Parlamentsvalet i Frankrike 2022

Parlamentsvalet i Frankrike 2022

12 juni 2022 (första omgången)
19 juni 2022 (andra omgången)
 
LedareRichard FerrandChristian Jacob
PartiLREMRepublikanerna
AlliansEnsembleUDC
Föregående valNy allians136 mandat

 
LedareJean-Luc MélenchonMarine Le Pen
PartiLFIRassemblement National
AlliansNUPES
Föregående valNy8 mandat

Frankrikes premiärminister

Élisabeth Borne
LREM



Parlamentsval hölls i Frankrike 12 och 19 juni 2022, för att välja de 577 ledamöterna i den femte franska republikens 16:e nationalförsamling. Valet följde på det franska presidentvalet 2022, som hölls i april 2022,[1] och där Emmanuel Macron besegrade Rassemblement Nationals Marine Le Pen i den andra omgången, för en andra mandatperiod.

Mellan president- och parlamentsvalet uppmanade kandidaten som kom på tredje plats i presidentvalet, Det okuvliga Frankrikes (LFI) Jean-Luc Mélenchon, fransmännen att välja honom till Frankrikes premiärminister genom cohabitation. Under veckorna som följde tog han initiativ till att grunda valkoalitionen Nouvelle Union populaire écologique et sociale (NUPES) som samlade LFI och andra vänsterpartier, som det traditionella Socialistiska partiet, Europe Écologie Les Verts och Franska kommunistpartiet.

De olika partier som utgjorde den parlamentariska majoriteten, det vill säga La République En Marche!, Demokratiska rörelsen, Agir och Horizons, omgrupperade sig också till en valkoalition under namnet Ensemble (Tillsammans).

Inför parlamentsvalet var NUPES, Ensemble, Republikanerna och Rassemblement National de partier eller koalitioner som kunde förvänta sig betydande stöd.

Den första valomgången kännetecknades av ett rekordlågt valdeltagande: 52 % stannade hemma från vallokalerna. Det var också dött lopp mellan NUPES och Ensemble. Valdeltagandet var än lägre i den andra omgången, men trots det högre än 2017. Ensemble kvarstod som nationalförsamlingens största politiska kraft med 245 mandat, men förlorade sin absoluta majoritet. NUPES fick mellan 131 och 150 mandat, beroende på om man räknar ledamöter från de utomeuropeiska territorierna eller inte, och fördubblade således antalet mandat, i huvudsak tack vare starka resultat i storstadsområdena.[2]

Rassemblement National ökade med 81 mandat, till 89 mandat, och skördade stora framgångar huvudsakligen i lantliga departement. Republikanerna fick 64 mandat, och förlorade således hälften av sina mandat jämfört med 2017. Därmed blev man oppositionens tredje största politiska kraft, och fick en potentiell vågmästarroll genom det. Högerliberala UDI utraderades nästan, och plockade hem tre mandat.

För första gången sedan parlamentsvalet 1988 fick den valda presidenten bara en relativ majoritet i nationalförsamlingen. Det är också den första gången som det sker, sedan mandatperioden förkortades till fem år 2000. På så vis är den sextionde nationalförsamlingen en av de mest polariserade och fragmentiserade under den femte republiken. Politiska kommentatorer förstår resultatet som ett missnöje med Emmanuel Macron och en risk för stor politisk instabilitet och institutionella blockeringar. Samtidigt är de olika politiska krafter som är invalda mycket olika, vilket kan göra det svårt att nå överenskommelser mellan de olika partierna.

Bakgrund

Efter det franska parlamentsvalet 2017 har president Emmanuel Macrons parti Renaissance (tidigare känt som La République En Marche!) och dess allierade haft en majoritet i nationalförsamlingen (577 mandat). Hans partigrupp har 308 ledamöter. Demokratiska rörelsen (MoDem) har 42 ledamöter, och Agir, som skapades i november 2017, har 9 ledamöter.

Det franska presidentvalet 2022 hölls 10 och 24 april 2022. Eftersom ingen kandidat vann majoritet i den första omgången hölls en andra omgång, där Emmanuel Macron besegrade Marine Le Pen och omvaldes till Frankrikes president. Macron, från mittenrörelsen La République En Marche! (LREM), besegrade Le Pen, ledare för det högerextrema Rassemblement National (RN), redan i presidentvalet 2017. I den första omgången i valet 2022 tog Macron ledningen med 27,9 % av rösterna, medan Valérie Pécresse, kandidaten för Republikanerna, tog under 5 % av rösterna i den första omgången, det sämsta resultatet i partiets eller dess gaullistiska föregångares historia. Anne Hidalgo, Paris borgmästare, fick 1,75 % av rösterna, det sämsta i Socialistpartiets (PS) historia.[3] Jean-Luc Mélenchon från vänsterrörelsen La France Insoumise (LFI) kom trea i den första omgången med 21,95 % av rösterna och 1,2 % bakom andraplacerade Le Pen. Han blev störst i åldrarna 18–24 och 25–34 år, samt i Île-de-France, regionen med mest invånare i Frankrike.[4][5]

Inför parlamentsvalet försökte La France Insoumise, den största vänsterkraften i presidentvalet, ena de viktigaste vänsterorienterade partierna i plattformen Nouvelle Union Populaire écologique et sociale (NUPES). Diskussioner fördes med bland annat det franska kommunistpartiet som gick med i koalitionen den 1 maj, medan en överenskommelse med Socialistpartiet om att gå med i koalitionen slöts den 4 maj.[6][7]

Den 5 maj 2022 bytte LREM sitt namn till Renaissance. Man presenterade en centristisk koalition inför parlamentsvalet som består av majoritetspartierna i plattformen Ensemble.[8][9]

Den 16 maj 2022 utsåg Macron Élisabeth Borne till premiärminister att ersätta Jean Castex. Borne, medlem av Renaissance och tidigare i Socialistpartiet, var Macrons arbetsmarknadsminister innan hon utsågs till premiärminister. Hon är den andra kvinnan som innehar posten.[10]

Datum

Enligt bestämmelserna i vallagen måste parlamentsvalet hållas inom 60 dagar innan den avgående nationalförsamlingens mandat löper ut, det vill säga den tredje tisdagen i juni, fem år efter att nationalförsamlingen valdes. Slutet på mandatet för den nationalförsamling som valdes 2017 är den 21 juni 2022. Datumen för parlamentsvalet bestämdes av Frankrikes regering.

Valsystem

De 577 parlamentsledamöterna som utgör nationalförsamlingen väljs för fem år i majoritetsval i två omgångar i enmansvalkretsar. En kandidat som får en absolut majoritet av giltiga röster och en röstsumma motsvarande 25 % av de registrerade väljarna väljs i första omgången. Om ingen kandidat når denna tröskel, hålls ett omval bland kandidater som fått en röstsumma motsvarande 12,5 % av väljarna. Den kandidat som får flest röster i andra omgången väljs. [11]

Större partier och allianser

Parti eller alliansHuvudideologiPolitisk vinkelPartiledare
EnsembleLa République En Marche! och allieradeLiberalismCenterStanislas Guerini
Demokratiska rörelsenLiberalismCenter till center-högerFrançois Bayrou
HorizonsLiberalismCenter-högerÉdouard Philippe
Territoires et ProgrèsSocialliberalismCenter till Center-vänsterOlivier Dussopt
AgirKonservativ liberalismCenter-högerFranck Riester
UDCRepublikanerna och allieradeLiberal konservatismCenter-högerChristian Jacob
Union des démocrates et indépendantsLiberalismCenter till center-högerJean-Christophe Lagarde
NUPESLa France Insoumise och allieradeDemokratisk socialismVänster till extremvänsterAdrien Quatennens
Pôle écologisteGrön politikCenter-vänster till vänsterJulien Bayou
Socialistpartiet och allieradeSocialdemokratiCenter-vänsterOlivier Faure
Franska kommunistpartierkommunismExtremvänsterFabien Roussel
Rassemblement National och allieradeHögerpopulismExtremhögerJordan Bardella
Parti Radical de Gauche och allieradeSocialliberalismCenter-vänsterGuillaume Lacroix
UPFDebout la France och allieradeNationalkonservatismHöger till extremhögerNicolas Dupont-Aignan
Les Patriotesfransk nationalismHöger till extremhögerFlorian Philippot
Lutte OuvrièretrotskismExtremvänsterNathalie Arthaud
Reconquête och allieradefransk nationalismExtremhögerÉric Zemmour
FGRGauche républicaine et socialisteSocialismCenter-vänster till vänsterEmmanuel Maurel
Mouvement républicain et citoyenSocial gaullismVänsterJean-Luc Laurent

Opinionsundersökningar

Lokal regression av genomförda omröstningar.
Lokal regression av genomförda omröstningar.


Referenser

  1. ^ ”European elections to watch in 2022”. Politico. 4 januari 2022. https://www.politico.eu/article/europe-elections-2022-poll-of-polls-france-portugal-hungary/. 
  2. ^ ”Législatives 2022 : 250 sièges pour Ensemble ! 150 pour la Nupes, 88 pour le RN… les résultats définitifs” (på franska). La Croix. 20 juni 2022. ISSN 0242-6056. https://www.la-croix.com/France/Legislatives-2022-245-sieges-Ensemble-137-Nupes-89-RN-resultats-definitifs-2022-06-20-1201220919. Läst 29 juni 2022. 
  3. ^ . https://www.telegraph.co.uk/world-news/2022/04/11/valerie-pecresse-could-lose-5m-election-campaign-money/. 
  4. ^ . https://www.theguardian.com/world/2022/apr/11/french-presidential-election-macron-le-pen-melenchon. 
  5. ^ . https://www.europe1.fr/politique/jean-luc-melenchon-simpose-en-ile-de-france-emmanuel-macron-en-tete-a-paris-4104956. 
  6. ^ ”Lettre aux camarades de l'Union Populaire” (på franska). Gauche Républicaine et Socialiste. 2 maj 2022. https://g-r-s.fr/lettre-aux-camarades-de-lunion-populaire/. 
  7. ^ ”Création de la Fédération de la Gauche Républicaine” (på franska). Gauche Républicaine et Socialiste. 29 april 2022. https://g-r-s.fr/creation-de-la-federation-de-la-gauche-republicaine/. 
  8. ^ ”Législatives 2022 : LREM devient «Renaissance», sur fond d'accord Ferrand, Bayrou et Philippe” (på franska). Le Figaro. 5 maj 2022. https://www.lefigaro.fr/elections/legislatives/legislatives-2022-le-camp-macron-s-accorde-avec-edouard-philippe-et-s-unit-en-une-confederation-20220505. 
  9. ^ ”France: LREM devient «Renaissance», au sein d'une confédération pour les législatives” (på franska). RFI. 5 maj 2022. https://www.rfi.fr/fr/en-bref/20220505-france-lrem-devient-renaissance-au-sein-d-une-conf%C3%A9d%C3%A9ration-pour-les-l%C3%A9gislatives. 
  10. ^ . https://www.bbc.com/news/world-europe-61478839. 
  11. ^ ”French Republic ELECTION FOR ASSEMBLÉE NATIONALE (NATIONAL ASSEMBLY OF FRANCE)” (på engelska). electionguide.org. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200815164019/https://www.electionguide.org/elections/id/2570/. Läst 8 juni 2022. 

Media som används på denna webbplats

Christian-Jacob-2020 (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: Tommybrodka, Licens: CC BY-SA 4.0
Christian Jacob en 2020
Échanges avec Richard Ferrand, Président de l'Assemblée nationale, à la Faculté de droit Paris-Est 01 (cropped 2).jpg
Författare/Upphovsman: Faculté de droit Paris-Est Créteil, Licens: CC BY-SA 2.0
Monsieur Richard Ferrand, Président de l'Assemblée nationale et Monsieur Pierre de Montalivet, Professeur à la Faculté de droit Paris-Est.
Opinion polls French legislative 2022.svg
Författare/Upphovsman: Basque mapping, Licens: CC BY-SA 4.0
Opinion polling for the 2022 French legislative election using local regressions (LOESS).
Марин Ле Пен (28-01-2022) (cropped) (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: VOX España, Licens: PDM-owner
Santiago Abascal y Marine Le Pen en la «Cumbre de Madrid» organizada por VOX
Jean-Luc Mélenchon 2022 (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: Thomas Bresson , Licens: CC BY 4.0
Dans le cadre de l'élection présidentielle des 10 & 24 avril 2022 : Réunion publique de Jean-Luc Mélenchon, au Palais de la Musique et des Congrès de Strasbourg, le 19 janvier 2022.
Armoiries république française.svg
Författare/Upphovsman: Dessiné par Jérôme BLUM le 5 septembre 2007. Készítette: Jérôme BLUM 2007., Licens: CC BY-SA 2.0 fr
unofficial armorial bearings of the French republic, created from France coa.png. (The only official emblem of France is its tricolour flag).