Parsism
Parsism är parsernas religion. Parser är namnet på ett folk som från början utgjorde en av de 48 ariska stammarna från norra Indusregionen, beskrivna i Rigveda. En del av dessa stammars civilisationer kan dateras till ca 5600 f.Kr.[1] Numera syftar benämningen främst på de zoroastrier som utvandrade från Iran på 850-talet efter den islamiska erövringen.[2]
Man utvandrade framför allt till vad som är dagens Indien i flera omgångar och parserna har länge utgjort en välutbildad och välbeställd grupp, men de är idag en tynande minoritet i och omkring Bombay. Gruppen tynar därför att parsismen inte längre är en missionerande religion – de söker inga nya proselyter. Gruppen i Bombay sägs till och med vägra nya konvertiter, och blandäktenskap kan leda till uteslutning. Folkräkningen i Indien 2001 hittade 69 601 parsiska bekännare.
Riter
Indiens parser har i mycket hållit fast vid ursprungliga traditioner från zoroastrismen. Begravningsritualen med sina karakteristiska torn, dakhma, där de döda lades ut som åtel till rovfåglar och var ett synligt inslag i det persiska landskapet, har nu ersatts av att kropparna torkas i solen. Eldkulten utövas i templet agiari. Elden är en helig symbol för guden Ahura Mazdas närvaro och får inte slockna. Eldarna graderas i tre renhetsklasser. I Indien finns åtta eldar av den heligaste graden varav fyra i Bombay. Det är prästernas uppgift att hålla eldarna vid liv och recitera Avesta vid ceremonier. Den högst skattade har brunnit fortlöpande i mer än tusen år, sägs det.
Förutom vid livets sista skede är vigsel och en initiationsrit de huvudsakliga ceremonierna. Den enskilde som håller på ritualerna har därutöver att fem gånger dagligen be och därvid knyta lammullssnöret som är en del av den traditionella dräkten med vit bomullsskjorta, se bilden. Barnen verkar vara runt nio-tio år, då de för första gången bär dessa symboler vid initiationsriten naujote.
Se även
Referenser
Noter
- ^ https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Rigvedic_tribes
- ^ Landor, Arnold Henry Savage (1902). Across Coveted Lands. London: MacMillan and Co., Limited. sid. 394-396. http://www.gutenberg.org/files/22117/22117-h/v1.html. ”Parsees of Yezd ... The name of Parsees, adopted by the better-known Guebres who migrated to India, has been retained from Fars or Pars, their native country”
Tryckta källor
- Boyce, M. (1970), ”On the Calendar of the Zoroastrian Feasts”, Bulletin of the School of Oriental and African Studies 33 (3): 513–539, http://links.jstor.org/sici?sici=0041-977X(1970)33%3A3%3C513%3AOTCOZF%3E2.0.CO%3B2-5
- Boyce, M. (July 2002), ”The Parthians”, i Godrej, P.J., A Zoroastrian Tapestry, New York: Mapin, ISBN 1890206229
- Darukhanawala, H.; Jeejeebhoy, J (1938), Parsi Lustre on Indian Soil, Vol. I, Bombay: G. Claridge
- Dhalla, M. (1938), History of Zoroastrianism, New York: Oxford University Press, ISBN 0404128068
- Dobbin, C. (1970), ”The Parsi Panchayat in Bombay City in the Nineteenth Century”, Modern Asian Studies 4 (2): 149–164, http://links.jstor.org/sici?sici=0026-749X(1970)4%3A2%3C149%3ATPPIBC%3E2.0.CO%3B2-8
- Eliade, M.; Couliano, I.; Wiesner, H. (1991), The Eliade Guide to World Religions, New York: Harper Collins, ISBN 0060621451, http://books.google.com/books?id=RW3mAAAACAAJ
- Hinnells, John R. (2005), The Zoroastrian Diaspora: Religion and Migration, Oxford University Press, ISBN 0-19-826759-2
- Hodivala, S. (1920), Studies in Parsi History, Bombay
- Hull, E. (1913), ”Parsis”, Catholic Encyclopedia, New York: Robert Appleton Company, http://en.wikisource.org/wiki/Catholic_Encyclopedia_%281913%29/Parsis
- Jamshed Irani v. Banu Irani (1966), 68 BLR 794, Justice Mody
- Karaka, D. F. (1884), History of the Parsis: Including Their Manners, Customs, Religion, and Present Position, "1", London: Macmillan and Co, http://books.google.com/books?id=1V0IAAAAQAAJ
- Kulke, E. (1978), The Parsees in India: A Minority as Agent of Social Change (2nd), New Delhi: Vikas Pub. House, http://books.google.com/books?id=M3OoIgAACAAJ
- Luhrmann, T.M. (juni 1994), ”The Good Parsi: The Postcolonial 'Feminization' of a Colonial Elite”, Man 29 (2): 333–357, doi:, http://links.jstor.org/sici?sici=0025-1496(199406)2%3A29%3A2%3C333%3ATGPTP'%3E2.0.CO;2-R
- Luhrmann, Tanya M. (augusti 2002), ”Evil in the Sands of Time: Theology and Identity Politics among the Zoroastrian Parsis”, The Journal of Asian Studies 61 (3): 861–889, doi:, http://links.jstor.org/sici?sici=0021-9118(200208)61%3A3%3C861%3AEITSOT%3E2.0.CO%3B2-J
- Maneck, Susan Stiles (1997), The Death of Ahriman: Culture, Identity, and Theological Change Among the Parsis of India, Bombay: K.R. Cama Oriental Institute, http://books.google.com/books?id=FSD0GAAACAAJ
- Nanavutty, P. (1970), The Parsis, New Delhi: National Book Trust
- Ovington, J. (1929), Rawlinson, H.G., red., A Voyage to Surat in the Year 1689, London: Humphrey Milford, ISBN 812060945X, http://books.google.com/books?id=OVPc5Z6y3LkC
- Palsetia, Jesse S. (2001), The Parsis of India, Leiden: Brill, ISBN 90-04-12114-5.
- Parsiana (februari 2006), ”How trust-worthy?”, Parsiana (48), http://www.parsiana.com/archives/articles.asp?issue_id=48§ion_id=1
- Paymaster, R. (1954), Early History of the Parsees in India, Bombay: Zarthoshti Dharam Sambandhi, http://books.google.com/books?id=8Fk9AAAAMAAJ&pgis=1
- Roy, T.K.; Unisa, S. (2004), Growth of the Parsi population in India, Mumbai: National Commission for Minorities, arkiverad från ursprungsadressen den 2006-11-08, https://web.archive.org/web/20061108091153/http://www.unescoparzor.com/project/parsis.ppt
- Sir Dinsha Manekji Petit v. Sir Jamsetji Jijibhai (1909), 33 ILR 509 and 11 BLR 85, Justices Dinshaw Davar and Frank Beaman
- Qamar, R.; Ayub, Q.; Mohyuddin, A.; Helgason, A. (2002), ”Y-chromosomal DNA variation in Pakistan.” (PDF), American Journal of Human Genetics 70: 1107–1124, PMID 11898125, http://www.journals.uchicago.edu/AJHG/journal/issues/v70n5/013572/013572.web.pdf
- Quintana-Murci, L. (maj 2004), ”Where West Meets East: The Complex mtDNA Landscape of the Southwest and Central Asian Corridor”, American Journal of Human Genetics 74 (5): 827–845, PMID 15077202, arkiverad från ursprungsadressen den 2008-05-09, https://web.archive.org/web/20080509041600/http://www.ajhg.org/AJHG/abstract/S0002-9297%2807%2964352-3
- Ralhan, Om Prakash (2002), ”Indian National Congress”, Encyclopaedia of Political Parties, New Delhi: Anmol Publications, ISBN 81-7488-865-9.
- Random House (1993), ”Parsi”, Random House Unabridged Dictionary (2nd), New York: Random House
- Rivetna, Roshan, red. (2002), The Legacy of Zarathushtra: An Introduction to the Religion, History and Culture of the Zarathushtis, Hinsdale: Federation of the Zoroastrian Associations of North America
- Stausberg, M. (2002), Die Religion Zarathushtras [The religion Zarathushtras], Stuttgart: Kohlhammer
- Taraporevala, S. (2000), Zoroastrians of India. Parsis: A Photographic Journey, Bombay: Good Books, ISBN 819012160X, arkiverad från ursprungsadressen den 2006-02-14, https://web.archive.org/web/20060214153329/http://www.parsijourney.com/
- White, D. (maj 1991), ”From Crisis to Community Definition:The Dynamics of Eighteenth-Century Parsi Philanthropy”, Modern Asian Studies 25 (2): 303–320, http://links.jstor.org/sici?sici=0026-749X(199105)25%3A2%3C303%3AFCTCDT%3E2.0.CO%3B2-4
- Sarwar Merwan Yezdiar v. Merwan Rashid Yezdiar (1948), Parsi Matrimonial Court, Justice Coyaji
- Merwan Rashid Yezdiar v. Sarwar Merwan Yezdiar (1950), 52 BLR 876, Justices Chagla and Gajendragadkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: The original uploader was Ploxhoi på engelska Wikipedia., Licens: CC BY-SA 3.0
Author: Kevin McCormick
Parsees of Bombay a wood engraving, 1878 The inscription under the original engraving is "Persians in Bombay" Drawing by Emile Antoine Bayard (1837-1891) taken from "Travels in southern provinces of India, 1862-1864", by Alfred Grandidier (1836-1921), from "Il Giro del mondo (World Tour), Journal of geography, travel and costumes", Volume XVIII, Issue 24, 11 December 1873.
Författare/Upphovsman: use 'send mail to this user' for further info., Licens: CC BY-SA 3.0
Parsi Navjote (initiation into the Zoroastrian faith)