Paul Flory

Paul Flory Nobelpristagare i kemi 1974
Född19 juni 1910[1][2][3]
Sterling, USA
Död8 september 1985[4][5][6] (75 år)
Big Sur[7], USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidOhio State University[8]
Elgin High School
Manchester University[8]
SysselsättningKemist, akademiker, självbiograf, fysiker, ingenjör, universitetslärare
ArbetsgivareCornell University[8]
University of Cincinnati[8]
Dupont[8]
Stanforduniversitetet[8]
Goodyear
Utmärkelser
Guggenheimstipendiet (1954)[9]
Polymer Physics Prize (1962)[10]
William H. Nichols Medal Award (1962)[11]
Charles Goodyear Medal (1968)[12]
Peter Debye Award (1969)[13]
Elliott Cresson-medaljen (1971)
Willard Gibbs-priset (1973)[14]
Nobelpriset i kemi (1974)[15][16]
Priestleymedaljen (1974)[17]
National Medal of Science (1974)
Herman Mark Award in Polymer Chemistry (1976)[18]
Perkinmedaljen (1977)[19]
Medlem av American Physical Society
Chemical Pioneer Award
Redigera Wikidata

Paul John Flory, född 19 juni 1910 i Sterling , Illinois, USA, död 9 september 1985 i Big Sur, Kalifornien, var en amerikansk kemist. 1974 tilldelades han Nobelpriset i kemi för forskning kring fysikalisk kemi för makromolekyler.[20] Han var en ledande pionjär när det gäller att förstå polymerernas uppförande i lösning och vann Nobelpriset i kemi 1974 "för sina grundläggande prestationer, både teoretiska och experimentella, inom makromolekylernas fysikaliska kemi".

Biografi

Flory var son till Ezra Flory och Nee Martha Brumbaugh. Hans far arbetade som prästlärare, och hans mor var skollärare. Han fick först sitt intresse för vetenskap från Carl W Holl, som var professor i kemi vid Manchester College, Indiana. År 1936 gifte han sig med Emily Catherine Tabor och de fick tre barn tillsammans. Efter examen 1927 vid Elgin High School i Elgin, Illinois, tog han 1931 kandidatexamen vid Manchester College (nu Manchester University). Under handledning av Herriacc Johnston avlade han 1934 doktorsexamen vid Ohio State University med en avhandling om fotokemi av kväveoxid. Hans första anställning var på DuPont under Wallace Carothers.[21][22]

Flory valdes postumt in i Alpha Chi Sigma Hall of Fame 2002.[23] Flory dog 1985 av en massiv hjärtattack.

Karriär och vetenskapligt arbete

Under tiden på DuPont bevisade Flory hypotesen av Staudinger och Carothers, att "polymerer är i själva verket kovalent kopplade makromolekyler".[24] Efter Carothers död 1937 arbetade Flory i två år på forskningslaboratoriet vid University of Cincinnati.

Under tiden för andra världskriget fanns behov av forskning med utveckling av syntetiskt gummi. Flory arbetade från 1940 till 1943 var Standard Oil Development Company med att arbeta med utveckling av mekanisk statistisk teori om polymerblandningar. Under 1943 till 1948 var forskningslaboratoriet för Goodyear Tire and Rubber Company sedan hans arbetsplats, då som forskningschef med ledning av teamet för studier om polymerer.

Efter arbetet i gummibranschen övergick Flory till Cornell University för ett lektorat. År 1957 bestämde sig Flory för att flytta till Pittsburgh, Pennsylvania för att vid Carnegie Mellon Institute kunna utveckla ett program för grundforskning inom kemi. Efter sitt arbete där accepterade han en professur vid kemiska institutionen på Stanford University. Här ändrade han sin forskningsriktning till studier som har att göra med den rumsliga konfigurationen av kedjemolekyler.

Bland hans mera framträdande resultat finns en originalmetod för att beräkna den sannolika storleken av en polymer i god lösning, Flory-Huggins Solution Theory och härledningen av Flory-exponenten, som medverkar till att karakterisera polymerernas rörelse i lösning.

Efter sin pensionering förblev Flory aktiv inom sin vetenskap. Han var konsult för DuPont och IBM efter att han gick i pension och var delaktig i studier av stiftelserna i Sovjetunionen som startades av professorn M V Volkenstein och dennes medarbetare. Flory arbetade också från 1979 till 1984 för "Committee on Human Rights" som är känd som National Academy of Sciences. Under 1980 arbetade han som delegat vid det vetenskapliga forumet i Hamburg.

Bibliografi i urval

  • Flory, Paul. (1953) Principles of Polymer Chemistry. Cornell University Press. ISBN 0-8014-0134-8.
  • Flory, Paul. (1969) Statistical Mechanics of Chain Molecules. Interscience. ISBN 0-470-26495-0. Reissued 1989. ISBN 1-56990-019-1.
  • Flory, Paul. (1985) Selected Works of Paul J. Flory. Stanford Univ Press. ISBN 0-8047-1277-8.

Utmärkelser och hedersbetygelser

[Redigera Wikidata]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Paul Flory, 18 maj 2022.

Noter

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Paul J. Flory, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, Paul Flory, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Flory, Paul John (19 June 1910–08 September 1985), Nobel Prize-winning polymer chemist, American National Biography Online, 12 februari 2018, 10.1093/ANB/9780198606697.ARTICLE.1302205, Paul John Flory, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Physics Today 39, 11, 116 (2008); (på engelska), läs online, läst: 13 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Paul J. Flory, Nobelprize.org, Nobelstiftelsen, läs online, läst: 13 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ Paul J. Flory AMERICAN CHEMIST, läst: 13 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.nap.edu .[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d e f] läs online, chemistry.stanford.edu .[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] paul-j-flory.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] läs online, www.aps.org , läst: 18 februari 2022.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] läs online, www.newyorkacs.org .[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b] läs online, www.rubbernews.com .[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b] läs online, www.acs.org .[källa från Wikidata]
  14. ^ [a b] läs online, chicagoacs.org .[källa från Wikidata]
  15. ^ [a b] The Nobel Prize in Chemistry 1974, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 februari 2021.[källa från Wikidata]
  16. ^ [a b] Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 3 februari 2021.[källa från Wikidata]
  17. ^ [a b] Priestley Medal, American Chemical Society, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  18. ^ [a b] läs online, polyacs.org .[källa från Wikidata]
  19. ^ [a b] läs online, sci-america.org .[källa från Wikidata]
  20. ^ Pecora, Robert (november 1986). ”Obituary: Paul John Flory”. Physics Today 39 (11): sid. 116–117. doi:10.1063/1.2815221. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131004214352/http://www.physicstoday.org/resource/1/phtoad/v39/i11/p116_s1?bypassSSO=1. Läst 1 oktober 2013. 
  21. ^ Mangravite, Andrew (9 augusti 2001). ”Finding Aid to the Paul J. Flory papers, 1931–1985 bulk 1950–1978”. Science History Institute. http://othmerlib.sciencehistory.org/record=b1023972~S6. Läst 27 mars 2018. ”"Click on 'Paul J. Flory papers finding aid' for full finding aid."” 
  22. ^ Morris, Peter J. T. (1986) Polymer Pioneers: A Popular History of the Science and Technology of Large Molecules Center for History of Chemistry, Philadelphia. pp. 70–73. ISBN 0941901033
  23. ^ Fraternity – Awards – Hall of Fame. Alpha Chi Sigma (May 23, 2018). Retrieved on 2018-07-17.
  24. ^ ”The Nobel Prize in Chemistry 1974, Paul J. Flory” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/1974/flory/facts/. Läst 30 juli 2019. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Nobelmedalj.svg
Författare/Upphovsman: Namkrap, Licens: CC BY-SA 4.0
Nobelmedalj
Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Nobel prize medal.svg
Författare/Upphovsman: User:Gusme (it:Utente:Gusme), Licens: CC BY-SA 3.0
Vector image of the Nobel prize medal
Paul Flory 1973.jpg
1973 Press Photo Paul J. Flory of Stanford University, Nobel Prize in Chemistry