Panama
- För andra betydelser, se Panama (olika betydelser).
| República de Panamá | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||
| Valspråk: „Pro Mundi Beneficio“ „För det goda i världen“ | ||||||
| Nationalsång: Himno Istemño | ||||||
 | ||||||
| Huvudstad (även största stad) | Panama City | |||||
| Officiellt språk | Spanska | |||||
| Statsskick | Republik, presidentialism | |||||
| - | President | José Raúl Mulino | ||||
| Självständighet | från Colombia | |||||
| - | Deklarerad | 3 november 1903 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 75 420 km²[1] (116:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 1,43 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2016 (juli) års uppskattning | 3 705 246[1] (129:e) | ||||
| - | 20101 års folkräkning | 3 405 813[2] | ||||
| - | Befolkningstäthet | 49,1 inv./km² (132:a) | ||||
| BNP (PPP) | 2022 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 158,6 miljarder USD[3] (81:a) | ||||
| - | Per capita | 36 085 USD[3] (50:e) | ||||
| BNP (nominell) | 2022 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 70,5 miljarder USD[3] (79:e) | ||||
| - | Per capita | 16 038 USD[3] (61:a) | ||||
| HDI (2021) | ▲ 0,805[4] (61:a) | |||||
| Valuta | Balboa Amerikansk dollar ( PAB eller USD) | |||||
| Tidszon | UTC-5 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Volcan de Chiriqui, 3 475 m ö.h. | ||||
| Kör på | Höger | |||||
| Nationaldag | 3 november | |||||
| Nationalitetsmärke | PA | |||||
| Landskod | PA, PAN, 591 | |||||
| Toppdomän | .pa | |||||
| Landsnummer | 507 | |||||
| 1. Folkräkningen hölls den 16 maj 2010 | ||||||
Panama, formellt Republiken Panama (spanska: República de Panamá), är ett land på Panamanäset i södra Centralamerika. Landet var en spansk koloni fram till 1821 men fick sin slutliga självständighet år 1903 från Colombia. Största inkomstkälla är Panamakanalen som förbinder Atlanten, genom Karibiska havet, med Stilla havet. Landet gränsar till Costa Rica i väst och Colombia i öst, till Karibiska havet i norr och Stilla havet i söder.
Historia
Landområdet bildades för omkring tre miljoner år sedan då Panamanäset slutligen band samman de två amerikanska dubbelkontinenterna med en landbrygga, en händelse som skulle få konsekvenser för växt- och djurliv liksom senare för människor.[5][6] Befolkningsgrupper som fanns i området innan den spanska kolonisationen inkluderade chibchan-, choco- och cuevafolken. Dessa dog ut när det spanska styret etablerades under 1500-talets första hälft; troligtvis var sjukdomar från Europa en viktig orsak.[7] Den första europeiska expeditionen till området anfördes av conquistadoren Rodrigo de Bastidas redan år 1501. Åren 1538–1739 var Panama formellt en del av kolonin Nya Spanien och därefter av Nya Granada till 1821.
Modern historia
Efter att ha blivit del av Gran Colombia vid självständigheten från Spanien år 1821 gjordes flera försök att bryta sig loss under 1800-talet. Mallarino-Bidlack-fördraget från 1847 innebar början på USA:s ökande inflytande över Panamanäset. Efter Tusendagarskriget i Colombia började USA stödja kampen för ett självständigt Panama sedan den colombianska kongressen vägrat gå med på att överlämna territorium i området till amerikanerna för anläggandet av en kanal.
Panama blev självständigt år 1903 och slöt samma år Hay–Bunau-Varillafördraget där USA erhöll formell suveränitet över en 16 km bred landremsa från kust till kust där kanalen skulle anläggas.[8] Panamakanalzonen befästes av USA:s armé och själva kanalen byggdes av amerikanska ingenjörstrupper mellan 1904 och 1914. År 1977 beslutades att Panamakanalen och zonen skulle överföras från amerikansk kontroll till Panama den 31 december 1999.
USA har alltifrån statens födelse utövat ett omfattande ekonomiskt och politiskt inflytande över Panama, samtidigt som militärt och civilt styre växlat i landet. När den progressiva general Omar Torrijos grep makten år 1968 stöddes han av USA på grund av sina antikommunistiska värderingar och Panama förblev en de facto militärdiktatur lojal till USA under resten av kalla kriget. År 1989 invaderade USA landet och störtade general Manuel Noriega, som tidigare åtnjutit nära relationer med CIA och hjälpt USA att finansiera gerillagruppen Contras i grannlandet Nicaragua, men som från mitten av 1980-talet hamnat i onåd i Washington. Invasionen väckte stor vrede i regionen och fördömdes både av OAS och FN:s generalförsamling.[9][10]
Geografi
Republiken Panama utgör den sydöstligaste och smalaste delen av det näs som förbinder Nordamerika med Sydamerika. Landet gränsar till Costa Rica och Colombia och kantas av långa kuster mot Karibiska havet i norr och Stilla havet i söder. Punta Mariato på den sydvästra delen av Azuerohalvön i provinsen Veraguas är den sydligaste platsen på den nordamerikanska kontinenten.
Regnskog täcker nästan hälften av den totala landytan, och endast en dryg fjärdedel av landet är befolkat. Majoriteten av befolkningen bor längs kanalen och i området kring Panama City. Mot Costa Rica finns enstaka vulkaner, och jordskalv förekommer. Låglanden vid kusterna övergår i bergig, och delvis svårframkomlig, terräng inåt landet. Dessa områden möts i en landkorridor belägen mellan bergskedjorna Talamanca och San Blas, och här öppnades 1914 Panamakanalen som förbinder de två haven med varandra.[11]
I öster ligger provinsen Darién, ett glesbefolkat område som består av regnskog och sumpmarker. I området finns en nationalpark som 1981 sattes upp på Unescos världsarvslista på grund av sin ekologiska och biologiska mångfald. I provinsen finns också det så kallade Darién-gapet som är ett 87 kilometer långt avbrott på den panamerikanska landsvägen, som löper genom hela Mexiko och Centralamerika och sedan fortsätter i Colombia ner till Eldslandet i sydligaste Sydamerika. I nuläget finns inga konkreta planer på att bygga samman vägnätet då det hittills bedömts vara alltför kostsamt, både ur ett ekonomiskt och ur ett miljömässigt perspektiv. Dariéndjungeln är också ökänd för att vara farlig på grund av närvaron av den colombianska FARC-gerillan och paramilitära grupper.[11]
Klimat
Klimatet är, med undantag av bergsområden, tropiskt; hett och fuktigt med obetydliga temperaturskillnader över året. Regntiden är lång och varar från maj till januari. Det förekommer svåra stormar och i Darién-området inträffar ibland skogsbränder.
Miljöproblem
Några av Panamas miljöproblem är vattenföroreningar, avverkning av den tropiska regnskogen, jorderosion och luftföroreningar.
Styre och politik
Panama är en demokratisk republik med flerpartisystem och ett lagstiftande enkammarparlament, Asamblea Nacional. Inför valen går flera partier ofta samman i olika allianser som sällan blir särskilt varaktiga. Presidenten är både stats- och regeringschef och besitter stora maktbefogenheter. Presidenten utser regering, och val till posten hålls vart femte år. En president kan bli omvald men först när två mandatperioder passerat.
De 71 ledamöterna i nationalförsamlingen utses också på fem år i allmänna val. Rösträtt gäller från 18 års ålder och vid valet den 4 maj 2014 var valdeltagandet 76 procent.[11]
Senare politisk utveckling
Efter USA:s invasion 1989 överlämnades makten i Panama till civilt styre och Guillermo Endara, som erkänts av USA som den vinnande kandidaten i valet samma år, tillträdde presidentposten. I valet 1994 återkom Noriegas parti, Revolutionära demokratiska partiet (PRD), till makten. Det fick se sig besegrat i valet 1999 men tog tillbaka makten år 2004 när PRD-kandidaten Martín Torrijos, son till Omar Torrijos, valdes till president.
Valet 2009 ritade om den politiska kartan då Demokratisk förändring (Cambio Democrático, CD) vann valet och partiets kandidat, Ricardo Martinelli, valdes till president. Fram till dess hade kampen om makten huvudsakligen förts av PRD samt Panamistpartiet, PPA, som grundats av den trefaldige presidenten Arnulfo Arias. Martinelli, som äger Panamas största livsmedelskedja, gick till val på löften som att bekämpa korruption och våldsbrott, samt att göra mer för den fattiga delen av befolkningen som han menade blivit försummad av tidigare regeringar. En del vallöften infriades direkt, bland annat infördes bidrag till äldre som inte har rätt till pension och en höjning av polisernas löner. Martinelli startade också projekteringen av en tunnelbana i Panama City, den första i Centralamerika, som han utlovat för att få bukt med trafikkaoset i huvudstaden. Den första t-banelinjen invigdes den 5 april 2014, byggnationen av en andra linje pågår och upphandlingen inför en tredje linje initieras under 2017.
Ett bakslag för Ricardo Martinelli kom 2011 då samarbetet mellan CD och PPA avbröts och presidenten avsatte Panamistpartiets Juan Carlos Varela från posten som vicepresident. Martinelli och Varela utvecklade därefter en öppen fiendskap. Under 2012 riktades korruptionsanklagelser mot presidenten och flera av hans närmast allierade, vilket fick till följd att Martinelli stämde sin vicepresident på 30 miljoner dollar, en stämning som dock drogs tillbaka under 2013.[11]
Den 4 maj 2014 hölls presidentval och trots att opinionsmätningarna indikerat annorlunda vanns valet av Juan Carlos Varela, som kandiderade för det högerorienterade PPA. Han fick 39,1 procent av rösterna, före tvåan Juan Carlos Navarro från PRD, Torrijos och Noriegas närmast socialdemokratiska parti. Kongressvalet gick emot särskilt PPA och president Varela regerar i minoritet.[11] [12]
Valet 2019 ledde till att det länge dominerande mittenvänsterorienterade Revolutionära demokratiska partiet (PRD) återtog presidentmakten i Panama, efter tio år i opposition. Laurentino ”Nito” Cortizo vann presidentvalet med knapp marginal.[13]
Administrativ indelning
Panama är indelat i ett territorium (comarca), San Blas, och nio provinser (provincias): Bocas del Toro, Chiriqui, Cocle, Colon, Darien, Herrera, Los Santos, Panama och Veraguas.
Ekonomi och infrastruktur
Ekonomin har varit en av de snabbast växande i Latinamerika under det senaste decenniet med en genomsnittlig årlig ökning med över åtta procent. Även BNP per capita är högre än genomsnittet för regionen och har mer än fördubblats på ett årtionde. Panama klarade sig lindrigt undan finanskrisen med en ekonomisk tillväxt på drygt tre procent under 2009 som bottennotering. Därefter vände ekonomin snabbt uppå igen med nyinvesteringar i kanalzonen, byggnaden av Centralamerikas första tunnelbanelinje och en expansiv fastighetsmarknad som bidragande orsaker. För att stimulera tillväxten har regeringen också genomfört vissa reformer, bland annat i skattesystemet. Man försöker också utveckla turismen och den regionala handeln.[11]
Landet trycker inga egna sedlar utan använder sig av amerikanska dollar, vilket medför att räntor och penningflöde är avhängiga det internationella banksystemet. Den nationella valutan, balboa, finns endast i mynt och har en fast växelkurs mot dollarn.[11]
Näringsliv
Jord- och skogsbruk
Jordbrukssektorn, som stegvis krymper och idag endast står för fyra procent av BNP, sysselsätter var sjätte arbetande panaman. Trots att jordbrukssektorn således bidrar i allt mindre utsträckning till landets totala BNP står jordbruksprodukter och livsmedel för större delen av Panamas varuexport.[11]
Energi och råvaror
Drygt 60% av elektriciteten framställs av vattenkraft och resterande huvudsakligen av fossila bränslen.
Naturtillgångar: koppar, mahogny, räkor, vattenkraft
Industri
Industrisektorn står förr knappa 17 procent av BNP och sysselsätter cirka en femtedel av arbetskraften.[11]
Tjänster och turism
Panamas ekonomi är huvudsakligen baserad på en välutvecklad servicesektor, som står för 75% av BNP. Denna sektor omfattar bland annat Panamakanalen, frihandelsområdet Colón, banker, försäkringsbolag, hamnar, fartygsregister och turism.[11]
På grund av den dominerande tjänstesektorn är Panamas ekonomiska tillväxt högst beroende av världsmarknadens utveckling.[11]
Infrastruktur
Utbildning
År 2015 uppgick antalet analfabeter till 5,0 procent. Bland män var 4,3 procent analfabeter medan andelen icke läskunniga kvinnor var 5,6 procent.[1]
Befolkning
Demografi
Statistik
| Panamas demografi | |
 | |
| Folkmängd | 4 470 241 (2024 est.) |
|---|---|
| Befolkningsförändring | 1,48 % (2024 est.) |
| Födelsetal | 17,4 födslar/1 000 invånare (2024 est.) |
| Dödstal | 5,7 dödsfall/1 000 invånare (2024 est.) |
| Förväntad levnadslängd | 79,2 år (2024 est.) |
| Summerad fruktsamhet | 2,35 födda barn/kvinna (2024 est.) |
| Spädbarnsdödlighet | 14,2 dödsfall/1 000 levande födslar (2024 est.) |
| Migrationsnetto | 3 migranter/1 000 invånare (2024 est.) |
| Läskunnighet | 95,7 % (2019) |
| Åldersfördelning | |
| 0–14 år | 25 % (2024 est.) |
| 15–64 år | 64,8 % (2024 est.) |
| 65 och över | 10,1 % (2024 est.) |
| Könsfördelning | |
| Total könsfördelning | 1,06 man/kvinna (2024 est.) |
| Etnicitet | |
| Majoritetsbefolkning | mestiser |
| Etniska minoriteter | ursprungsbefolkning (ngabe, kuna, embera, bugle, svarta eller av afrikansk härkomst, mulatter och vita |
| Språk | |
| Officiella språk | spanska |
| Talade språk | spanska, ursprungsspråk (inklusive Ngabere (Guaymi), Buglere, Kuna, Embera, Wounaan, Naso (Teribe) och Bri Bri), panamanskt engelskt kreolspråk (en blandning av engelska och spanska med inslag av Ngabere, även känt som Guari Guari och Colon Creole), engelska, kinesiska (Yue och Hakka), arabiska, fransk kreol, jiddisch, hebreiska, koreanska och japanska. |
| Källa: World Factbook (2024)[14] | |
Religion
Religiös tillhörighet: katoliker 85 %, protestanter 15 %.[1]
Sociala förhållanden
År 2010 uppgick antalet barnarbetare till 59 294 barn, vilket motsvarade cirka sju procent av barnen i åldern 5 till 17 år.
Ungdomsarbetslösheten 2014 uppgick till 12,6 procent. Den var lägre bland män (11,2 %) än bland kvinnor (14,9 %).[1]
Hälsa
| Fetma | 2014[1] | 2016[15] |
|---|---|---|
| Andel av befolkningen | 26,5 % | 22,7 % |
| Undervikt hos barn <5 år | 2010[1] | 2019[15] |
| Andel av befolkningen | 3,9 % | 3 % |
Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2019 | 50 av 180 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2019 | 79 av 180 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2018 | 93 av 180 |
| FN:s utvecklingsprogram | Human Development Index 2018 | 67 av 189 |
Se även
Källor
- ^ [a b c d e f g] ”Panama” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 12 januari 2017. Arkiverad från originalet den 25 december 2018. https://web.archive.org/web/20181225154224/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/pm.html%20. Läst 8 februari 2017.
- ^ ”Panama” (på engelska). GeoHive. Arkiverad från originalet den 26 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100726034344/http://www.geohive.com/cntry/panama.aspx. Läst 8 februari 2017.
- ^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.
- ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) (
PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. - ^ (Mayo 2004: 9–10) Mayo, J. 2004. La Industria prehispánica de conchas marinas en ‘Gran Coclé’, Panamá. Diss. U Complutense de Madrid.
- ^ Piperno, D. R. 1984. The Application of Phytolith Analysis to the Reconstruction of Plant Subsistence and Environments in Prehistoric Panama. Dissertation Temple University. Philadelphia: Temple University volume 8 pages 21–43
- ^ J. N. Hays (2005). "Epidemics and pandemics: their impacts on human history", ABC-CLIO, s. 82–83, ISBN 1-85109-658-2
- ^ https://runeberg.org/nfbk/0084.html
- ^ New York Times, 21 December 1989, "U.S. Denounced by Nations Touchy About Intervention", James Brooke.
- ^ International Development Research Centre, "The Responsibility to Protect" Arkiverad 13 december 2007 hämtat från the Wayback Machine., December 2001,
- ^ [a b c d e f g h i j k] ”Landöversikt Panama | Sweden Abroad”. www.swedenabroad.com. Arkiverad från originalet den 28 december 2016. https://web.archive.org/web/20161228040539/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Guatemala/Landfakta/Om-Panama/. Läst 27 december 2016.
- ^ AFP (5 maj 2014). ”Vicepresident vann valet i Panama”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/vicepresident-vann-valet-i-panama. Läst 1 november 2021.
- ^ ”Panama election: Cortizo wins unexpectedly close race” (på brittisk engelska). BBC News. 6 maj 2019. https://www.bbc.com/news/world-latin-america-48174497. Läst 1 november 2021.
- ^ ”Sri Lanka” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2024-08-07. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/panama/#people-and-society. Läst 13 augusti 2024.
- ^ [a b] ”Panama”. World Factbook. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/panama/#people-and-society. Läst 13 augusti 2024.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Panama.
|
Media som används på denna webbplats
Marines of Company D, 2nd Light Armored Infantry Battalion, stand guard with their LAV-25 light armored vehicles outside a destroyed Panamanian Defense Force building during the first day of Operation Just Cause.
Författare/Upphovsman:
- (en) Panama Location
- (he) מיקום פנמה
Flag of the Organization of American States