Pant (förpackning)
Pant är för förpackningar rätten att erhålla ekonomisk kompensation vid återlämning av förpackningen. Exempel på förpackningar där pant är vanlig är aluminiumburkar och flaskor. Förpackningar med pant är ett mellanstadium mellan försäljning i lösvikt och engångsförpackningar. Pantsystemet lånar pengar av köparen och konsumentens fordran återbetalas vid inlämnande av förpackning för återvinning hos ombud. Den som betalat panten behöver inte nödvändigtvis vara den som löser ut den. Syftet med pant är främst att minska avfall och nedskräpning.
Pant för flaskor och burkar är särskilt vanligt i Norden. Det är även förekommande i delar av norra och centrala Europa och vissa länder utanför Europa. Sverige införde pant på glasflaskor år 1885, som det första landet i världen. Sverige var även det första landet med pant på förpackningar som inte är återanvändningsbara.[1] År 2022 ville EU-kommissionen införa ett obligatoriskt pantsystem för plastflaskor och aluminiumburkar som en del av EU:s långsiktiga mål att minska förpackningsavfallet.[2][uppföljning saknas]
Pant i olika länder
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Sverige
I Sverige ansvarar Returpack (AB Svenska Returpack och AB Svenska Returpack-PET) för pantsystemet för återvinningsbara förpackningar. Förpackningarna märks på två sätt: ett pantmärke visar köparen att den ingår i pantsystemet och en streckkod (EAN) låter returautomaten identifiera förpackningen. På Returpacks webbplats kan allmänheten testa om en viss förpackning ingår genom att ange dess kod.
År 1984 infördes pant på aluminiumburkar i Sverige, 1994 infördes även pant på PET-flaskor. Det är lag på att alla PET-flaskor som innehåller drickfärdig dryck (till exempel läsk, vatten eller cider) måste ingå i pantsystemet. Tidigare var "dryck som huvudsakligen består av grönsaks-, frukt- eller bärjuice" undantagna – även om det är exakt samma typ av flaska till dryckerna.[3] Från och med 15 september 2015 ingår vissa saft- och juiceflaskor i pantsystemet efter frivilliga initiativ.[4][5] Den 1 januari 2023 infördes nya regler för pant och retur. Då omfattas även förpackningar till drycker som huvudsakligen består av grönsaks-, frukt- eller bärjuice av kravet på att ingå i ett retursystem. Under en övergångsperiod kan dock berörda verksamheter få dispens. En annan förändring var att informations- och tillsynsansvaret för pant och retur flyttades från Jordbruksverket till Naturvårdsverket.[6]
Vissa burkar och plastflaskor kan vara märkta med såväl svensk, som norsk och finsk pantsymbol.
Pantsummor
- 1 krona – aluminiumburkar i alla storlekar
- 1 krona – PET-flaskor upp till 1 liter
- 2 kronor – PET-flaskor över 1 liter
Returglasflaskor och backar ingår i det svenska systemet
Finland
- 0,15 € – aluminiumburkar i alla storlekar
- 0,10 € – PET-flaskor upp till 0,35 liter
- 0,20 € – PET-flaskor 0,5 till 1 liter
- 0,40 € – PET-flaskor på 1,5 liter eller mera
Norge
- 2 kronor - aluminiumburkar och PET-flaskor upp till 0,5 liter
- 3 kronor - aluminiumburkar och PET-flaskor på 1 liter eller mera
Danmark
- 1 krona - aluminiumburkar och glasflaskor upp till 0,5 liter
- 1,50 kronor - PET-flaskor upp till 0,5 liter
- 3 kronor - alla burkar och flaskor på 1 liter eller mera
Källor
- ^ ”Ett unikt smörjmedel som fungerar”. pantamera.nu. https://pantamera.nu/sv/om-oss/hallbarhet/ett-unikt-smorjmedel-som-fungerar/. Läst 14 augusti 2023.
- ^ ”EU vill ha samma återvinning överallt”. Tidningen Näringslivet. 30 november 2022. https://www.tn.se/utrikes/23751/eu-vill-ha-samma-atervinning-overallt/. Läst 14 augusti 2023.
- ^ Förordning (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar
- ^ Axfood (14 september 2015). ”Pant även på saftflaskor”. Pressmeddelande. Läst 17 januari 2017. Arkiverad från originalet den 18 januari 2017.
- ^ ”Orkla inför pant på saftflaskor”. Fri köpenskap. 23 mars 2016. Arkiverad från originalet den 19 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170119044011/http://fri-kopenskap.se/nyheter/orkla-infor-pant-pa-saftflaskor/. Läst 17 januari 2017.
- ^ ”Nya regler för pant och retur”. www.aftonbladet.se. 15 januari 2023. https://www.aftonbladet.se/a/dwLPvB. Läst 15 januari 2023.
Externa länkar
- Testa EAN-kod på Returpacks webbplats Pantamera. Läst 22 juni 2017.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Författare/Upphovsman: Donald Trung, Licens: CC BY-SA 4.0
A Tomra T-820 bottle reverse vending machine inside of a supermarket 🛒 in the Groninger city 🏙 of Winschoten.
Författare/Upphovsman: Donald Trung Quoc Don (Chữ Hán: 徵國單) - Wikimedia Commons - © CC BY-SA 4.0 International.
(Want to use this image?)
Original publication 📤: --Donald Trung 『徵國單』 (No Fake News 💬) (WikiProject Numismatics 💴) (Articles 📚) 19:12, 24 April 2019 (UTC), Licens: CC BY-SA 4.0
A Swedish bottle with a return deposit scheme for 2 Swedish Crowns found in the Groninger village of Oude Pekela.
Författare/Upphovsman: Nederlandse Leeuw, Licens: CC BY-SA 4.0
SVG map of countries in Europe that have container-deposit legislation (CDL), also known as a container-deposit scheme (CDS). Beverage containers such as bottles and cans made out of glass, plastic or metal are charged a container deposit (or 'bottle bill') that can be refunded upon returning the container to the manufacturer, usually through a reverse vending machine. CDL seeks to minimise waste dumping and make recycling more efficient by rewarding consumers who return used beverage containers.
En back med julmust