Papuaduvhök

Papuaduvhök
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökar
Accipitridae
SläkteAstur
ArtMeyerduvhök
A. meyerianus
Vetenskapligt namn
§ Astur meyerianus
Auktor(Sharpe, 1878)
Synonymer
  • Meyers duvhök
  • Meyerduvhök
  • Accipiter meyerianus

Papuaduvhök[2] (Astur meyerianus) är en fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.[3]

Utseende och läte

Papuaduvhöken är en kraftfull rovfågel. Den har svart ovansida och vit undersida med tunn svart tvärbandning på flankerna. Ögonen är gula, liksom benen och näbbroten. Adulta fågeln kan svårligen förväxlas med andra arter, men en sällsynt helsvart form (liksom ungfågeln) är mycket lik en svart form av rostskuldrad hök. I dessa dräkter har meyerduvhöken dock mörka ögon. Lätet beskrivs som en serie stigande skrin.[4]

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer i Moluckerna, Nya Guinea, Niu Briten och Salomonöarna.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktskap och släktestillhörighet

Papuaduvhök står nära duvhöken (A. gentilis) som enligt DNA-studierna faktisk står närmare kärrhökarna i Circus än typarten för Accipiter, den europeiska sparvhöken (Accipiter ninus).[6][7][8][9][10][11] För att kärrhökarna ska kunna behållas i ett eget släkte delas därför Accipiter delas upp i flera mindre släkten, däribland Astur.[12][3]

Levnadssätt

Papuaduvhöken påträffas sällsynt i bergsbelägna skogsbryn och gläntor. Den tar en rad olika byten i flykten, framför allt duvor.[4]

Status och hot

Artens världspopulation uppskattas till endast 1.000 till 10.000 individer.[1] Den tros också minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] I kombination med artens relativt stora utbredningsområde kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN därför arten som livskraftig (LC).[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Aron Baruch Meyer (känd som Adolf Bernhard Meyer) (1840-1911), tysk läkare och samlare av specimen i Ostindien och på Nya Guinea.[13] Fram tills nyligen kallades den meyerduvhök eller Meyers duvhök även på svenska, men justerades 2022 till ett enklare och mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté, initialt till papuahök men justerat till papuaduvhök 2024 för att betona artens nära släktskap med duvhöken.[2]

Noter

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Accipiter meyerianus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ [a b] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – september 2022”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 29 september 2022. 
  3. ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi :  10.14344/IOC.ML.14.2.
  4. ^ [a b] Debus, S., G. M. Kirwan, and J. S. Marks (2020). Meyer's Goshawk (Accipiter meyerianus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.meygos1.01
  5. ^ Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  6. ^ Kocum, A. (2006), “Phylogenie der Accipitriformes (Greifvögel) anhand verschiedener nuklearer und mitochondrialer DNA-Sequenzen”, Dissertation, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald.
  7. ^ Griffiths, C.S., G.F. Barrowclough, J.G. Groth and L.A. Mertz (2007), Phylogeny, diversity, and classification of the Accipitridae based on DNA sequences of the RAG-1 exon, J. Avian Biol. 38, 587-602.
  8. ^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315.
  9. ^ Breman, F.C., K. Jordaens, G. Sonet, Z.T. Nagy, J. Van Houdt och M. Louette (2013). DNA barcoding and evolutionary relationships in Accipiter Brisson, 1760 (Aves, Falconiformes: Accipitridae) with a focus on African and Eurasian representatives, J. Ornithol. 154, 265-287.
  10. ^ Lerner HRL & DP Mindell. 2005. Phylogeny of eagles, Old World vultures and other Accipitridae based on nuclear and mitochondrial DNA. Molecular Phylogenetics and Evolution 37: 327–346.
  11. ^ Mindell DP, JFuchs, and JA Johnson. 2018. Phylogeny, taxonomy, and geographic diversity of diurnal raptors: Falconiformes, Accipitriformes, and Cathartiformes. S. 3–32 i JH Sarasola, JM Grande, and JJ Negro (editors), Birds of prey: biology and conservation in the XXI century. Springer.
  12. ^ Catanach TA, MR Halley & S Pirro. 2024. Enigmas no longer: using ultraconserved elements to place several unusual hawk taxa and address the non-monophyly of the genus Accipiter (Accipitriformes: Accipitridae), Biological Journal of the Linnean Society
  13. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

John Gerrard Keulemans03.jpg
Astur (Accipiter) meyerianus