[14] I Hedqvists förslag skulle Sergelhuset, Tekniska skolan och Nya Elementarskolan kunna vara kvar, men det vann inget gehör.[13]

Sagt om Paul Hedqvist

Arkitekt Carl Nyrén, som arbetade på Hedqvists kontor på 1940-talet beskrev chefens arbetsplats som ”en enkel (magisk) trästol och ett rent arbetsbord”. Hedqvists skissarbete utfördes på fri hand och löste alla planer på en gång: ”Skitenkla planer – elegant”.[15]

Verk i urval

  • I kronologisk ordning.
Flatenbadet (1934).
Fredhälls folkskola (1938).
Skanskvarnsskolan (1945).
Skatteskrapan (1956).
Bostäder
Anläggningar
Skolor
Kontorshus
Broar

Bilder, verk i urval

I kronologisk ordning.

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  3. ^ Allpere (2009), s. 13
  4. ^ Allpere (2009)
  5. ^ http://www.dn.se/arkiv/kultur/arne-carlheimgyllenskold
  6. ^ Allpere (2009), s. 47
  7. ^ Allpere (2009), s. 61
  8. ^ Allpere (2009), s. 65
  9. ^ Allpere (2009), s. 136
  10. ^ Allpere (2009), s. 137
  11. ^ Bedoire (1977), s. 232
  12. ^ KulturNav: Islinger, Nils
  13. ^ [a b] Allpere (2009), s. 19
  14. ^ Rudberg (1989), s. 143
  15. ^ Allpere (2009), s. 35

Tryckta källor

Vidare läsning

  • Sommar, Ingrid; Lindman Åke E:son (2006). Funkis: stilen som byggde Sverige. Stockholm: Forum. sid. 37-48. Libris 10138809. ISBN 9789137128603 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Thorildsplans gymnasium 2012a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Thorildsplans gymnasium, Stockholm i mars 2012
DN SWECO 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
DN-skrapan och bakom den f.d. Huset för Svenska dagbladet
Skatteskrapan 1968.jpg
Skattehöghuset i kvarteret Gamen, vy från Bondegatan, arkitekt Paul Hedqvist
Stapelbäddsparken, Malmö.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Nyboda 2009b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Nybodahöjden i Stockholm, före detta Nybodahemmet
Hedqvist Gustaf VI Adolf 1961.jpg
Paul Hedqvist förklarar för Gustav VI Adolf Henning Larsens vinnande förslag för ett nytt universitet vid Frescati
Paul Hedqvist 1952.jpg
Arkitekt Paul Hedqvist i en tidningsartikel om Nedre Norrmalm
Flatenbadet 1937.jpg
Författare/Upphovsman: Karl Sandels, Licens: CC BY-SA 3.0
Flatenbadet: Entrén till badet under sommaren 1937
Musikhögskolan Stockholm.jpg
Författare/Upphovsman: Udo Schröter, Licens: CC BY-SA 3.0
Kungliga Musikhögskolan i Stockholm
Franska huset Stockholm 2014a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
"Franska huset", Folkungagatan 65, arkitekt Paul Hedqvist
Vanadisbadet2014a.jpg
Författare/Upphovsman: Vanadisbadet 2014, Licens: Attribution
Vanadisbadet 2014
Vattenverk Luvon 2008.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
"Lovö vattenverk" på Lovön, Stockholms län (arkitekt Paul Hedqvist)
Skanskvarnsskolan 1940-tal (3).jpg
Författare/Upphovsman: Rosenberg, Carl Gustaf Edvard, Licens: CC0
Skanskvarns folkskola, (Skanskvarnsskolan) arkitekt Paul Hedqvist
Hovet juni 2014.jpg
Författare/Upphovsman: Mangan02, Licens: CC BY-SA 3.0
Hovet - Johanneshovs isstadion
Vasastadens kommunala flickskola ritningsstämpel 1952a.jpg
Författare/Upphovsman: Paul Hedqvist, Licens: CC0
Ritningsstämpel med Hedqvists signatur
Flatenbadet mars 2012a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Flatenbadet mars 2012a
Vattenpalatset.jpg
Bild på badhuset Vattenpalatset i Eskilstuna. Tagen från hamngatan.
Aeroflot Yakovlev Yak-40 in Sweden.jpg
Författare/Upphovsman: Lars Söderström, Licens: CC BY-SA 3.0
Yakovlev Yak-40 of Aeroflot at Bromma Airport
Fredhälls folkskola hist bild (1).jpg
Författare/Upphovsman: Rosenberg, C. G., Licens: CC0
Fredhälls folkskola, på Kungsholmen, arkitekt Paul Hedqvist
Trafikflyget 4 Bromma, 2014a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Trafikflyget 4 Bromma, arkitekt Paul Hedqvist, numera "Best Western Plus"
Eskilstuna badhus bassängen.jpg
Eskilstuna badhus (numera kallat "Vattenpalatset")
Alsten 2.jpg
(c) I, Holger.Ellgaard, CC BY-SA 3.0
Stadsdelen Ålsten i Bromma.
Polhem 1.jpg
(c) I, Holger.Ellgaard, CC BY-SA 3.0
Polhemsgymnasiet i Stockholm
Tranebergsbron 1937-d.jpg
Tranebergsbron i Stockholm omkring 1937. Vy mot Kristineberg. (digitally restored version)
Kristinebergs IP 2011b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Kristinebergs idrottsplats, läktare
Paul Hedqvist.jpg
Arkitekt Paul Hedqvist
Olovslundsskolan, Bromma, 2013a3.jpg
Författare/Upphovsman: Bysmon, Licens: CC BY-SA 3.0
Olovslundsskolan på Gustav III:s väg 59-61 i Olovslund, Bromma. Skolan byggdes 1931 i en svängd form och ritades av arkitekt Paul Hedqvist (1895-1977). Huvudbyggnaden är svängd utmed Åkerslundsgatan med en radie på 150 meter.
Djurgarden Lilljan 5.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Djurgården i Stockholm, Lill-Jansskogen, Uggleviksresrevoaren av Paul Hedqvist
Paul Hedqvist 1947.jpg
Arkitekt Paul Hedqvist i sitt arbetsrum på Birger Jarlsgatan
Vaesterbron 2.jpg
(c) I, Holger.Ellgaard, CC BY-SA 3.0
Västerbrons brospann sett från Långholmen Redigera dessa strukturerade data på Commons