Panoramabilder över Stockholm från Kungsholmen

Panoramabilder över Stockholm från Kungsholmen finns bevarade från 1630-talet och framåt. Äldre avbildningar av hela Stockholms stad är i ofta tagna från Stockholms höjder, den äldsta kända Stockholmstavlan är Vädersolstavlan som är en vy från dagens Skinnarviksberget. Andra exempel finns i Panoramabilder över Stockholm från Katarinaberget med stadsvyer bevarade från 1570-talet. Lika gamla är Stockholmsvyerna i Civitates orbis terrarum av Frans Hogenberg från Brunkeberg på Norrmalm. Sammanställningen i denna artikel illustrerar förändringen av Stockholms stadslandskap från 1600-talet till nutid.

Panorama över Stockholm från väst med kameraposition i Stockholms stadshusets park vid Birger jarls kenotaf.
Från vänster: Stockholm Waterfront på Norrmalm i norr till Södermalm i syd, 30 mars 2011.

På Kungsholmen valde de tidiga konstnärerna ofta nuvarande Kungsklippan att stå på. Här fanns flera väderkvarnar varför klippan även kallades Kvarnsberget eller Väderkvarnsberget på 1600-talet.^[1] En av kvarnarna syns på flera illustrationer dekorativt i förgrunden. På Georg Biurmans karta över Kungsholmen från 1754 kallas platsen Bergklippan den Större. Det äldsta bevarade panoramat har daterats till tiden före 1636 och mäter 18,4 gånger 120 centimeter. På baksidan finns en felaktig uppgift om att panoramat föreställer Bryssel. Bilden upptäcktes så sent som juni 2009 på auktionshuset Christie's i Paris och förvärvades senare av Samfundet S:t Erik för 16 250 euro som donerade det till Stockholms stadsmuseum den 21 april 2010 (se Stockholms stadsmuseums 1600-talspanorama).^[2]^[3]

På 1660-talet stod Erik Dahlbergh på Kungsklippan och skapade en sirlig pennteckning som senare blev underlag för kopparsticket “Sveriges huvud- och residensstad, från väster”. Hans pennteckning som finns bevarad på Kungliga Biblioteket visar att panoramats vänstra hälft är tecknad (upp och ner) på ena långsidan, medan den högra delen av panoramat återfinns på den andra långsidan (rättvänd). Här framgår även att Dahlberghs skisser förmedlar en mer personlig och levande kontakt med 1600-talets Stockholm än de färdiga kopparsticken.^[4]

Typisk blickvinkel

Ett praktfullt panorama från Kungsklippan med vy mellan Blekholmen och Nya Kungsholmsbron skapade gravören Anders Wijkman kring sekelskiftet 1700. Hans kopparstick går tillbaka till en teckning av Stockholm under slutet av 1690-talet. Liksom på Gripenhielms Mälarkarta från 1689 är byggnaderna realistisk återgivna och lätt urskiljbara. Panoramat håller mycket hög kvalitet. Exemplaret som finns på Kungliga Biblioteket är en kopia från Johann Baptist Homanns verkstad i Tyskland, tryckt cirka 1720.^[5]

På 1790-talet skapade Elias Martin tillsammans med sin bror Johan Fredrik Martin flera idealiserade vyer över Stockholm, exempelvis en förskönande "teaterutsikt" från Mosebacke med högreståndspublik i förgrunden (jmf. Johan Fredrik Martins 1700-talspanorama från Katarinaberget). Samma år tog han fram en liknande vy från Kungsholmen dock med en mera vardaglig situation som visar "allmogen" med diverse sysslor.^[6]

I takt med att bebyggelsen blev allt tätare och högre på Kungsholmens östra del blev det svårt att ha fri sikt över Stockholms från väst. Karl Gustavs Ulvsparres målning från 1833 visar Stockholm från Silvieberg, strax ovanför Västerbron och på platsen där det så kallade Bacon-Hill och Erlanderhuset uppfördes i början av 1960-talet.

Johan Poppels stålstick efter en teckning av C. Calmeyer från 1850-talet visar Stockholm sedd från Marieberg. Poppel och Calmeyer hade i mitten av 1800-talet tagit fram flera stadsvyer över Stockholm, exempelvis från Katarinaberget på Södermalm och ytterligare en från Kungsholmen med placering på Kronoberget (dagens Kronobergsparken) som är Kungsholmens högsta punkt (jmf. Fil:Stockholm från Kronoberg). Illustrationerna ingick i den tidens turistböcker och distribuerades av G.G. Lange från Darmstadt.^[7]

I och med att Stockholms stadshus blev klar 1923 kunde fotografer klättra upp på Stadshustornet och ta panoramabilder över Stockholm därifrån.

Panoramabilder

Stockholms stadsmuseums 1600-talspanorama

Det nyupptäckta Stockholms stadsmuseums 1600-talspanoramat från före 1632 är tecknat med blyerts och bläck. Bland panoramats landmärken återfinns bland annat (från vänster/nordväst) Brunkeberg (med väderkvarn), Beridarebanan, Klara kyrka, Slottet Tre kronor, Storkyrkan, Tyska kyrkan, Riddarholmskyrkan och Söderport.

Johan Sasses 1600-talspanorama

Erik Dahlberghs 1600-talspanorama, handskiss


För att kunna utföra sin vy "Stockholm från väster" samlade Erik Dahlbergh skissmaterial som han skapade på platsen, alltså på nuvarande Kungsklippan. Bilden anses vara en del av förarbeten till graveringen, vars resultat syns på bilden nedanför.^[4] För att spara på pappret tecknade han panoramats vänstra hälft (upp och ner, vänstra bild) på ena långsidan, medan den högra delen av panoramat återfinns på den andra långsidan (rättvänd, högra bild) med den karakteristiska väderkvarnen längst till höger i förgrunden, som kallades Lilla Munkan.

Erik Dahlberghs 1600-talspanorama, Stockholm från väster

Cornelis Vermeulens panorama från 1690-talet

Anders Wijkmans panorama från 1700

Johan Myndes panorama från 1725

Johan Fredrik Martins panorama från 1790-talet

Louis Belangers vy från Glasbruksholmen 1808

Karl Gustaf Ulvsparres vy från Silvieberg mot Stockholm 1833

Calmeyers och Poppels vy från Marieberg mot Stockholm på 1850-talet

Johannes Jaegers månskensbild från Marieberg mot Stockholm från 1870

Axel Svinhufvuds vy från Stadshustornet 1925

Panorama från Stadshustornet 2009 mot sydost

Panorama från Stadshustornet 2009 mot nordost

Panorama från Silvieberg mot Stockholm 2011

Se även

Referenser

Noter

^ Stockholms gatunamn (1986), s. 87-88
^ Christie’s
^ Stockholms stadsmuseum Pressmeddelande Arkiverad 23 april 2010 hämtat från the Wayback Machine.
^ [a b] Landell (1992), s. 32-33
^ [a b] Landell (1992), s. 38-39
^ [a b] Friman (2008), sida 74
^ Landell (1992), sida 109
^ Konstnärslexikon "amanda" om Johan Sasse
^ Kungliga biblioteket Arkiverad 7 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
^ Friman (2008), s. 70-71
^ Abrahamsson (2004), s. 76-77
^ Friman (2008), sida 108
^ Lindberg (1985), s. 146-147
^ Landell (1992), sida 107
^ Abrahamsson (2004), försättssida

Tryckta källor

Landell, Nils-Erik (1992). Stockholmskartor (1:a upplagan). Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 7237012. ISBN 91-29-61681-6
Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1
Abrahamsson, Åke (2004). Stockholm: en utopisk historia. Stockholm: Bokförlaget Prisma. Libris 9604083. ISBN 91-518-4264-5
Friman, Helena; Söderström, Göran (2008). Stockholm: en historia i kartor och bilder. Monografier utgivna av Stockholms stad. Nordqvist, Sven (illustratör). Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 10736828. ISBN 978-91-46-21843-2
Jan Lundgren, Jeppe Wickström m.fl. (1998). Perspektiv på Stockholm. Stockholm: Max Ström. ISBN 91 89204 05 0
Birgit Lindberg (1985). Malmgårdarna i Stockholm. ISBN 9789127354272. http://www.nok.se/nok/allmanlitteratur/titlar-allmanlitt/m/Malmgardarna-i-Stockholm-ISBN-9789127354272/. Läst 31 mars 2011 Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Panoramabilder över Stockholm från Kungsholmen.
Bilder & media
Live panoramabilder från Gondolen på Katarinahissen

[1] Stockholms gatunamn (1986), s. 87-88

[2] Christie’s

[3] Stockholms stadsmuseum Pressmeddelande Arkiverad 23 april 2010 hämtat från the Wayback Machine.

[Landell_1992,_s._32-33-4] [a b] Landell (1992), s. 32-33

[Landell_1992,_s._38-39-5] [a b] Landell (1992), s. 38-39

[Friman_2008,_sida_74-6] [a b] Friman (2008), sida 74

[7] Landell (1992), sida 109

[8] Konstnärslexikon "amanda" om Johan Sasse

[9] Kungliga biblioteket Arkiverad 7 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.

[10] Friman (2008), s. 70-71

[11] Abrahamsson (2004), s. 76-77

[12] Friman (2008), sida 108

[13] Lindberg (1985), s. 146-147

[14] Landell (1992), sida 107

[15] Abrahamsson (2004), försättssida

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

Navigation

Navigering

Temaportaler