Pansartruppernas officershögskola

Pansartruppernas officershögskola
(POHS)
Vapen för Pansartruppernas officershögskola tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnPansartruppernas officershögskola
Datum1942–1995
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypInfanteriet
RollOfficershögskola
Del avArméns pansarcentrum [a]
EfterföljareStridsskola Syd
StorlekSkola
HögkvarterSkövde garnison
FörläggningsortSkövde
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/1963AM.005037.jpg

Pansartruppernas officershögskola (POHS) var en officershögskola inom svenska armén som verkade i olika former åren 1942–1995. Förbandsledningen var förlagd i Skövde garnison, Skövde.[1]

Historik

Skolan bildades den 28 september 1942 som Pansartruppernas officersaspirantsskola (POAS) och var lokaliserad till Strängnäs. Den 28 september 1945 omorganiserades skolan till Pansartruppernas kadettskola (PKS). År 1946 samlokaliserades skolan med Göta livgarde (P 1) i Enköping. Den 1 april 1961 omorganiserades skolan till Pansartruppernas kadett- och aspirantskola (PKAS).[1]

I regeringens proposition 1973:135 föreslogs att Göta livgarde skulle upplösas och avvecklas. I och med förslaget föreslogs även att Pansartruppernas kadett- och aspirantskola skulle omlokaliseras till Ystad eller Revinge, och underställas Södra skånska regementet (P 7).[2] Dock kom frågan om att avveckla Göta livgarde dröja fram till 1977, då riksdagen genom försvarsbeslutet 1977 och regeringens proposition 1977/78:65 fastställde försvarets nya grundorganisation.[3]

Göta livgarde upplöstes och avvecklades den 30 juni 1980. Med det omlokaliserades skolan till Skövde. Där sammanslogs Pansartruppernas kadett- och aspirantskola och Pansartruppskolan (PS) till en skola och bildade den 1 juni 1981 Pansartruppernas stridsskola.[1]

Genom försvarsutredning 1988 beslutade riksdagen att samtliga fack- och officershögskolor vid truppslagen inom armén skulle upplösas som egna myndigheter och istället inordnas i respektive truppslagscentrum. För Pansartruppernas officershögskola innebar det att skolan inordnades i Arméns pansarcentrum (PaC). Vid sidan om Pansartruppernas officershögskola ingick även Pansartruppernas stridsskola (PS) i Arméns pansarcentrum. Den 1 juli 1995 sammanslogs Arméns pansarcentrum (PaC) med Arméns infanteri- och kavallericentrum (InfKavC) och bildade Arméns brigadcentrum. Genom denna omorganisation bildades den 1 juli 1995 tre nya armégemensamma skolor, Stridsskola Nord, Stridsskola Mitt, Stridsskola Syd. Där Pansartruppernas officershögskola tillsammans med Pansartruppernas stridsskola bildade Stridsskola Syd (SSS).

Pansartruppernas officershögskola levde kvar som en del inom Stridsskola Syd fram till den 31 december 1998, då utbildningen övertogs centralt av Militärhögskolan Karlberg (MHS K), Militärhögskolan Halmstad (MHS H) och Militärhögskolan Östersund (MHS Ö). Kvarvarande delar av Stridsskola Syd och Stridsskola Mitt bildade den 1 januari 1999 fack- och funktionsskolan Markstridsskolan.

Verksamhet

När skolan bildades 1942 som Pansartruppernas officersaspirantskola kom den att ansvara för utbildningen av den grundläggande utbildning av pansartruppernas reserv- och yrkesofficerare. När den skolan sedan omorganiserades 1945 till Pansartruppernas kadettskola, utbildade skolan värnpliktiga- och, reservofficerare samt första året för blivande yrkesofficerare vid pansartrupperna. Från 1962 kom skolan att svara för yrkesofficerarnas grundläggande utbildning från fjärde månaden av värnpliktsutbildningen.[4] I och med "Ny befälsordning" kom skolans från 1981 att svara för det första året av den då tvååriga utbildningen till yrkesofficerare. Vidare svarade även skolan för reserv- och värnpliktigas grundläggande officersutbildning.[4]

Skolan var direkt underställd pansarinspektören, men lydde ur förläggningshänseende under sekundchefen för Göta livgarde. Skolan hade som uppgift att utbilda officersaspiranter från samtliga förband inom pansartrupperna. Vilka genomgick en utbildning i två etapper, första aspirantskolan samt andra aspirantskolan, för att sedan fullfölja sin utbildning vid Krigsskolan i Solna. Skolan tillfördes på lån från pansarförbanden olika stridsfordonstyper, vilket bland annat utmärkte sig genom att Stridsvagn 103 fanns vid skolan, men inte vid Göta livgarde.[5]

När Stridsskola Syd bildades 1995, svarade den nya skolan huvudsakligen för den grundläggande utbildningen av officerare tillhörande pansartrupperna vid Södra militärområdet (Milo S). Den 31 december 1998 upphörde den grundläggande utbildningen inom respektive försvarsgrenarna och inom armén vid truppslagen. Istället samlades den 1 januari 1999 officersutbildning till tre nya försvarsmaktsgemensamma militärhögskolor Militärhögskolan Karlberg (MHS K), Militärhögskolan Halmstad (MHS H) och Militärhögskolan Östersund (MHS Ö).

Förläggningar och övningsplatser

När skolan bildades så var den samlokaliserad med depåkompaniet i Strängnäs garnison. Från 1943 tilldelades skolan en egen kompanikasern, där eleverna förlades i tre logement på nedre våningen och de tre logementen på våningens övre plan fungerade som lektionssalar.[6] Våren 1946 flyttade skolan till Enköpings garnison och förlades till Livkompaniets kasern, innan den 1 mars 1967 flyttade in i en nyuppförd skolbyggnad inom kasernområdet. År 1980 flyttades skolan till Skaraborgs regementes kasernetablissement i Skövde garnison och förlades till kasern II, där skolan disponerade de två översta våningarna samt vindsvåningen. År 1986 lämnades Skaraborgs regementes kasernområde och istället flyttade in sin skolverksamhet in i den nya skolbyggnaden på Heden.

Heraldik och traditioner

Sedan 1999 bevarar Markstridsskolan minnet av Pansartruppernas officershögskola.

Förbandschefer

Skolan hade följande chefer:[7]

  • 1942–1944: Kapten Gunnar Henricson
  • 1944–1945: Kapten Stig Ljungstorp
  • 1945–1947: Kapten Bernt Juhlin
  • 1947–1950: Kapten Nils Ahlström
  • 1950–1954: Kapten Claës-Gilbert Ström
  • 1954–1956: Kapten Lars Lavèn
  • 1956–1957: Kapten Rolf Gefvert
  • 1957–1961: Kapten Allan Sjöberg
  • 1961–1965: Kapten Kurs Magnusson
  • 1965–1965: Överstelöjtnant Kurt Magnusson
  • 1965–1968: Överstelöjtnant Erik Grönberg
  • 1968–1969: Överstelöjtnant Stig Barke
  • 1969–1972: Överstelöjtnant Nils Gunnar Ahlgren
  • 1972–1974: Överstelöjtnant Rune Wrangdahl
  • 1974–1979: Överstelöjtnant Birger Ericsson
  • 1979–1980: Överstelöjtnant Ingemar Björnsson

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Pansartruppernas officersaspirantskola1942-09-281945-09-28
Pansartruppernas kadettskola1945-09-281961-03-31
Pansartruppernas kadett- och aspirantskola1961-04-011981-05-30
Pansartruppernas officershögskola1981-06-011995-06-30
Beteckningar
POAS1945-09-281945-09-28
PKS1942-09-281961-03-31
PKAS1961-04-011981-05-30
InfOHS1981-06-011995-06-30
Förläggningsort
Strängnäs garnison (F)1942-09-281946-04-02
Enköpings garnison (F)1946-04-031980-05-31
Skövde garnison (F)1980-06-011995-06-30

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1942–1946 var skolan underställd chefen för Södermanlands regemente, åren 1946–1980 chefen för Göta livgarde och åren 1980–1991 chefen för Pansartruppernas stridsskola, åren 1991–1995 Arméns pansarcentrum. Åren 1995–1998 var skolan en del av Stridsskola Syd.

Noter

  1. ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 62
  2. ^ ”Kungl. Maj:ts proposition 135 år 1973”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW03135. Läst 4 augusti 2022. 
  3. ^ ”Regeringens proposition 1977/78:65”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-vissaa-organisationsfragor-mm-rorande_G10365. Läst 4 augusti 2022. 
  4. ^ [a b] Nelsson (1993), s. 260
  5. ^ Östlund (1980), s. 140
  6. ^ Nilsson (2003), s. 232
  7. ^ Källa där inte annat anges: Westman, Bo; Wallefors, Jarl; Axelsson, Lars, red (1993). Infanteriets officersutbildning i Halmstad 1962–1993. Minnesskrift. Halmstad: Infanteriets officershögskola. sid. 4–5 .

Tryckta källor

  • Nelsson, Bertil (1993). Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri. Stockholm: Probus. Libris 7762911. ISBN 91-87184-23-0 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 

Vidare läsning

  • Kjellander , Bo, red (1992). Pansartrupperna 1942–1992. Skövde: Arméns pansarcentrum. Libris 7449092. ISBN 91-630-1253-7 
  • Nilsson, Hans (2003). Pansartruppskolorna 1942–1995. Stockholm: Probus förlag. ISBN 91-87184-73-7 

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
AM.005037.jpg
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC BY-SA 4.0
Truppslagstecken m/1963 för pansartrupperna.

Tillverkat av metall och i metallfärg m/1960 guld. För P 1 dock i silverfärg. Utföres spegelvänt och i en storlek. Guld, vänster. År 1963 sammanfördes de dittillsvarande pansarförbanden samt I 6, I 7, I 10 och I 18 till ett truppslag benämnt pansartrupperna.

I samband härmed tillkom ett nytt emblem utformat av ädelsmeden Sigurd Persson. Utgöres av en pansarklädd arm med svärd och skall emblemet anbringas så att svärdet hugger utåt. Det förra emblemet, stridsvagnen, den s k pansargrodan utgick efter hand.