Papua-skogsvallaby
| Papua-skogsvallaby Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
_-_Museo_Civico_di_Storia_Naturale_Giacomo_Doria_-_Genoa%2c_Italy_-_DSC02933.JPG) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Pungdjur Marsupialia |
| Ordning | Fåframtandade pungdjur Diprotodontia |
| Familj | Kängurudjur Macropodidae |
| Släkte | Små skogsvallabyer Dorcopsulus |
| Art | Papua-skogsvallaby D. macleayi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Dorcopsulus macleayi | |
| Auktor | (Miklouho-Maclay, 1885) |
| Utbredning | |
 (c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Papua-skogsvallaby (Dorcopsulus macleayi[2][3][4]) är en pungdjursart som först beskrevs av Nicholas Miklouho-Maclay 1885. Dorcopsulus macleayi ingår i släktet skogsvallabyer och familjen kängurudjur.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade.[5]
Pungdjuret förekommer på sydöstra Nya Guinea och vistas där i bergstrakter som är 1 000 till 1 800 meter höga. Habitatet utgörs främst av tropisk regnskog.[1]
Med en genomsnittlig kroppslängd (huvud och bål) av 49 cm, en svanslängd av cirka 32 cm och en vikt av 3 till 5 kg är arten mindre än den andra skogsvallabyn i samma släkte. Papua-skogsvallaby har ungefär 11,5 cm långa bakfötter och gråbrun päls som blir lite ljusare på undersidan. Vid artens vitaktiga svansspets finns bara några glest fördelade hår. Tanduppsättningen kännetecknas av två små framtänder med en liten klaff mellan, av korta hörntänder samt av breda molarer.[7]
Papua-skogsvallaby är aktiv på natten och den är marklevande. Födan utgörs av blad, unga växtskott och örter. Hos arten sker parningen oftast i slutet av januari och i början av februari. Dräktigheten varar i cirka 21 dagar och sedan föds en eller två ungar. Ungarna är bara rudimentärt utvecklade och de kravlar till moderns pung (marsupium). De lever där cirka 18 månader och efter denna tid slutar honan med digivning. Könsmognaden för båda kön infaller efter ungefär två år. Livslängden antas vara lika som hos andra mindre skogsvallabyer, alltså upp till 8 år.[7]
Detta pungdjur jagas av olika rovlevande fåglar som Papuaörn och kilstjärtsörn.[7]
Källor
- ^ [a b c] 2008 Dorcopsulus macleayi Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ (1998) , website, Mammal Species of the World
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b c] Daniel Rosas Alvarez (2006). ”Papuan forest wallaby” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Dorcopsulus_macleayi/. Läst 25 februari 2018.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Papua-skogsvallaby.
Wikispecies har information om Dorcopsulus macleayi.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Daderot, Licens: CC0
Exhibit in the Museo Civico di Storia Naturale di Genova, Via Brigata Liguria, 9, 16121, Genoa, Italy. Photography was permitted in the museum without restriction.
(c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0
Macleay's Dorcopsis (Dorcopsulus macleayi) range