Paradiskorn
| Paradiskorn | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fanerogamer Magnoliophyta |
| Klass | Enhjärtbladiga blomväxter Liliopsida |
| Ordning | Zingiberales |
| Familj | Zingiberaceae |
| Släkte | Aframomum |
| Art | Aframomum melegueta |
| Vetenskapligt namn | |
| § Aframomum melegueta | |
| Auktor | K.Schum. |
| Synonymer | |
| Torymenes officinalis Salisb. Cardamomum grandiflorum (Sm.) Kuntze Cardamomum grana-paradisi (Linné) Kuntze Amomum melegueta violacea Amomum melegueta Roscoe Amomum grandiflorum Sm. Amomum grana-paradisi Linné Amomum elatum Salisb. Alpinia grana-paradisi (Linné) Moon Alexis grandiflora (Sm.) Salisb. Aframomum meleguetella K.Schum. Aframomum grana-paradisi (Linné) K.Schum. | |
Paradiskorn (Aframomum melegueta) kommer ifrån Västafrika och är en flerårig upp till 1 meter hög ört ur familjen ingefärsväxter. Växtens frön, som även kallats för paradisfrö, guineapeppar, meleguettapeppar och stor kardemumma, har tidigare använts som en billigare ersättning för peppar.[1][2][3]
Historia
Peppar var under medeltiden mycket dyr i Europa och därför uppstod en marknad för substitut. Paradiskorn kom ursprungligen till Europa med karavaner från Västafrika genom Sahara som omnämns tidigast 1214 i Trevisio i Italien[1][4]. Kryddan kallades för meleguette och i Sverige under 1300-talet såldes under namnet paradiskorn.[5] Både paradiskorn och peppar omnämns första gången i samband med lagman Birger Perssons (heliga Birgittas far) begravning 1328.[6]
På 1700-talet använde Cajsa Warg paradiskorn i bland annat pepparkakor.[2]
frökapslar
torkad frukt
Användning
Paradiskorn har en frän, stark och pepprig smak med aning av hasselnöt, kardemumma och kryddnejlika.[7][8] Nuförtiden används paradiskorn som krydda i västafrikansk matlagning.[4] I västvärlden används paradiskorn ibland i akvavit och en del typer av pickles och likörer.[8][9]
Förutom som substitut för peppar har paradiskornet använts medicinskt som febernedsättande medel och för att stimulera aptiten[10]
Källor
- ^ [a b] Swahn, Jan-Öjvind. ”Paradiskorn”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/paradiskorn. Läst 29 april 2015.
- ^ [a b] ”Kryddan som byggde en civilisation”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/understrecket/kryddan-som-byggde-en-civilisation_8844400.svd. Läst 29 april 2015.
- ^ Vetlesen, Kari (2012). Kryddlexikon: världens alla kryddor från A till Ö. Sundbyberg: Optimal. Libris 12479560. ISBN 978-91-7241-242-2
- ^ [a b] ”Grains of Paradise”. The EpiCentre. http://theepicentre.com/spice/grains-of-paradise/. Läst 1 maj 2015.
- ^ Torgny Nordin. ”Kampen om kryddorna”. Populär Historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/kampen-om-kryddorna/. Läst 1 maj 2015.
- ^ Harrison, Dick. Jarlens sekel. En berättelse om 1200talets Sverige
- ^ ”Meleguetapeppar”. Santa Maria. Arkiverad från originalet den 19 april 2015. https://web.archive.org/web/20150419052929/http://www.santamariaworld.com/foodservice/old-stuff/kampanjer-koncept/kryddor/extra-fine-selection/efs-of-peppers/meleguetapeppar-aframomum-melegueta/. Läst 1 maj 2015.
- ^ [a b] The Cook's Book of Ingredients. Dorling Kindersley Ltd. 2010
- ^ ”Paradiskorn”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/paradiskorn. Läst 17 juli 2015.
- ^ Millefolium, rölika och näsegräs. Medeltidens svenska växtvärld i lärd tradition, Inger Larsson s. 65
Externa länkar
- Grains of Paradise på Gernot Katzer’s Spice Pages
Wikimedia Commons har media som rör Paradiskorn.
Media som används på denna webbplats
.jpg)
Författare/Upphovsman: Shaddiii, Licens: CC BY-SA 3.0
Seeds of grains of paradise (Aframomum melegueta)
Författare/Upphovsman: Inna Moody / Flickr user: innamoo ( https://www.flickr.com/photos/moodyworld/ )., Licens: CC BY 2.0
Grains of paradise (Aframomum melegueta) pods. Photo taken at the Roça São João dos Angolares in São João dos Angolares, São Tomé Island, São Tomé and Príncipe, with a Nikon D70 digital camera.