Patent- och marknadsdomstolen

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Rättsinstanser i Sverige
Sveriges riksvapen
Denna artikel tillhör en artikelserie
Allmänna domstolar
Tingsrätt
Hovrätt
Högsta domstolen
Förvaltningsdomstolar
Förvaltningsrätt
Kammarrätt
Högsta förvaltningsdomstolen
Särskilda domstolar
Mark- och miljödomstolar
Mark- och miljööverdomstolen
Migrationsdomstolen
Migrationsöverdomstolen
Patent- och marknadsdomstolen
Patent- och marknadsöverdomstolen
Tryckfrihetsdomstol
Specialdomstolar
Arbetsdomstolen
Hyresnämnd
Arrendenämnd
Försvarsunderrättelsedomstolen
Skiljenämnd
Se även
Rättsväsen
Domstol

Patent- och marknadsdomstolen (förkortat PMD) är en särskild domstol som utgör en del av Stockholms tingsrätt. Den inledde sin verksamhet den 1 september 2016. Chefsrådmannen Malou Lindblom är chef för verksamheten.

Patent- och marknadsdomstolen är en del av Stockholms tingsrätt och har sina lokaler i Rådhuset på Kungsholmen i Stockholm.

Bakgrund

Domstolsprövningen av immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål var tidigare uppdelad mellan allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen.

Den 1 september 2016 inrättades Patent- och marknadsdomstolen. I samband med det upphörde specialdomstolarna Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen. Patentbesvärsrättens mål som rörde namn och utgivningsbevis överfördes till allmän förvaltningsdomstol, och återstoden av Patentbesvärsrättens mål överfördes till Patent- och marknadsdomstolen; Marknadsdomstolens verksamhet överfördes i sin helhet.

Idag handlägger Patent- och marknadsdomstolen i princip samtliga landets immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål. Patent- och marknadsdomstolen är första domstolsinstans i dessa mål. Domstolens avgöranden kan överklagas till Patent- och marknadsöverdomstolen som är en del av Svea hovrätt.

Verksamhet

Avgörande av mål och ärenden

Många mål i Patent- och marknadsdomstolen inleds, liksom mål i tingsrätten, genom en ansökan om stämning. Däremot inleds domstolens ärenden oftast genom överklagande av ett beslut som en myndighet, t.ex. Patent- och registreringsverket, har meddelat.

Målen i Patent- och marknadsdomstolen avgörs oftast efter huvudförhandling, men det förekommer också att målen avgörs efter skriftlig handläggning. Ärenden däremot avgörs oftast efter skriftlig handläggning, men de kan även avgöras efter muntligt sammanträde.

Vid avgöranden av mål och ärenden i patent- och marknadsdomstolarna behövs såväl domare med juridisk specialkompetens som domare med teknisk och ekonomisk expertkunskap (särskilda ledamöter). I vissa mål och ärenden dömer enbart juristdomare. I patenträttsliga mål och ärenden deltar utöver juristdomare även patentråd och andra tekniska experter i domstolens avgörande. I vissa konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål dömer ekonomiska experter tillsammans med juristdomare. I brottmål dömer utöver juristdomare i de flesta fallen även nämndemän.

Samtliga avgöranden kan överklagas till Patent- och marknadsöverdomstolen. Det krävs prövningstillstånd för att målen ska tas upp av Patent- och marknadsöverdomstolen (utom i de flesta brottmålen).

Typiska mål och ärenden

Patent- och marknadsdomstolen hanterar många olika sorters mål och ärenden. Några exempel är:

  • mål om skadestånd och vitesförbud på grund av varumärkesintrång
  • mål om ogiltigförklaring av patent
  • mål och ärenden om informationsföreläggande och intrångsundersökning enligt t. ex. upphovsrättslagen
  • ärenden om registrering av varumärken och beviljande av patent
  • immaterialrättsliga brottmål, t.ex. mål om varumärkesförfalskning
  • mål om otillbörlig marknadsföring
  • mål om konkurrensskadeavgift och om förbud mot företagskoncentration

Chefer

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Stockholms radhus 060409.JPG
Författare/Upphovsman: Udo Schröter, Licens: CC BY-SA 2.5
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).